Aviseringar
Rensa alla

vad ska jag göra... =(


Ämnesstartare

Det är ju för fan bara två veckor!
Och om du verkligen VILL bli frisk så måste du ju kämpa.
Själv har jag gått på en behandling i över ett år
och för att få gå på en behandling måste man verkligen ha viljan för det bättre.
Vad är annars meningen med att ödsla statens pengar på en som egentligen inte vill ha dem?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Pocky:

Själv har jag gått på en behandling i över ett år

Vad har du gått på för behandling?

*och jo klart jag vill ha hjälp men jag är bara orolig att dom kommer proppa i mig mat jag INTE gillar.. =( väldigt petig, alltid vart!


   
SvaraCitera

malinn:

där i 2 veckor.. =/ de är inte "förhandlingsbart" som dom säger.

dåså acceptera det då det är ändå inte resten av ditt liv


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

malinn:

Vad har du gått på för behandling?

*och jo klart jag vill ha hjälp men jag är bara orolig att dom kommer proppa i mig mat jag INTE gillar.. =( väldigt petig, alltid vart!

Maten kan aldrig passa ens smak varenda gång, och det är troligen bara en god sak ibland då det kommer till övningens skull.
Du, det där var en riktig mardröm för mig då det inte var gott eftersom att maten inte "gjorde något gott alls" - och det är ju någonting som man måste lära sig hantera. Blir man bjuden på något inte alltför gott måste man ju ändå vara kapabel till att äta det.
Sedan dessa ibland vidriga konsistenser och vad som man finner laddat.

Men allting är för övandets skull.
Och sådant som inte dödar en gör en bara starkare.[smile]


   
SvaraCitera

Pocky:

Och om du verkligen VILL bli frisk så måste du ju kämpa.

det är väl ingen som helt genom VILL bli frisk från äs.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

mopsen:

det är väl ingen som helt genom VILL bli frisk från äs.

Det är självklart, eftersom att man innerst inne inte vill inse faktum.
Jag ville innerst inne gå upp i vikt,
men min kropps konsekvenser gjorde mig rädd.
Rädslan för att min arm skulle knäckas då jag drog av en tajt långtröja, att jag fick fyra hål i tänderna utav näringsbrist, att min puls var 52... det var en hemsk rädsla vara livrädd för sig själv.

Men självklart har du rätt på ett sätt,
för man vill ju på ett vis inte bli av med sitt "medvetande" om vad sakerna innehåller...


   
SvaraCitera

Pocky:

Men självklart har du rätt på ett sätt,
för man vill ju på ett vis inte bli av med sitt "medvetande" om vad sakerna innehåller...

mopsen:

helt

nice, done och klappat [cool]


   
SvaraCitera

malinn:

Jag tänker skada mig själv, jag tar nästan hellre livet av mig än att bo där..

Du tror att det hjälper? [rolleyes]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

mediakatt:

Du tror att det hjälper? [rolleyes]

Nej, men ja hotar mamma och pappa 🙂


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

malinn:

Nej, men ja hotar mamma och pappa 🙂

Hoppas de inte viker undan för det då.


   
SvaraCitera

malinn:

Nej, men ja hotar mamma och pappa 🙂

Är du korkad på något vis? Dina föräldrar tycker ju uppenbarligen redan att du skadar dig själv genom dina ätstörningar. Annars hade de knappast bestämt sig för att du ska behandlas för dem. Om du dessutom tänker hota med att skada dig själv och ta livet av dig så lär deras reaktion knappast vara att låta dig slippa behandling mot ätstörningar, snarare att placera dig på slutenpsyk ännu längre.

Men visst, hota dina föräldrar du. Smart.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Kouki:

Hoppas de inte viker undan för det då.

haha, men alltså. Jag är oh har alltid vart petig med mat, och om dom bjuder på något jag inte tycker om kommer ja få panik.. =( och äter man inte de dom säger så stoppar dom ner en slang i näsan o ger näring via den.. <=/

Snälla, finns det inte någon som kan vara på min sida här, alla verkar vara emot mig? =O


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

malinn:

Snälla, finns det inte någon som kan vara på min sida här, alla verkar vara emot mig? =O

Ja, för jag har varit där du är, och vet hur det känns och hur fel det är egentligen.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Kouki:

Ja, för jag har varit där du är, och vet hur det känns och hur fel det är egentligen.

Okej, tack! Typ ingen förstår hur jobbigt och svårt det är.. =S Jag vill så himla gärna bli frisk. Men jag känner verkligen att jag kan klara av det nu. För jag är en skitstark person och kan gå emot min vilja, så om jag känner att jag verkligen vill så kan jag .

Men det förstår nog inte mam o pap.. =/


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

malinn:

Men det förstår nog inte mam o pap.. =/

Du är fortfarande ung, och du ska ta emot allt stöd du kan, för det är jävligt hårt. Mina föräldrar vet ingenting. Det var en vän endast som hjälpte mig igenom mitt. Och det är rätt jobbigt faktiskt att de inte känner till en sådan sak, och om jag skulle försöka berätta nu skulle de inte tro mig.

Jag tycker att du ska åka på lägret, för hur mycket du än inte vill, så är det något man faktiskt behöver, jag hade nog behövt det.


   
SvaraCitera