Forumet - Stressad av kärlek

Stressad av kärlek

191 0 4
Hej! Jag är 17 år och har varit tillsammans med en jättefin kille i snart 3 månader, han är verkligen den finaste killen jag träffat på alla sätt och vis och han tycker om mig på riktigt till skillnad från killar jag träffat förut.

problemet är att jag har mycket problem med ångest och blir väldigt stressad av att tycka om någon så här mycket. Jag älskar till och med den här killen. Jag antar att det är på grund av väldigt dåliga tidigare erfarenheter med killar, det har alltid slutat med att jag blir ignorerad utan någon förklaring till varför och många av dom har bara tyckt om mig för hur jag ser ut och aldrig ens lärt känna mig. 

Jag har dom senaste tre(ish) veckorna haft en svacka där jag haft mycket ångest men han har verkligen hjälpt till att dämpa den så det har inte alla varit lika illa som det varit annars. Men samtidigt så blir jag som sagt väldigt stressad av att ha en pojkvän, jag överanalyserar det mesta. Jag kan få mig själv helt insnöad på att han tröttnar på mig och att han förtjänar bättre än mig.

Min ångest har till och med fått mig att fundera på att göra slut med honom även fast jag verkligen älskar honom bara för att han ska slippa mig.

När jag har ångest så blir jag väldigt lätt irriterad och detta har många gånger gått ut över honom vilket leder till att jag från ännu mer ångest, jag tycker verkligen inte om att prata om det men har förklarat för honom att jag från ångest utan anledning och att det leder till att jag blir mer irriterad men han förstod inte riktigt hur jag menade med ångest och jag vet inte alls hur jag ska förklara för jag förtår ju knappt det själv, dessutom så ogillar jag ju verkligen typ prata om det.

lång text till liten fråga kanske men finns det någon som har tips på hur jag ska kunna förklara? Jag vill ju inte heller att han ska se mig annorlunda bara för att jag har ångest.
Det enda jag vill säga är att, livet är så här. Det kommer och går folk som man tycker om, blir kär i, älskar, lägger tid på relationer och deras närhet och före eller senare försvinner dom. En efter en och då är man ensam. Då ska man ha nåt eget, nånting som kan fylla tomheten. Så gå hitta det och bryr dig inte om vem som än är i ditt liv just nu för det kommer finnas nån annan och när du är gammal nog för att sluta bry dig om sånt ska du ha nåt du kan hålla på, nåt dom inte har tatt ifrån dig. 

Spana också in: