Fick in en skribentansökan idag. Läs igenom och kom med era synpunkter!

-------------------

Hej!

Sebastian Anjou är mitt namn. Under mitt snart 17 år långa liv har jag bott i innerstadens ”kulturghetto” Hornstull, lugnets pompösa och glamorösa fristad kallat Saltsjöbaden och snart bär det iväg mot 1800-talets faluröda idyll i Skuru. Många av mina nära och kära ser Söders sista oslipade pärla Hornstull som det enda tänkbara stället att bo i. Själv har jag svårt att bestämma mig. Hornstulls utrycksfulla färger, Saltis sköna bris eller Skurus enskillda trivsamhet? Nej, jag låter den 50-årige Sebbe bestämma om det!

En tv-kock sade en gång att ” man är blind om man inte ägnar sig tid åt nya saker då och då”. Kanske är det därför jag alltid försöker se framåt. Det här är inte Sebbes fläckfria framgångshistoria. Jag har stött på vägbulor som fått mig att sakta in. Men, det är genom dessa tillsammans med alla mina nya upptäckter jag har lyckats överföra så mycket till ord. Från 7:an i högstadiet fram till nu, första året på gymnasiet,har ämnet svenska varit mer än bara ett av alla de där ämnena som ingår i kursen. Det är riktigt kul.

Läroplanens mål sitter i bakhuvudet hos mig. Mina egna mål däremot ser jag framför mig hela tiden. Sedan jag fattade intresse för att skriva har betyget ständigt legat på MVG. För mig är det ,dock, inte betyget som sätter den främsta stämpeln på mig men det brukar se hyfsat bra ut. Som en extrakurs för min första termin på gymnasiet har jag även läst retorik med samma framgång och gott humör!
Det är inga meriter som ser briljanta ut på pappret men som betyder allt mer efter att man skrapat lite på ytan.

Texten jag valt att dela med mig av är både personlig och strikt. Jag hoppas att den kan visa att mina tankar och perspektiv kan bygga upp en diskussion från vilket ämne som helst som berör samhället.

Tack och trevlig läsning!

Drömmen som försvann

När jag läser tidningen på morgonen eller utför mina ärenden på internet, kan jag inte undgå från att se de kända annonserna från Ryaniar med kampanjpriser från 1 kr. Som van flygresenär förstod jag snabbt att det var ett pris för bra för att vara sant. Genom åren har Ryanair lyckats lägga på allt fler avgifter och lyckats höja sina skatter till priser som idag kan överskrida deras egna skattekostnader.

År 1903 sägs det att flygindustrin föddes. Att flyga blev därför som en dröm. Med åren växte flygets betydelse för alla människor och längre resor blev allt vanligare. Service och bekvämlighet blev tidigt en bild som många förknippade med flyget. Något som med tiden kom att förändras. Lågprisflyget har påverkat hela den globala flygindustrin på ett sätt som få hade kunnat tänka sig. Lägre priser har spelat allt större roll, speciellt under dagens ekonomiska förhållanden. Men, allting har en baksida. Förseningar, inställda flyg, brott mot regelverk och konkurser är ord som idag finns i de flestas ordbok. Lågprisflygets kvicka reformer har lett till att drömmen försvann.

Ett lågprisflygbolags lovord om låga priser håller sällan i verkligheten. Flygplatser som ligger flertals mil bort, avgifter över sådant man sällan förväntar sig eller inställda flyg utan rätt till ersättning. Listan är lång. Lågprisflygets betydelse är idag ett hetare diskussionsämne än någonsin. De rättigheter som vi länge strävat efter i samhället existerar sällan inom denna ”orkanpräglade” bransch. Ingen resande vill fastna i ett främmande land utan möjlighet till ersättning. Vi behöver en global resebransch utan smuts på kanterna.

Rapporter om utbrända piloter och flygpersonal på grund av långa arbetsskift blir idag allt vanligare. Aldrig tidigare har jobbvillkoren inom denna bransch nått så lågt. Hösten 2008 ansökte lågprisflygbolaget XL Airways om konkurs. Något som kom att påverka 400 000 resenärer och att ytterligare 20 000 resenärer blev strandade utomlands. Händelser som denna är inte ett enstaka fall. Året innan gick även det danska lågprisflyget Sterling omkull, vilket kom att påverka resenärer i hela Skandinavien. Dessa fall är inte acceptabla. För länge har villkoren inom flyget varit likt en svart fläck på ett vitt papper. Utanför flygets stormande diskussioner hålls samtal om att förbättra rättigheter inom världens alla länder. Något som glömts bort inom flygbranschen.

Låprisflygets spelregler är ohållbara och har varit så redan från början. Idag präglas även de ”traditionella” flygbolagen utav uppstickarna. Den enorma prispress som härjar inom marknaden har fått flera bolag att gå omkull. Ofta har detta lett till att världens stater fått skjuta in pengar i de blödande bolagen för att både rädda jobb och rädda resenärer från att bli strandade i masstal. Pengar som plockas ur även din ficka. Som resenär måste vi börja våga sätta ner foten.

Dagens rapporter visar, dock, att flera flygplatser, i framförallt Europa, har avböjt lågprisflygbolagens krav om sänkta flygplatsavgifter i protest mot dessas ”diktatur”. Länge har lågprisflyg frestat flygplatser med höjda passagerarsiffror och högre inkomster. Något man nu börjar sätta ner foten för. Studier har visat att de ”traditionella” flygbolagen kan fylla i sprickor från uppstickarna. Utan liknande ansträngningar lär dagens situation drastiskt förändras. Lågprisflyg som Ryanair får allt stadigare grepp om mindre flygplatser med billigare avgifter. Dessa flygplatser blir därför beroende av den trafik som Ryanair då kontrollerar över, vilket leder till att bolaget kan ställa allt högre krav på den utsatta flygplatsen.

Som resenär måste man börja värdesätta sin resa. Resor till och från flygplatser långt borta ska inte behöva överskrida 2 timmar. Inte heller får vi glömma att dagens prisskillnad mellan ”traditionella” flygbolag och lågprisflyg minskat drastiskt. Redan nu behöver vi politiker med ambitionen att värna om oss konsumenters rättigheter. Det är i grunden just vi konsumenter som skapar lagarna. Som resenär ska du bestämma hur du vill resa. Bara du kan väcka drömmen till liv igen.