Infraröd:

vad tänker du när du ser en människa i närheten?

vad vill han/hon?

Infraröd:

gillar du människor?

ibland

Infraröd:

känner du trygg bland människor?

vissa

Infraröd:

har du tänkt på hur olik du är alla andra?

nej?

Infraröd:

och att ingen någonsin kommer att förstå exakt hur du tänker?

nej?

Infraröd:

eftersom alla definitioner kommer från erfarenheter i barndomen, och alla delar inte direkt samma barndom...

min barndom går ej att definiera som delbar.

Infraröd:

vad tänker du när du ser en människa i närheten?

olika

Infraröd:

gillar du människor?

olika

Infraröd:

känner du trygg bland människor?

olika

Infraröd:

har du tänkt på hur olik du är alla andra?

är inte det

Infraröd:

och att ingen någonsin kommer att förstå exakt hur du tänker? eftersom alla definitioner kommer från erfarenheter i barndomen, och alla delar inte direkt samma barndom...

mm

ennie:

är inte det

beror väl på hur små detaljer man räknar?
alla är unika

tänker på din mamma

Infraröd:

vad tänker du när du ser en människa i närheten?

Att jag också är en människa och att vi alltså har något gemensamt. Så kan jag känna om allt omkring oss, även livlösa ting såsom till exempel stenar. Vi är alla delar av en och samma verklighet, det är bara frågan om relativt små skillnader emellan dig och mig eller dig och en sten, som visserligen kan upplevas som oerhört stora. Det finns alltid ett litet gap mellan identiteterna, eller i alla fall mellan olika människoidentiteter.

Infraröd:

gillar du människor?

Över lag, ja! Vissa människor är dock irriterande.

Infraröd:

känner du trygg bland människor?

Oftast.

Infraröd:

har du tänkt på hur olik du är alla andra? och att ingen någonsin kommer att förstå exakt hur du tänker?

Jag tycker faktiskt inte att jag är så olik alla andra. Jag anser mig ha mer gemensamt med de jag träffar än vad som skiljer oss åt. I grunden är vi av samma art och torde också ha ungefär samma erfarenheter under våra liv. Vi kommer alla känna sorg, glädje, kärlek osv. och kommer följaktligen alla kunna relatera till sådana tillstånd. Sedan delar grupper av människor kulturer tillsammans, vilket gör det ännu lättare att relatera till människor inom själva gruppen osv., ja - du fattar säkert.

Infraröd:

ja, men det är väl klart som fan

Ja? Varför skulle jag då en känsla av att vara unik infinna sig hos mig? Nu har jag visserligen tänkt så tidigare, men jag finner det inte längre fruktbart att tänka så.

Infraröd:

vad tänker du när du ser en människa i närheten?

Försvinn.

Infraröd:

gillar du människor?

Nej.

Infraröd:

känner du trygg bland människor?

Nej.

Infraröd:

har du tänkt på hur olik du är alla andra?

Ja.

Infraröd:

och att ingen någonsin kommer att förstå exakt hur du tänker?

Ja.

Infraröd:

zooma in lite, så märker du att du är unik med god marginal

Jag har inte förnekat att jag är unik. Det jag menar är helt enkelt att jag föredrar att se på det från det andra perspektivet, som jag uttryckte i mitt första inlägg i tråden.

Infraröd:

men varför?
det blir så dunkelt

Hur menar du att det blir dunkelt?

Hovnarren:

Hur menar du att det blir dunkelt?

onyanserat