player one:
jag tror att problemet ligger mer i vad du skriver än hur jag läser det. du anser att psykisk ohälsa är något som bara en bråkdel av befolkningen kan vara drabbade av, eftersom det är serious business, och psykiskt sjuka personer verkligen är sjuka. långt bortom normen. om du däremot visar upp identiska symtom som används vid diagnos av psykisk ohälsa, men om dessa inte uppgår till en japanen-certifierad diagnos av verklig psykisk sjukdom, så som psykos eller akut suicidalitet, så är tillståndet plötsligt mindre än summan av sina delar, närmare bestämt inget alls. det är, till skillnad från psykisk ohälsa, helt normalt att känna så, och inget som behöver tas på allvar, då det bara skulle uppmuntra fler personer att bli psykiskt sjuka.eller? har jag tolkat dig typ rätt?
har du en annan tolkning så får du gärna redogöra för den, för det är precis så där du låter.
player one:
har du en annan tolkning så får du gärna redogöra för den, för det är precis så där du låter.
kan bekräfta detta
"Sjukdom" har jag väl inte men jag har ju en ångestproblematik och grejer som behöver bearbetas. Har nog på gränsen till add också vill jag minnas.
samt en jätteallvarlig oupptäckt sjukdom som snart kommer att visa sig mvh hypokondriker
player one:
har du en annan tolkning så får du gärna redogöra för den, för det är precis så där du låter.
Känner spontant att det mest vore slöseri med tid.
är riktigt illa egentligen har bara levt i förnekelse, mitt sätt att överleva antar jag.
Blivande_japan:
Känner spontant att det mest vore slöseri med tid.
att omformulera det jag sa för att få det att låta mindre uppenbart felaktigt? ja, det vore slöseri med tid. men om kontentan av vad jag skrev inte är representativt för vad du tycker så är det väl absolut meningsfullt att klargöra vad du faktiskt tycker. hur anser du att det jag skrev ovan skiljer sig från det du försöker förmedla?
player one:
att omformulera det jag sa för att få det att låta mindre uppenbart felaktigt? ja, det vore slöseri med tid.
Frågeställningen går inte att bemöta eftersom du ställer två separata frågor och hänvisar till två icke-separata svar.
Jag upplever att jag har avvikande egenskaper och brukar halvhjärtat diagnosera mig själv. Tror det är rätt vanligt att folk gör detta eftersom som vi har för vana att vara selektiva och kategoriserande, speceillt i en tid då detta förväntas och uppmuntras. Dekandesen ligger ju i att det är enklare för mig att tänka jag känner mig deprimerad, änglslig, sressad, asocial etc. för att:
a) "Jag kanske är bipolär, har GAD, borderline eller är schizoid." än att tänka
b) "Jag kanske äter för dåligt, har vitaminbrist, rör på mig för lite" osv.
Jag menar, i större utsträckning så indikerar b större sannolikhet än a.
0119linnea: Ja
Lider av paniksyndrom och har ett väldigt milt fall av OCD (ingen diagnos till det sistnämnda).
Har också genomgått lite depressioner.
Och bara det att jag kostant ger mig själv diagnoser kanske är lite osunt också.... Fick för mig ett tag att jag led av PTSD till exempel.
När jag var yngre var jag helt säker på att jag hade en massa fysiska sjukdomar också. Men nu har jag gått från fysisk till mental... vet inte om det kan kallas ett framsteg :/
Om jag hade ont i benet var jag heeeelllttt säker på att jag hade cancer och sånt där... mmm... händer inte lika ofta nu som sagt, men men, ibland dyker tankarna upp.
Ja.
Har haft problem med röster senaste 18 månaderna ungefär, rätt jobbigt, men blir bättre och bättre med tiden så har ej orkat göra någonting åt et. Är inte direkt "DU MÅSTE DÖDA DEN OCH DEN, MOUHAHAHA!" utan snarare "Du är fet, ful och äcklig. VARFÖR SA DU SÅ? Du är dum i huvudet. Alla du känner hatar dig. DU ÄR MISSLYCKAD." o.s.v. Det är rätt lätt att ignorera tills det börjar snurra och jag får för mig konstigheter (som inte heller skadar någon annan) som ex. att jag måste göra olika grejer ex. räkna saker, undvika vissa färger... Ungefär som att min OCD och ångest fått en röst. Jobbigaste är att känna sig "övervakad" av sina röster, de ser vad jag gör och hånar mig för allt.
Var inte frisk innan heller, så är ej konstigt.
Geigerzähler:
Ja.Har haft problem med röster senaste 18 månaderna ungefär, rätt jobbigt, men blir bättre och bättre med tiden så har ej orkat göra någonting åt et
hur är det med stress och sömn? även om det knappast är en utmattningspsykos efter 18 månader så kan det bidra. typ alla justeringar i tillvaro rent allmänt är bättre än antipsykotiska mediciner.
player one: hur är det med stress och sömn? även om det knappast är en utmattningspsykos efter 18 månader så kan det bidra. typ alla justeringar i tillvaro rent allmänt är bättre än antipsykotiska mediciner.
Stress är det nog ingen fara med, men sömnen är väl värre. Vet dock vad utlösande faktorn var, ett rävgift till berusningsmedel, så tippar på toxisk psykos som orsakat någon annan form av mer långvarig psykos, eller typ PTSD på grund av stressen från psykosen.
isola: samt en jätteallvarlig oupptäckt sjukdom som snart kommer att visa sig mvh hypokondriker
fnissade åt detta
pga ja förväntar mig alltid att jag har någon ny sorts omöjlig, obotlig och katastrofal sjukdom varje gång jag besöker läkare.