Så. Vad tycker ni är bäst. Folk som är tysta som möss, eller någon som aldrig kan hålla käften stängd.Själv är jag ganska högljudd av mig och har blivit kallad hora x antal gånger för det, så jag blev bara nyfiken om det bara är så på min skola eller om det är så i övrigt (:
Känner många som pladdrar konstant, och många som knappt säger något. Men man blir leds om pladdrarna pladdrar om ingenting, vänner som snackar mycket brukar ofta prata med kvalité.
Personer som i princip pladdrar mer än de andas, är ju rätt dryga om de inte släpper in någon annan att säga sitt. Och maler de bara på tröttnar jag, om de inte möjligtvis har något väldigt intressant att komma med.
Anledningen till att jag tog såna exempel är för att jag haft en vän som var så. Hon hade alltid något att säga. Men man fick liksom aldrig möjlighet att flika in med något eller själv prata om något. Det var drygt. Och kunde mala på om en sak, eller händelseförlopp, hur länge som helst. Och sen när man tror att hon har kommit till punkt, börjar om igen. Nu pratar jag inte ens om enstaka fall. Det där var standard. Varje dag, hela tiden.
Personer som däremot knappt säger något alls kan uppfattas som tråkiga och stela.
Är tyst för att alla högljudda jävlar inte lämnar plats åt någon annan, och när man väl får det så är man så van med att inte säga något att man inte har något att säga