Tjaaa är en tjej som går tvåan i gymnasiet och som egentligen inte har några större problem med skolan förutom frånvaron. Av någon märklig anledning har jag så otroligt svårt för att överhuvudtaget ta mig dit men ännu svårare för att stanna. Jag vet att jag har valt rätt linje och det är inget fel på skolan i sig men ändå vantrivs jag. Frånvaron har bara blivit mer och mer och nu är jag nästan inte där alls. Vet inte hur jag ska ta tag i det här eller om det ens går. Just nu känns det rätt hopplöst. :/
Fler som har liknande problem?
hade liknande problem, slutade med att jag stressade sönder mitt psyke sista terminen för att fixa allt jag inte hade fixat. gick dock bättre än bra, men ångrar d ändå
Ångrar att jag skolkade så mkt på gymnasiet. Hade räckt att skolka från webdesignen och programmeringslektionerna. 🙁
Usch ja det låter inte så kul det där, vet inte själv hur jag ska sluta. Egentligen är det såklart bara att gå dit, tanken är så enkel men när det väl är dags blir det inte så ändå.
Jag med ska skärpa.mig
Jag var väldigt frikostig med sovmorgnar i trean och där av går jag fyra år. Det var fan ett helvete, men nu känns det bättre. Förutom idag när jag fick återfall 🙁
Men men, det viktiga är att du har nån att prata om det med, typ studiehandledare eller någon annan person som oftast är snäll och förstående. Hejar på dig!
På min tid var det bara hårda personer som skolkade. Jag var icke hård.
Ångrar att jag nästan aldrig var i skolan.
du framställer det på ett sätt som.. bara verkar dumt.
försök ta reda på vad problemet är och gör något åt det, antingen själv eller med hjälp av andra.
gå dit om du nu vill......
Istechetvåpunktnoll:
Jag var väldigt frikostig med sovmorgnar i trean och där av går jag fyra år. Det var fan ett helvete, men nu känns det bättre. Förutom idag när jag fick återfall 🙁Men men, det viktiga är att du har nån att prata om det med, typ studiehandledare eller någon annan person som oftast är snäll och förstående. Hejar på dig!
Jo vi gjorde upp en åtgärdsplan förra året men det var för att jag var sjuk då. Nu när jag är frisk så har jag liksom ingenting att "skylla" på längre så det känns rätt dumt att göra en ny nu när allting borde fungera. Tack och lycka till själv 🙂
Blivande_japan:
du framställer det på ett sätt som.. bara verkar dumt.försök ta reda på vad problemet är och gör något åt det, antingen själv eller med hjälp av andra.
Alltså grejen är att det egentligen inte är något problem. Jag känner mig bara så fången där och det känns som att det finns mer meningsfulla saker i livet. Som att jag kastar bort tiden. Självklart förstår jag hur naivt det låter och är fullt medveten om att jag egentligen behöver gå gymnasiet men ändå är det liksom någonting som tar emot när det väl är dags och jag vet inte hur det ska gå att ändra på.
rent liksom sådär är dte väl ett par saker att göra
1. ta hjälp av ngn på skolan, mentor, skolhälsoteamet
2. red med hjälp av denne ut varför du inte är i skolan
3. med hjälp av svaret på fråga 2, försök komma på vad som kan hjälpa dig vara i skolan.
4. se till att följa planen ni sätter upp, blir det för svårt av en eller annan anledning - säg till den person du först pratade med om det. det finns hjälp att få när ens bästa inte räcker till.
