vet inte riktigt var jag ska börja jag träffade en tjej för tre år sedan som hade MS vi klickade direkt och var snart tillsammans hon var verkligen mitt allt vi gjorde allting tillsammans och vi förlovade oss på hennes födelsdag den 5 januari 2008 vi hade tänkt gifta oss så småningom allt var hur bra som helst...
men för fyra månader sen hade vi ett stort gräl jag bad henne dra åt helvete och hon sprang ut från lägenheten satte sig i bilen och körde iväg.. ett par timmar senare ringer hennes föräldrar mig och berättar att hon har krockat med en lastbil och avlidit troligtvis pågrund av att hon förlorat kontrollen i armarna medans hon körde...
det har gått som sagt 4 månader nu jag är bara ett skal av vad jag brukade göra varje vaken sekund är fylld av ångest har gått till en rad olika psykologer ätit antidepressiva utan framgång.. jag vill bara bort sluta känna såhär det känns som att det är indirekt mitt fel att hon dog jag klarar inte av det mår så jävla dåligt isolerar mig i lägenheten slår och bankar i väggarna gråter på kvällarna och försöker leva vidare men det går fan inte
vad ska man ta sig till... jag saknar henne så fruktansvärt mycket
men för fyra månader sen hade vi ett stort gräl jag bad henne dra åt helvete och hon sprang ut från lägenheten satte sig i bilen och körde iväg.. ett par timmar senare ringer hennes föräldrar mig och berättar att hon har krockat med en lastbil och avlidit troligtvis pågrund av att hon förlorat kontrollen i armarna medans hon körde...
det har gått som sagt 4 månader nu jag är bara ett skal av vad jag brukade göra varje vaken sekund är fylld av ångest har gått till en rad olika psykologer ätit antidepressiva utan framgång.. jag vill bara bort sluta känna såhär det känns som att det är indirekt mitt fel att hon dog jag klarar inte av det mår så jävla dåligt isolerar mig i lägenheten slår och bankar i väggarna gråter på kvällarna och försöker leva vidare men det går fan inte
vad ska man ta sig till... jag saknar henne så fruktansvärt mycket