Har samma problem, vet att många kan stirra och man känner sig ganska obekväm då men det gäller att tänka på att de säkert inte kan relatera till det och inte är vana att se sånt. Minns att jag hade en danslärare när jag var liten som hade väldigt mycket ärr på armarna och tyckte det var läskigt/konstigt, för visste ju inte var det var då. Men tror inte att någon kommer tycka dåligt eller ogilla dig för det liksom! Du kommer säkert också få frågan "vad är det?" "varför skär du dig? det är så dumt" osv men det är bara och berätta som det är om du vill, annars har du all rätt att inte svara om du inte vill det och känner dig obekväm med det.
Ibland brukar jag sminka över mina med en fulltäckande foundation + primer + puder om dem inte bleknat, så det kan du ju göra om du vill, de kommer ju fortfarande synnas lite men kan hjälpa med färgen - oh kom på att du kan prova med grön color corrector innan foundation då den tar bort röda/rosa pigment om dem nu är det. 
Du kan ha polo tröja om du vill täcka halsen oxå.
Skönt att du är på bättringsvägen, jag tror på dig! <3

Du ska skita fullständigt i om folk stirrar, för du är definitivt inte den enda. Var stolt över att du klarat dig igen den där tuffa tiden i ditt liv ist. Har själv typ nyss slutat skära mig (är nog lite för stolt hehe). Men som sagt du är otroligt stark som kom ut levande under den tiden du mådde som sämst. Se inte dina ärr som nånting att skämmas över, utan nånting att vara stolt över. Å ja vet att d låter helt orealistisk men allt handlar om hur du ser å tänker på saker å ting. Ser du dina vackra ärr som nått positivt, blir dom till nått positivt. 

Puss å lycka till nu❤