Aviseringar
Rensa alla

Skolbyte hjälp!


Ämnesstartare

Hejsan!

Idag har jag gjort en sak som jag önskar att jag gjort för flera år sedan jag har skrivit ut papper om förflyttnings ansökan till en annan skola inom Norrköpingkommun

Detta låter fjantigt men det är stort för mig i alla fall Mina föräldrar stödjer absolut inte mitt val och kallar mig mer och mindre en idiot andledningarna:

-Polen resa (i 9an då jag skrivit att jag vill byta)
-Risk att jag inte får några vänner för att jag kommer i 9an
-få dålig betyg för att jag kommer in på en termin med 94 dagar och en annan med 109 dagar och då bli det svårt för lärarna att sätta betyg på mig..
-Jag är en idiot som inte förtjänar några vänner (kort sagt det blev värsta bråket och jag basically sa att jag gör som jag tänker och att jag får ta konsekvenserna) 

Nu är min fråga till er har mina föräldrar rätt?

Ska jag bita ihop och köra 1 år till utan vänner ensam varje rast och lunch,Alla tror falska rykten om mig,Mobbning eller borde jag packa mitt pick och pack och byta skola? (vet ju vad jag vill men känner bara en stark svårighet i detta beslut när jag inte har någon att bolla med speciellt när man inte ens kan prata med sina föräldrar utan att bli kallad idiot.) 


   
Citera

Tycker absolut du gör rätt i att byta. Även om det skulle bli katastrof så är det ändå rätt val att göra. Oerhört nyttigt att kunna agera, ta ett stort beslut och göra det en själv känner är rätt.

  • Polen finns kvar även om du inte kommer dit i 9an.
  • Trivs du inte med de du går i skolan med nu så har du inget att riskera, bara allt att vinna.
  • Prata betyg med lärarna och förklara att det är något du oroar dig för. Det visar att du är seriöst och de får ett bra intryck av dig. Detta hjälper nog snarare, då en lärare som inte känner att den har full koll på en elev antagligen har lättare för att höja denne än att sänka.
  • Tror du har rätt inställning. Blir det kasst så tar man sitt ansvar och gör det bästa av skiten. Samtidigt som man kan glädja sig åt att man faktiskt försökte. Fortsätter man bara göra det man vet att man borde, utan att låta rädsla och ångest påverka sina beslut , så kommer saker tillslut bli skitbra för en.

Lycka till!


   
SvaraCitera

Tänker att det är värt att byta. Bättre att chansa att få det mycket bättre än att leva i något man inte känner sig bekväm med.


   
SvaraCitera

Det är faktiskt svårare för lärare att sätta betyg på en nykommen elev till 9an. 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Amadeus00:
Det är faktiskt svårare för lärare att sätta betyg på en nykommen elev till 9an. 

Jag vet att det blir väldigt väldigt svårt för lärarna men det är ju nästan 1,5 år och då kommer dom lära att känna mig, Och jag kommer ge järnet som alltid jag är ingen slöfock.

Det som oroar mig är att dom alla2 eleverna  känner ju typ varandra och sedan kommer jag från landet så att säga så jag är rädd att jag blir utfryst. Men återigen jag är ju van att vara ensam på rasterna, Vi får se helt enkelt har lämnat ansökan idag och ska maila dom om en prova på dag för att se hur skolan är och så att jag inte van trivs/ blir hatad för mycket i alla fall 


   
SvaraCitera

*BROR* det finns inget rätt och fel du gör som du känner, om du vill byta skola så gör det men dina föräldrar har en poäng det kommer vara svårare att få betygen, men kan sätta mig in i hur det är och jag förstår att du skulle vilja byta skola, men om du krigar året ut och plockar dina betyg kommer de bli bra sen kan du börja på vilket gymnasie du vill! jag back dig va du en väljer för det är ditt val du formar dig själv just nu glöm inte det!


   
SvaraCitera

Jag har bytt 3 ggr och helt gått emot mina föräldrar, jag har nu vunnit på det i slutändan när jag faktiskt vet vad jag vill göra man måste få testa sig fram


   
SvaraCitera

Teddie01:
Hejsan!

Idag har jag gjort en sak som jag önskar att jag gjort för flera år sedan jag har skrivit ut papper om förflyttnings ansökan till en annan skola inom Norrköpingkommun

Detta låter fjantigt men det är stort för mig i alla fall Mina föräldrar stödjer absolut inte mitt val och kallar mig mer och mindre en idiot andledningarna:

-Polen resa (i 9an då jag skrivit att jag vill byta)
-Risk att jag inte får några vänner för att jag kommer i 9an
-få dålig betyg för att jag kommer in på en termin med 94 dagar och en annan med 109 dagar och då bli det svårt för lärarna att sätta betyg på mig..
-Jag är en idiot som inte förtjänar några vänner (kort sagt det blev värsta bråket och jag basically sa att jag gör som jag tänker och att jag får ta konsekvenserna) 

Nu är min fråga till er har mina föräldrar rätt?

Ska jag bita ihop och köra 1 år till utan vänner ensam varje rast och lunch,Alla tror falska rykten om mig,Mobbning eller borde jag packa mitt pick och pack och byta skola? (vet ju vad jag vill men känner bara en stark svårighet i detta beslut när jag inte har någon att bolla med speciellt när man inte ens kan prata med sina föräldrar utan att bli kallad idiot.) 

Det allra viktigaste är ditt mående så jag tycker utan tvekan att du ska byta!


   
SvaraCitera

När det gäller betygen är det viktigast att du har E i matte, svenska och engelska för att kunna få ansöka till gymnasiet. Beronde på vilken linje du går och vad intagningspoängen är så behöver inte dina betyg vara jätte höga för att du ska kunna komma in där du vill. Detta beror helt på vad du vill gå i gymnasiet då vissa linjer har högre intagninpoäng än andra, t.ex natur där jag bor ligger på ca 250 poäng medan Bygg ligger på 150p. Du kommer fortfarande ha kvar dina betyg från 7an och 8an då det är 7,8,9 som är slutbetyget. 

Mår du inte bra i din nuvarande situation, kommer du förmodligen inte höja dig i din nuvarande skola, mår man bra psykiskt är det enklare att fokusera på skolarbetet. 

Hade jag varit du hade jag kontaktat SYV eller en kurator, eventuellt någon lärare eller skolsköterska som du känner dig okej med, jag personligen hade gått till skolsköterskan som har tystnadsplikt samt en oberoende person som kan bedöma situationen utan påverkan av andra elever eller kolleger. Fungerar inte detta hade jag gått till Kommunen som har ett ansvar för dig och din skolgång, det är deras plikt enligt svensk lag att du måste gå i skolan, så de blir tvugna att fixa något.

När det gäller din psykiska hälsa så hade jag gått till BUP, har själv haft kontakt med dem länge och dem hjälper en verkligen, det är viktigt att du vet att du får inte fara illa i ditt hem, av varken illa behandlingen eller brist på mat osv. Berättar du som det är så har BUP en skyldighet att anmäla till soc, där dem gör en utredning om din familj, anser dem att det är ett olämpligt ställe för sig så kan du få flytta till ett fosterhem eller liknande där du behandlas med respekt och rättvisa. På BUP kan du även få hjälp med psykisk ohälsa, som depression, adhd, add, autism, ätstörningar, ALLT du kan tänka dig. Det är Gratis att gå till BUP, BUP tar du kontakt med via skolsköterskan eller kuratorn, det går även att ringa ditt direkt. Anser du att läget hos din familj är akut kan du själv gå till soc för att få hjälp med eventuellt fosterhem.

Finns det någon fritidsgård eller liknade i din komun?
Isf finns där personal som jobbar med ungdomar varje dag, de är speciellt utbildade för att kunna hjälpa dig, de är bra då de inte är kopplade till skolan. På fritidsgården kan du även träffa ungdomar i en liknande situation som din.

Lycka Till!


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

glasslivet:
När det gäller betygen är det viktigast att du har E i matte, svenska och engelska för att kunna få ansöka till gymnasiet. Beronde på vilken linje du går och vad intagningspoängen är så behöver inte dina betyg vara jätte höga för att du ska kunna komma in där du vill. Detta beror helt på vad du vill gå i gymnasiet då vissa linjer har högre intagninpoäng än andra, t.ex natur där jag bor ligger på ca 250 poäng medan Bygg ligger på 150p. Du kommer fortfarande ha kvar dina betyg från 7an och 8an då det är 7,8,9 som är slutbetyget. 

Mår du inte bra i din nuvarande situation, kommer du förmodligen inte höja dig i din nuvarande skola, mår man bra psykiskt är det enklare att fokusera på skolarbetet. 

Hade jag varit du hade jag kontaktat SYV eller en kurator, eventuellt någon lärare eller skolsköterska som du känner dig okej med, jag personligen hade gått till skolsköterskan som har tystnadsplikt samt en oberoende person som kan bedöma situationen utan påverkan av andra elever eller kolleger. Fungerar inte detta hade jag gått till Kommunen som har ett ansvar för dig och din skolgång, det är deras plikt enligt svensk lag att du måste gå i skolan, så de blir tvugna att fixa något.

När det gäller din psykiska hälsa så hade jag gått till BUP, har själv haft kontakt med dem länge och dem hjälper en verkligen, det är viktigt att du vet att du får inte fara illa i ditt hem, av varken illa behandlingen eller brist på mat osv. Berättar du som det är så har BUP en skyldighet att anmäla till soc, där dem gör en utredning om din familj, anser dem att det är ett olämpligt ställe för sig så kan du få flytta till ett fosterhem eller liknande där du behandlas med respekt och rättvisa. På BUP kan du även få hjälp med psykisk ohälsa, som depression, adhd, add, autism, ätstörningar, ALLT du kan tänka dig. Det är Gratis att gå till BUP, BUP tar du kontakt med via skolsköterskan eller kuratorn, det går även att ringa ditt direkt. Anser du att läget hos din familj är akut kan du själv gå till soc för att få hjälp med eventuellt fosterhem.

Finns det någon fritidsgård eller liknade i din komun?
Isf finns där personal som jobbar med ungdomar varje dag, de är speciellt utbildade för att kunna hjälpa dig, de är bra då de inte är kopplade till skolan. På fritidsgården kan du även träffa ungdomar i en liknande situation som din.

Lycka Till!

Jag är en ensamvarg.. Jag "skrämmer" alla som kommer nära mig och alla som väljer att prata med mig ångrar sig grovt efter åt det är därför tjejer på min skola gillar att jävla med mig för dom vet att jag inte kommer att få en flickvän och vänner..

Jag mår skit som vanligt antar ja, Jag litar inte på kurator,skolsköterska eller fritidsgård är väldigt hård mot mig själv och gör jag ett misstag till exempel när någon söker kontakt med mig så klankar jag ner på mig sååå hårt så jag nästan inte orkar längre. 

Träffade världens bästa tjej, vi kände varandra i 4 dagar sedan blev vi ihop..
jag tyckte om henne och hon "tyckte" om mig jag öppnade mig för henne men ta-da hon skojade och jag var visst en jävla idiot som gått på det för hur skulle en idiot som jag kunna få någon som henne. (hände 1 timme sedan)  

Antar att jag går kvar vill inte sprida vidare mitt skit för ingen vill höra det ändå ett jävla mobbing offer som tror att han är något haha patetiskt 

Tack för hjälpen ändå men jag är ett sjunkande skepp jag ska bara följa min enda hela dröm nu och det är att bli soldat för jag orkar inte längre.. den "Rätta" finns inte där ute för det är bara en massa Idi*ter och folk som faktiskt man vill lära känna.


   
SvaraCitera

Vill du jobba inom det militära?
Bra att du har ett mål! Kanske får dig att orka?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

HashtagLame:
Vill du jobba inom det militära?
Bra att du har ett mål! Kanske får dig att orka?

Det militära är en självklarhet för mig. Jag kommer gör allting för den drömmen så detta klarar jag sedan har jag ju alltid alla er på UM Glad


   
SvaraCitera