För två och en halv månad sen träffade jag en underbar tjej, som händelsevis råkade vara bästa vän till min bästa väns tjej. Jag fick snart veta av honom att hon gillade mig också, och plötsligt var livet underbart.
Detta var en vecka innan skolavslutningen.
Hon åkte först på resa fram tills skolavslutningen, sen tre dagar efter avslutningen åkte hon på konfaläger. Två dagar efter att hon kom hem åkte jag på resa i tre veckor, och återigen tre dagar efter att jag kom tillbaks åkte även hon iväg för tre veckor.
Efter ett helvete av nedslag och väntan möttes vi igen förra lördagen. Först på stranden under dagen, och sen på stranden igen på kvällen. Det var ganska spänt där vi satt 7-8 stycken och eldade. Jag, som tyvärr är helt inkompetent gällande känslor och tjejer, visste inte riktigt hur jag skulle bete mig, och vågade inte göra så mycket alls. Till slut lyckades ändå min polare få mig att ge henne en kindpuss innan jag var tvungen att sticka.
Ett par dagar senare smsade vi lite, och hon undrade om vi skulle mötas alla fyra (hon, jag min vän och hans tjej), och så gjorde vi. Och visst, det var trevligt och så, men ingenting alls mellan oss hände, och höjdpunkten var en kram hon fick när vi bröt upp.
Fredagen den trettonde, nu jäklar tänkte jag. Grillning till kvällen, med runt 10 pers, och detta var nog den värsta kvällen hittills. Vi snackade nästan inte på hela kvällen, även om blickarna möttes ett antal gånger...
Nu sitter jag här och undrar vad i helvete det är jag håller på med. Som sagt, jag är helt oerfaren gällande detta, har aldrig haft nån tjej, aldrig gillat nån förut. Vad ska jag göra?! Hoppas att vi möts såhär igen, och tvinga mig själv att gå ett steg längre, ringa henne och fråga omm vi ska träffas eller nåt (risk för fatalt magplask med denna planen), snacka med helle om alltihop, eller vad? Jag känner mig helt lost när nånting e på gång, och vet inte hur jag ska gå vidare, om jag inte snart bränt upp min chans...
Värt att notera är att om vi smsar är det alltid jag som startar det nu, till skillnad från i början...
Detta var en vecka innan skolavslutningen.
Hon åkte först på resa fram tills skolavslutningen, sen tre dagar efter avslutningen åkte hon på konfaläger. Två dagar efter att hon kom hem åkte jag på resa i tre veckor, och återigen tre dagar efter att jag kom tillbaks åkte även hon iväg för tre veckor.
Efter ett helvete av nedslag och väntan möttes vi igen förra lördagen. Först på stranden under dagen, och sen på stranden igen på kvällen. Det var ganska spänt där vi satt 7-8 stycken och eldade. Jag, som tyvärr är helt inkompetent gällande känslor och tjejer, visste inte riktigt hur jag skulle bete mig, och vågade inte göra så mycket alls. Till slut lyckades ändå min polare få mig att ge henne en kindpuss innan jag var tvungen att sticka.
Ett par dagar senare smsade vi lite, och hon undrade om vi skulle mötas alla fyra (hon, jag min vän och hans tjej), och så gjorde vi. Och visst, det var trevligt och så, men ingenting alls mellan oss hände, och höjdpunkten var en kram hon fick när vi bröt upp.
Fredagen den trettonde, nu jäklar tänkte jag. Grillning till kvällen, med runt 10 pers, och detta var nog den värsta kvällen hittills. Vi snackade nästan inte på hela kvällen, även om blickarna möttes ett antal gånger...
Nu sitter jag här och undrar vad i helvete det är jag håller på med. Som sagt, jag är helt oerfaren gällande detta, har aldrig haft nån tjej, aldrig gillat nån förut. Vad ska jag göra?! Hoppas att vi möts såhär igen, och tvinga mig själv att gå ett steg längre, ringa henne och fråga omm vi ska träffas eller nåt (risk för fatalt magplask med denna planen), snacka med helle om alltihop, eller vad? Jag känner mig helt lost när nånting e på gång, och vet inte hur jag ska gå vidare, om jag inte snart bränt upp min chans...
Värt att notera är att om vi smsar är det alltid jag som startar det nu, till skillnad från i början...