Nu har jag läst igenom allt som har med depression att göra i detta forum.
De låter som många av er i detta forum har svårare problem än mig men ändå. Jag vill ha lite åsikter från er eftersom jag är för feg för att berätta för min omgivning om dessa problem jag har.
Låt mig börja med att förklara läget för er. För ett halvår sedan var mitt liv nästan perfekt. Hade skitbra betyg, var alltid pigg, hade flickvänn (sedan 1 år tillbaka), skitbra omgivning. Allt var alltså super skönt. Hade noll bekymmers.
Men sedan hände nått drastiskt. Fick reda på att mina föräldrar skulle skilja sig. Morsan hade visst varit otrogen mot farsan (som är min idol) och saker började dyka upp inom mig som jag aldrig känt förut. Mina känslor var så starka att jag pallade inte med dom. Istället blev jag frustrerad, arg och lät allt gå ut på mina kompisar och exet. Sedan hände vissa saker, blev anmäld, satt inne ett tag för vissa saker. Efter jag kom ut stötta mitt ex mig till max men jag var dum nog o tänkte att jag inte behövde henne längre. När jag satt inne började jag tänkta mycket, över saker som hänt. Det är nog ända sen dess jag har haft mina problem. Det känns som jag inte kommer över dessa tankar i huvudet. Mina tankar tar alltså över hela vardagen.
Iaf så gjorde jag slut med flickvännen, min familj splittrades och mina betyg rasade. Nu har detta pågått i ett halvår och jag hittar ingen lösning till problemet. Mitt tankesätt förut var alltid logiskt och korrekt men nu verkar allt stå still i huvudet. Istället tar tankar över. Det gäller allt i min vardag. Tillomed när jag är på gymmet.
Det känns som mitt huvud alltid är spänt och även ibland vissa muskler. Jag har gått till min husläkare och han gav mig några enkla råd som fungerade ett tag. Sedan föll jag tillbaka i samma mönster, att jag tänkte hela tiden.
Det känns faktiskt lite bättre när jag skriver detta.
Tror inte jag har fått med allt för denna gång. Kommer säkert fler gånger jag skriver i detta forum
Om ni också upplever/upplevt detta så skriv hemskt gärna eventuella funderingar/tips.
/R
Tala av dig till dina vänner.
Enda att göra som jag kan rekommendera som faktiskt funkar.
Ändra alla tidigare mönster du har.
"Become a new, you, today" ungefär.
Och ja, jag har varit med om en bit iaf.
och läxa upp aset som din morsa var otrogen med![[mad]](/img/smilies/mad.gif)
jag gillar badboys ![[blush]](/img/smilies/blush.gif)
Zittam:
Tala av dig till dina vänner.
Enda att göra som jag kan rekommendera som faktiskt funkar.
Tyvärr så är jag rädd att de ser mig på ett konstigt sätt. Mitt självförtroende har sjunkit drastiskt.
Iwannagohome:
och läxa upp aset som din morsa var otrogen med
Kanske redan hänt 🙂
oroligtjej:
jag gillar badboys
Hatar tyvärr att vara en badboy.
Vad satt du inne för?
Hoppas det blir bättre för dig!
Regression:
Kanske redan hänt 🙂
vadå kanske? har det hänt eller inte?
blir automatiskt förbannad när jag hör sånt där
Regression:
Tyvärr så är jag rädd att de ser mig på ett konstigt sätt. Mitt självförtroende har sjunkit drastiskt.
var inte det, att du är ilsken iochmed det du går igenom och börjar tänka så mycket är allt annat än konstigt och du blir allt annat än idiotförklarad, tro mig
Lyssna på Mr. Doc nu, only S*he does!
Var positiv ![[y]](/img/smilies/thumbup.gif)
Betyg kan alltid läsas upp. Det är inte ditt fel, man kan alltid ändra på sig. Är en sak är jobbig, gör en annan sak ![[cool]](/img/smilies/cool.gif)
Regression:
Om ni också upplever/upplevt detta så skriv hemskt gärna eventuella funderingar/tips.
Du kommer nog tänka tills du automatiskt kommer in i din "flyt" tid igen.
Själv har jag varit "off" och bara tänkt på massa skit saker vilket gör att man får sämre självkänsla för varje dag som går.
Men en dag kommer det automatiskt upp igen.
Regression:
tips.
Reagera inte...Agera!!!
Prova yoga, det skulle göra så att du skulle klara trycket och ändringarna i ditt liv utan att du ens berörs av dem.
Du får se till att göra något vettigt av ditt liv och kanske till och med skaffa nya vänner ifall att dem du har inte respekterar dig.![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
Zittam:
Tala av dig till dina vänner.
Eller helst bara en vän. Fast det behöver inte vara en vän, bara det är någon som bryr sig/inte skvallrar.
