Jättesvår fråga som vi nog inte ska svara på. Har du pratat med någon professionell om detta? Tror att de kan ge de bästa råden och även på vilket sätt som det är bäst att träffa honom om du nu ska det. Lycka till !

Skulle aldrig mer pratat med fanskapet.

Var han full eller något när det här inträffade? Var det ett snabbt infall eller något han gjorde flera gånger?

isola:
Nej det tycker jag  inte. Att din mamma resonerade på det viset är ju också helt galet, kan jag tycka. Hon sände ju då signalen till dig att det han gjorde inte var så farligt och att du behöver en pappa som har betett sig så. Har han fått någon behandling?

Han går till en terapeut och pratar, vet dock inge mer

Attitydinkontinent:
Men du fattar att han sa att du behöver honom bara för att rädda sitt eget skinn? Du behöver inte honom, du har din mamma, kompisar och lärare som stödjer dig, och nej, en pappa är inte en bra pappa alls om han begår ett grovt brott, faktiskt. Din mamma var ju inte heller bättre själv för den delen, som bara lät honom pysa, bara sådär.. Du ska gå tillbaka till rättegången och vittna, tycker jag. 

Jag har också funderat på det, men vet inte om jag klarar det. Jag vill inte ha det som jag har nu iallfall vet jag. 

elverpigen:
alltså... det är bara du som kan bestämma det. Man måste inte ha kontakt med båda sina föräldrar, i synnerhet inte om någon av dem gjort något fruktansvärt fel. Ta kontakt OM DU VILL. Låt bli om du vill. Har du träffat någon psykolog eller kurator? Kan vara en bra fråga att bolla med sådana personer annars.

Föräldrar finns till för barnen, som barn finns man inte till för sina föräldrar. Träffa honom inte om det inte är något DU innerst inne vill. Du behöver inte träffa honom för hans skull.

Grejen är att han var den jag kunde prata med och så. Min mamma har en del problem själv så hon orkar inte ta något mer från mig. Hon är alltså ingen jag kan vända mig till. Och nej, jag har inte pratat ut med någon om det här..

honolulu:
jag skulle inte se värdet i att träffa en människa som våldtagit ett barn... som dessutom är ens eget barn. och som råkar vara jag. jag vet inte hur du känner kring det idag och jag vill inte riva upp några sår, men att man måste ha en pappa, utan att ta hänsyn till vad han gjort, är en social konstruktion. han är en människa precis som vem som helst, som råkar ha gett liv till dig.

får du inget ut av att ha en kontakt med honom eller blir det bara en jobbig relation, så ha inte det. tror du att du skulle tjäna på det, så ha det.

Han har inte våldtagit mig. Inte tagit på mig heller, vill inte gå in på mer exakt vad han har gjort.. Men bara du inte tror det, för det har han verkligen inte

Tennsoldat:
Jättesvår fråga som vi nog inte ska svara på. Har du pratat med någon professionell om detta? Tror att de kan ge de bästa råden och även på vilket sätt som det är bäst att träffa honom om du nu ska det. Lycka till !

Nej det har jag inte. Tack så mycket!

Gasolinerainbow:
Var han full eller något när det här inträffade? Var det ett snabbt infall eller något han gjorde flera gånger?

Jag minns det inte så jätte tydligt, men tror inte att han var full. Jag vet inte om han gjorde det en gång eller flera, men har bara minne från en gång.

confused97:

Grejen är att han var den jag kunde prata med och så. Min mamma har en del problem själv så hon orkar inte ta något mer från mig. Hon är alltså ingen jag kan vända mig till. Och nej, jag har inte pratat ut med någon om det här..

Varför inte? Försök ge kuratorer/bup en chans. Det kan vara väldigt nyttigt att ha någon "neutral" att prata med i sådana här situationer. 

elverpigen:

Varför inte? Försök ge kuratorer/bup en chans. Det kan vara väldigt nyttigt att ha någon "neutral" att prata med i sådana här situationer. 

Jag vet inte, tycker väl att det är en jobbig grej att prata om. 

confused97:

Jag vet inte, tycker väl att det är en jobbig grej att prata om. 

Det är också därför som det kan vara ett bra förslag..

Genom att prata ut om det med någon kan det bli lättare att sätta nya perspektiv på situationen, och förhoppningsvis även göra det lättare för dig att kunna hantera och framför allt acceptera det som hänt. Det måste inte nödvändigtvis vara ett dåligt alternativ. Har själv en mamma med liknande problem och en dödssjuk pappa, stress m.m. Träffar idag en kurator och pratar mer om det än förr, och känner verkligen att det löser upp smärtan och stressen ibland.

Skulle säga att det är värt att prata med någon, men naturligtvis är du fri till att välja efter dina egna förutsättningar..

confused97:

Han har inte våldtagit mig. Inte tagit på mig heller, vill inte gå in på mer exakt vad han har gjort.. Men bara du inte tror det, för det har han verkligen inte

Jag ber om ursäkt för missförståndet! 

det är bara du som kan avgöra vad du vill göra

om du känner att du saknar din pappa och vill ha kontakt tycker jag att du ska ha det, så länge du inte mår dåligt av det, men om du inte saknar honom eller mår dåligt av att ha kontakt med honom tycker jag inte du ska ha det.

Jag tycker att det han hade gjort är fel. Han har gjort illa dig och det ska han inte få göra igen. Jag tycker du ska prata med din Mamma om detta och se vad hon säger. Om du träffar din Pappa så kan det gå fel och det ska inte behöva hända. Om du ringer 114 14 kan du fråga frågor till polisen och att Du, din Mamma och polisen gör upp om en träff du Du, din Mamma och en medlare träffas och din Pappa så kanske din Pappa har insett att det var det värsta han har gjort.

Eftersom att din Pappa har skadat dig en gång finns det risk att han gör det igen, Eftersom att han var full så kunde han förmodligen inte styra sig själv så han sexuellt utnyttjade dig fastän han inte ville.

Du kan ju ta upp kontakt via SMS och kanske att ni träffas, du bör ju skriva till honom att han aldrig mer får dricka sig full och att han ska vara försiktig med alkoholen och inte göra något dumt mer.

Det kan vara så att ni försonas och det aldrig händer något mer dumt.

Jag hoppas att det blir bra för dig!