Forumet - Slutsats: Varför vänstern finns kvar i Sverige

Slutsats: Varför vänstern finns kvar i Sverige

2464 0 50
Stringburka:

Det handlar väl snarare om att en del i medelklassen känner ett förakt inför underklassen, och därför inte vill vara arbetarklass på grund av att arbetarklass klassiskt förknippas med underklassen


Det är väl betydligt fler från underklassen som känner ett förakt mot överklassen.

Men om man jämför en jurists sociala ställning, materiella standard och liknande med en industriarbetare eller med en VD är juristen (oftast) mer lik VDn än industriarbetaren, därför är det oväsentligt huruvida de säljer sin arbetskraft eller inte.
Chryseus:

Det finns många modeller som både i teorin och i praktiken visar att arbetslösheten ökar när de sociala skyddsnäten så som exempelvis bidrag stärks.


"Det finns modeller" duger inte; om du vill att någon ska ta dina påståenden på allvar får du allt ta och redovisa vilka modeller det är du utgår från. Du får även hemskt gärna förklara hur det kommer sig att USA, med västvärldens sämsta skyddsnät, fick ta den hårdaste smällen av den ekonomiska krisen.

Spana också in:

Horrorshow:

Men om man jämför en jurists sociala ställning, materiella standard och liknande med en industriarbetare eller med en VD är juristen (oftast) mer lik VDn än industriarbetaren, därför är det oväsentligt huruvida de säljer sin arbetskraft eller inte.


Basic marxism, fetat delen om medelklassen:

"Socialism
- Socialism definieras som arbetarnas kontroll över produktionsmedlen, eller den ideologi som strävar efter detta mål.

- Ibland påstås det att även statens kontroll över produktionsmedlen är socialism. Denna föreställning grundas i den marxistiska ideologin som föreslog att arbetarklassen skulle ta kontrollen över produktionsmedlen med hjälp av staten. Men det är inte den statliga kontrollen i sig som gör det till socialism. Om statlig kontroll av produktionsmedlen ska kunna kallas socialism måste arbetarklassen direkt kontrollera staten.

- Ibland påstås det att socialism kan definieras som ett tillstånd där arbetarnas får det fulla värdet av sitt arbete. Även om detta naturligtvis blir en konsekvens av socialism, arbetarkontroll över produktionsmedlen, är det inte en vitt spridd definition bland socialisterna själva. Det förefaller inte vara en tillfredsställande definition, eftersom man kan tänka sig situationer i det kapitalistiska samhället där arbetarna får det fulla värdet av sitt arbete (exempelvis kan man tänka sig en godhjärtad kapitalist som ger arbetarna det fulla mervärdet av sitt arbete, men behåller kontrollen över produktionsmedlen).

- Det bör noteras att denna definition, arbetarkontroll över produktionsmedlen, utesluter Sovjetunionen (med flera andra länder som kallat sig socialistiska) från att kallas en socialistisk stat. Det är väl etablerat att Sovjetunionen var en totalitär diktatur. Bara en mycket naiv eller okunnig person skulle påstå att arbetarklassen hade kontroll över den sovjetiska regeringen.


Kommunism
- Kommunism definieras som ett stats- och klasslöst samhälle i vilket produktionsmedlen kontrolleras gemensamt och egalitärt, eller den ideologi som strävar efter detta mål.

- Lenin talade om kommunismens lägre och högre faser. Med den lägre fasen menade han, med vissa tillägg, vad Marx kallar den socialistiska fasen. Alltså att produktionsmedlen ägs av staten som i sin tur kontrolleras av arbetarklassen. Lenin ansåg utöver detta att arbetarklassen i det här fallet skulle representeras av ett revolutionärt avant-garde. Med den kommunismens högre fas menade helt enkelt Lenin den definition som ges i punkten ovan. I dagens moderna kommunistiska rörelse motsätter sig vissa kommunismens "lägre" och "högre" faser som begrepp. Detta kan bero på att den ursprungliga definitionen av kommunism kan ses som skild från någon statlig centralisering. Trots att få socialister idag okritiskt följer Lenin kan det vara bra att känna till hans åsikter, eftersom de haft ett stort inflytande på historiska förlopp.

- Det bör noteras att denna definition, ett stats- och klasslöst samhälle i vilket produktionsmedlen kontrolleras gemensamt och egalitärt, utesluter Sovjetunionen (med flera andra länder som kallat sig socialistiska) från att kallas en kommunistisk stat. I själva verket är "kommunistisk stat" en självemotsägelse, eftersom kommunismen är stats- och klasslös. Om vi använder Lenins definitioner kan vi möjligen, om vi har väldigt dålig kunskap om hur Sovjetunionen styrdes, tro att Sovjetuninen var i kommunismens lägre fas. Men det är väl etablerat att Sovjetunionen var en totalitär diktatur. Bara en mycket naiv eller okunnig person skulle påstå att partieliten på något sätt representerade arbetarklassens intressen framför sina egna.


Anarkism
- Ordet anarkism kommer från grekiskans "an archos", vilket betyder "utan härskare". Anarkism definieras som ett samhälle i vilket det varken existerar stat eller hierarkier, eller den ideologi som strävar efter detta mål.

- Det finns många inriktningar av anarkism. Den djupaste uppdelningen är mellan så kallade anarko-kapitalister och övriga anarkister. De flesta anarkister är även socialister, eftersom någon form av kontroll över produktionsmedlen är nödvändigt, och utan stat och hierarkier måste det bli de som själva arbetar som styr över sig själva. Alltså blir en arbetarkontroll över produktionsmedlen nödvändig, även om den kan variera väldigt mycket i form beroende på vem du frågar. Dessa socialistiska anarkister, som inkluderar de flesta individualanarkisterna och mutualisterna, står i kontrast till anarko-kapitalisterna som anser att kapitalism kan samexistera med anarkism. Vi på den socialistiska sidan anser att kapitalism per definition är tvång och hierarki (och för den delen stat), och om vi fick bestämma skulle anarko-kapitalister inte kallas anarkister alls.

- Det bör noteras att denna definition, det stats- och hierarkifria samhället, utesluter kaosartade förhållanden som inbördeskrig. I ett sammanhang där det inte finns någon struktur eller ordning gäller den starkes rätt. Alltså finns högst påtagliga hierarkier. Att ta upp exempelvis Somalia som ett exempel på anarkism är därför en halmdocka. För att alla människors frihet ska garanteras krävs tvärtom en god ordning och sammarbete mellan människor. Anarkismens urfader, Proudhon, sade till och med att "anarki är ordning". Det är från det citatet den kända anarkistiska symbolen, ett inringat A, kommer. A:et står för "anarchy", och cirkeln är ett O som står för "Order".


Samhällsklasser
- När vi talar om en samhällsklass menar vi en grupp i samhället som definieras utifrån sitt materiella förhållande och därmed sina förhållande till produktionsmedlen. Ur denna grupptillhörighet stammar ett klassintresse. Exempelvis har arbetarklassen ett klassintresse av att hålla lönerna så höga som möjligt och arbetslösheten så låg som möjligt, eftersom deras situation blir bättre då. Det bör noteras att samhällsklasser alltid har suddiga gränser och att vi alltid kommer att finna gråzoner. Det bör även noteras att det finns vissa individer som faller utanför den socialistiska klassanalysen eftersom de inte är speciellt relevanta för den, exempelvis idrottsstjärnor.

- Arbetarklass
Med arbetarklassen menar vi den majoritet människor i samhället som måste sälja sin arbetskraft för att överleva (eller i mer moderna termer, slippa leva på soc och/eller svälta).

- Kapitalistklass
Med kapitalist menar vi en individ som äger produktionsmedel, fler produktionsmedel än vad denne själv kan bruka, och följaktligen köper andras arbetskraft för att tjäna pengar på sina produktionsmedel. Denna klass kallas även borgarklassen, eftersom de som ursprungligen började äga produktionsmedel på detta sätt i industrialiseringens början var den feodala borgarklassen (huvudsakligen köpmän, bankirer och hantverkare). Om en kapitalist är småföretagare och själv måste arbeta för att få det att gå ihop kallas han/hon för småborgare.

- Medelklass
Är mellanskiktet i samhället. Ett mycket luddigt begrepp och knappast nödvändigt för socialistisk analys (däremot brukar sociologer gilla det). I medelklassen ingår självägande egenföretagare, avdelningschefer och så vidare. Marx definierade medelklassen som den försvinnande lilla gruppen lönearbetare som är privilegierade i det kapitalistiska samhället och därför har ett klassintresse i att det fortsätter.

- Klasskamp
Klasskamp är när två klassers klassintresse står i konflikt med varandra och vad som händer som en konsekvens av detta. Exempelvis ligger det i arbetarklassens klassintresse att ha ett samhälle med stor ekonomisk trygghet, eftersom lönerna då inte pressas ned. Kaptialistklassen, å andra sidan, vill gärna att arbetare ska vara oroliga för att få sparken hela tiden och vara tacksamma över sina arbeten, eftersom det låter dem sätta lägre löner. Klasskonflikten är ett faktum. Klasskampen är vad de två parterna därefter gör för att realisera sina klassintressen (exempelvis öser gärna kapitalistklassen i dagens Sverige in pengar till diverse lobbyorganisationer, som Svenskt Näringsliv, för att påverka opinionen i sin riktning). "

http://www.socialism.nu/showthread.php?t=5112
Gentlernen:

"Det finns modeller" duger inte; om du vill att någon ska ta dina påståenden på allvar får du allt ta och redovisa vilka modeller det är du utgår från.


Jag har namngett en modell som visar sambandet mellan bidrag och arbetslöshet. Om du på allvar tror att jag på fackspråk ska sammanfatta 30 sidor ur en lärobok för att användarna här på UM ska förstå hela sambandet så kan du titta långt och länge efter den. Är man intresserad av att förstå modellen så gör man bäst i att läsa om den själv.

Gentlernen:

Du får även hemskt gärna förklara hur det kommer sig att USA, med västvärldens sämsta skyddsnät, fick ta den hårdaste smällen av den ekonomiska krisen.


Nu är det visserligen inte relevant. Det relevanta är att ett stärkt skyddsnät höjer andelen arbetslösa. Sen vet jag inte riktigt vad du menar med att USA har tagit den hårdaste smällen i det här sammanhanget? Menar du arbetslöshet?

Det pratas om att den har varit uppe på 17% i USA om man beräknar på de som inte tjänar "skäligt". Några sådana beräkningar existerar inte i Sverige. Men jag vet inte om 4000 i månaden ifrån försäkringskassan räknas speciellt "skäligt"? Skillnaden mellan Sverige och USA har i praktiken inte varit speciellt stor.

USAs arbetslöshet ligger i den senaste rapporten på 9,6%
"Nonfarm payroll employment changed little (-54,000) in August, and the unemployment rate was about unchanged at 9.6 percent, the U.S. Bureau of Labor Statistics reported today."

Sveriges ligger på 7,4%:

Men om vi exempelvis tittar på arbetslösheten för unga så ligger Sverige avsevärt högre än USA.

Så exakt vad menar du med "tagit den hårdaste smällen"?

Om du vidare ser på ett längre perspektiv så har USA i snitt alltid haft 1-2 procent lägre arbetslöshet än Sverige.
Rödingajävel:

Marx definierade medelklassen som den försvinnande lilla gruppen lönearbetare som är privilegierade i det kapitalistiska samhället och därför har ett klassintresse i att det fortsätter.


Okej, Marx definierade medelklassen på det viset. Idag brukar ekonomer tala om medelklassen som människor med en inkomst inom ett intervall runt medianinkomsten.