För det första har jag mycket i skolan nu. Sjukt mkt.. sen är det väldigt jobbigt hemma också. Rätt mycket bråk och annars en konstig stämning, det är aldrig helt bra. Jag kan inte flytta hemifrån heller eftersom jag måste få godkänt på fler moment om jag ska kunna få pengar från csn. Jag vet inte om jag har ångest eller vad det är. Stressad är jag iallafall, och det är mest på nätterna som jag känner det här med halsen, igår var det nästan så att jag inte kunde andas.. jag har varit hos läkare men det va tydligen inget annat.. än stress då. Jag vill inte känna att det här med skolan är dödsviktigt men jag gör det! Jag vill inte bo här hemma... vad ska jag göra? Det blir som en ond cirkel.
Rym! Det är bara nöta vidare en dag KANSKE du får vad du förtjänar! Det är vad jag intalar mig iallafall. Nejmen allvarligt talat, du säger vad du tycker du iscensätter en protest,det finns inget annat sätt. Bit i det sura äpplet. Jag vet hur det är, bara kämpa.
Eller ta semester, men lägg aldrig av, det kommer ordna sig!
Jag skulle typ göra det, rymma alltså, om jag hade nån att bo hos.
Jag tror att jag försöker "kontrollera" min ångest men det är väl ingen bra idé.. det är inte så att jag tänker på det hela tiden, även fast det är svårt att låta bli ibland, men det är en ändå en så stor del av mitt liv. Det är nästan som att jag ÄR ångesten :S
rebekka:
Jag tror att jag försöker "kontrollera" min ångest men det är väl ingen bra idé.. det är inte så att jag tänker på det hela tiden, även fast det är svårt att låta bli ibland, men det är en ändå en så stor del av mitt liv. Det är nästan som att jag ÄR ångesten :S
du måste kunna se det från ett annat perspektiv, för det kommer lösa sig, och när det gör det på ett eller annat sätt så kommer du komma starkare ur det, och nej livet är inte rättvist men du kan utnyttja det till din fördel, men det är bara du som vet hur, det är ingenting onormalt, alla känner sådär, vissa ibland, vissa ganska ofta, vissa för ofta och så ska det ju inte vara
du får helt enkelt se till att vara sysselsatt ofta, funkade för mig under en jobbig period som jag inte tänker gå in på...det funkar alltid även om motivationen inte alltid finns där, men man får pressa sig, sen löser sig allt med tiden, man får lära sig hantera stress
och att börja röka eller dricka är inte lösningen, jag prövade båda två men det höll inte i längden, det blev bara värre.. började träna, försökte uppnå saker sen kan man hantera stressen men det är alltid svårast i början och det kan ta tid innan det känns som man kommer nånvart...men det gör man, jag lovar
Jag tycker du ska träffa personer som du trivs med, göra saker som gör dig glad typ en hobbie. Eller bara prata ut med ån, vem som helst som gör dig på bättre humör. Det brukar hjälpa mig iallafall. Hoppas jag var till hjälp.
emliee:
Jag tycker du ska träffa personer som du trivs med
Har inga :/ Jo jag trivs ju med min familj, ibland
emliee:
göra saker som gör dig glad typ en hobbie.
Det är en bra idé iofs, men jag vet inte riktigt vad det skulle vara för nåt. Dessutom har jag så extremt dålig självkänsla att jag hela tiden fokuserar på mig själv och typ aldrig kan vara i nuet, om du förstår.
emliee:
Eller bara prata ut med ån, vem som helst som gör dig på bättre humör.
Det måste vara en psykolog isf, men det vet jag inte om jag vågar. Eller, jag har varit med om det och jag kan helt enkelt inte prata om mig själv med någon "sån".. eller ja det är svårt!
men tack ändå!
