Detta är stört jobbigt att skriva, men detta extremt löjliga problemet blivit en depression. Jag hatar att skriva om det men är ändå skönt att får skriva ut, och hey, internet är ju så underbart anonymt?

Jag är urusel på att kyssas. Sämst. Alltså, vissa kan vara tråkiga eller dåliga. Men jag är avskyvärd, utan överdrifter! I min förra relation kysstes vi väldigt sällan, typ bara kramades när vi träffades för att det blev en så olustig stämning. Var helt sjukt att vi aldrig gjorde det när vi möttes när vi skulle träffas, men jag antar att vi gillade varandra tillräckligt mycket.

Nu har jag träffat en ny tjej som jag är galen i. När vi skulle ta adjö var det dags och jag sabbade allting, blev jättekonstig stämning och allting.

Jag kan inte förstå hur det kan vara så svårt, men jag förstår inte heller hur man verkligen gör det bra! För henne känns det väl behagligare att kyssa en betongvägg.

Nu ser jag att detta egentligen lilla problem är fett allvarligt och har börjat bli deprimerad över det för jag vill verkligen fortsätta träffa henne.

Någon annan som haft samma problem med lyckats? Det är ju inte direkt lätt heller att låna hem en tjej och öva på att bli bra på att kyssas. Eller fråga henne liksom.

Jag döööööööööööör!!!