Vad är det som känns värst just nu?

När allt känns hopplöst kan det vara bra att, för sig själv, precisera vad det är man känner. Skriv en lista med vad som känns jobbigt. Bara att se det på papper kan ta bort det lite från dig själv som person och från kroppen liksom. Hälften av tyngden tycker jag försvinner av att prata med någon också, har du någon? Det kan vara skönt att bara få säga vad man känner och när man hör sina egna ord tycker jag man får lite perspektiv på det. Nu beror ju allt detta på ifall du har akuta problem eller inte. Om du har det måste du ta kontakt med någon professionell att prata med, kurator på skolan kanske? Är det lite mer allmänna, diffusa problem så råder jag dig att precisera dem, berätta dem för någon annan och sedan skriva upp vad du skulle kunna göra åt saken eller om du ens ska göra något. Ibland kan ju "göra något åt" vara typ att försöka ändra inställning.

Om du redan har en psykolog, men som du inte trivs med så byt. det kan behövas att du pratar med många innan du hittar någon som du klickar med och får ut något vettigt av.. tyvärr. Men försök hitta lite kraft att göra det

Makemestroonger: Har försökt :( hon jag har nu är bra, men det tar mig inte på allvar :( 

Du får försöka igen Det är så mycket bättre om du hittar den energin än ger upp.

Det kan kännas så ibland, ganska ofta till och med. men det är då vi växer. Tycker ändå du ska försöka byta. och försöka hitta något att sysselsätta dig med när det känns som värst. om det så är att skriva av dig eller göra någon aktivitet gör inget, Bara en får något nytt att tänka på. Meningslöst är det inte.

stereo total: Ring eller chatta med tjejjouren, dom är bra. 

Tack :)

åå vad tråkigt :(

D4nne21: Känner igen mig i dig, känner exakt vad du känner för tillfället. Det är asjobbigt att må såhär. 

:( finns

D4nne21: Ja, jag vet inte vad som hände med mitt liv. För bara 1 år sedan så gick det bra i skolan, hade många vänner och allt var jätte bra. Men sen slutade jag bara att gå till skolan vet inte varför men jag blev bara deprimerad och jag kände att jag inte ville ha krav på att vara social och nu har jag inga vänner, inga betyg och ingen framtid. Jag känner mig så ensam, livslusten har försvunnit