Aviseringar
Rensa alla

Självskadebeteende


Ämnesstartare

Hej hopp,
okej jag har en fråga för att jag var självskadebeteende o jag har nt skadat mih på två månader. Jag går hos en skolkurator en gång i veckan i 7 månader nu, men grejen är de att hon tror att jag nt skadat mig på lite mer en ett år vilket inte alls är sant. 
på min förra skola när jag gick i grundskolan så var de alltid så att när de gått en eller två månader så kom ena gången en kurator o andra gången skolsköterskan o dom båda sa hur sjuk jag var o sura, o att dom skulle ringa hem, men när de gått 3 månader så var dom glada över att jag gått långt, men hur funkar de egentligen? Har dom samma anmälningsplikt efter tre månader? För att det är ju inte lika allvarligt eller? För att jag funderar på göra det efter 3 månader men känner mig osäker på vad hon kommer att göra


   
Citera
YungG

Det är viktigt att du berättar för en vuxen för att få hjälp. Det låter löjligt, men så är faktum.
Dessutom har skolkuratorn en tystnadsplikt, vilket enbart kan brytas om:

  • Om kuratorn anser att din ätstörning är så allvarlig att du behöver få kontakt med en läkare eller psykolog. I så fall ska kuratorn alltid berätta för dig innan hen kontaktar dina föräldrar. Då kan ni tillsammans komma fram till hur och när du eller hen ska berätta för dina föräldrar.
  • Om kuratorn misstänker att du far mycket illa, och behöver få stöd och skydd från socialtjänsten. Det kallas anmälningsplikt.

Jag rekommenderar starkt att du berättar för kuratorn, oavsett vad som händer så kommer du i längden må bra av det. Jag förstår att det är oerhört jobbigt, men det är destu jobbigare att må dåligt en längre tid


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

YungG:
Det är viktigt att du berättar för en vuxen för att få hjälp. Det låter löjligt, men så är faktum.
Dessutom har skolkuratorn en tystnadsplikt, vilket enbart kan brytas om:

  • Om kuratorn anser att din ätstörning är så allvarlig att du behöver få kontakt med en läkare eller psykolog. I så fall ska kuratorn alltid berätta för dig innan hen kontaktar dina föräldrar. Då kan ni tillsammans komma fram till hur och när du eller hen ska berätta för dina föräldrar.
  • Om kuratorn misstänker att du far mycket illa, och behöver få stöd och skydd från socialtjänsten. Det kallas anmälningsplikt.

Jag rekommenderar starkt att du berättar för kuratorn, oavsett vad som händer så kommer du i längden må bra av det. Jag förstår att det är oerhört jobbigt, men det är destu jobbigare att må dåligt en längre tid

Ja jag förstår dig men o andra sidan så har flera vuxna ringt hem flera gånger tidigare o nu står jag i jätte lång kö till BUP, o inget händer så spelar ingen roll direkt. Har fortfarande fortsatt skada mig 


   
SvaraCitera