Aviseringar
Rensa alla

Vad tycker ni om detta beteende?


Ämnesstartare

Jag och min sambo var ute med några för ett tag sedan. Vi skulle kolla på en spelning. När spelningen hade börjat så satt jag min sambo och de vi var med vid ett bord. Efter en stund kom några till som tydligen var kompisar med dem vi var med vilket jag inte visste om. 

Eftersom jag inte fattade vilka det var och dem satte sig vid vårt bord så ville jag vara artig och hälsa. Det var väldigt högt ljud så man hörde inte vad man sa eller tänkte så gick inte att kommunicera med någon. Jag tänkte inte mer på det. Men efteråt vart det bara märkligt tyckte jag. 

Dem kollade åt mitt håll jättemycket och jag kände mig bara obekväm eftersom jag inte hade någon aning om vad jag hade gjort. Det kändes så tydligt att det var någonting. Jag försökte verkligen tänka att de var ett missförstånd men jag blev på något sätt bara ledsen och irriterad. 
Jag pratade med min sambo som sa att dem kände dem vi var med och att han trodde de var ett missförstånd pga att dels var vi ute och de var högt ljud. 

Efteråt gick vi till ett annat ställe där vi mötte några andra och alla var sociala och hälsade och pratade. Tills dem personerna kom igen och de hälsade på alla förutom mig upplevde jag. Den ena satt och typ glodde på mig och det kändes som personen undrade vem fan jag var eller varför jag satt där. Jag kände mig jätte obekväm och fattade liksom ingenting. Den andra personen hade typ glömt det hela. Jag kände verkligen att jag fick konstiga blickar. 
Efteråt när hade personen hade fått reda på vem jag var utav min sambo. 

Nu till det märkliga. Dessa personer är 30 år och har familj med barn. 

Jag känner bara att det känns som ett väldigt märkligt beteende dels att dem inte hälsar, ger mig konstiga blickar och glor på mig som typ vem är du eller varför sitter du här? Bör inte 30 åringar med både barn och familj veta hur man beter sig socialt? Detta kändes som om de var 10 år...

Kan ni ge mig någon rimlig förklaring varför det blev som det blev? Gjorde jag något socialt fel? 


   
Citera

Jag antagar att det finns något udda med ditt utseende eller beteende.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

123fendas:
Jag antagar att det finns något udda med ditt utseende eller beteende.

Okej, men jag tror inte det är felet i detta fall, nu var de ju faktiskt dem som gjorde sociala fel och väldigt tydligt. Men eftersom jag har svårigheter med just sociala koder så vill jag ju veta mer om jag gjorde något fel. Dem har ju verkligen udda beteende i detta fall och är de några som gjorde fel så är dem dem. 

jag gör ju inga sk fel egentligen eftersom jag är normal, i vissa fall mer normal än dem normala. De fattar ju inte ens att man bara är social och vill lära känna dem. Hur ska man någonsin lära känna någon om man inte tar intiativ? Tror de att man ska vara tyst och så blir man kompisar? Vad lever dem i för värld då? 
De är andra som säger att jag gör på fel sätt och jag undrar bara vad de syftar på. Får inga konkreta svar. Kanske att man anar att jag har en diagnos men det är ju inte något man märker utåt. Man märker det när man lärt känna mig isf. 


   
SvaraCitera

Josses94: Tror de att man ska vara tyst och så blir man kompisar?

Nej, förstår du inte? De vill inte bli vän med dig.


   
SvaraCitera

du kanske hade en tokig frisyr


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

hxiley:
du kanske hade en tokig frisyr

Alltså på riktigt? Man förstår ju direkt att ni är typ 15 eller något. Båda två, det är varken mitt hår eller något annat löjligt som skulle vara orsaken till det hela. 


   
SvaraCitera

Josses94:

Alltså på riktigt? Man förstår ju direkt att ni är typ 15 eller något. Båda två, det är varken mitt hår eller något annat löjligt som skulle vara orsaken till det hela. 

Chilla, hxiley skojar bara.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Maymay:

Chilla, hxiley skojar bara.

Jo jag fattar men det är fel tajming att skoja om sådant här när jag faktiskt undrar om vad som är orsakerna till varför många anser att jag gör på fel sätt. Visst de är väl löjligt vissa saker jag tar upp men jag hade förväntat mig mer seriösare svar än det där med håret och mitt utseende. 

Kan någon förklara lite mer seriösare vad dessa olika sociala situationer beror på? 


   
SvaraCitera

Josses94:

Jo jag fattar men det är fel tajming att skoja om sådant här när jag faktiskt undrar om vad som är orsakerna till varför många anser att jag gör på fel sätt. Visst de är väl löjligt vissa saker jag tar upp men jag hade förväntat mig mer seriösare svar än det där med håret och mitt utseende. 

Kan någon förklara lite mer seriösare vad dessa olika sociala situationer beror på? 

Vissa har svårt med det sociala.


   
SvaraCitera

Josses94:

Jo jag fattar men det är fel tajming att skoja om sådant här när jag faktiskt undrar om vad som är orsakerna till varför många anser att jag gör på fel sätt. Visst de är väl löjligt vissa saker jag tar upp men jag hade förväntat mig mer seriösare svar än det där med håret och mitt utseende. 

Kan någon förklara lite mer seriösare vad dessa olika sociala situationer beror på? 

trodde du att alla är seriösa


   
SvaraCitera

Josses94: jag hade förväntat mig mer seriösare svar än det där med håret och mitt utseende.

Jag menade allvar.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Deinosuchus:

Vissa har svårt med det sociala.

Ja det vet jag också, men jag menar mer rimligare orsaker varför. Om du utgår från alla exemplen jag tagit upp i mina inlägg. 


   
SvaraCitera

Händer det inget mer så är det bara och va lugn, antar jag. Va med dem du vill. Utforska, jag talar aldrig hela sanningen, kanske halvvägs. 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

SkeletonGirl:
Händer det inget mer så är det bara och va lugn, antar jag. Va med dem du vill. Utforska, jag talar aldrig hela sanningen, kanske halvvägs. 

Jag bryr mig inte om dem så, utan vill mest bara veta vad det var som hände, om någon kan bli en utomstående och tolka situationen. 


   
SvaraCitera

Josses94:

Jag bryr mig inte om dem så, utan vill mest bara veta vad det var som hände, om någon kan bli en utomstående och tolka situationen. 

Jag har hört mycket om blickar med dem jag varit med. En del bryr sig bara om sig själva och kanske vill gå fram och fota oss, när dem inte får gör de det ändå förhoppningsvis för de blev inspirerade men då gjorde de oss obekväma. När vi följde efter dem blev vi skrämda av oss själva. Andra är motsatsen och är mer artiga. På tåget har jag hört att man får ha ögonkontakt typ några sekunder men jag kan inget om de. Jag går lätt på saker. 30 är inte gammalt, jag känner många som är barnsliga och vuxna. Det kan vara om längden också. 


   
SvaraCitera