patrick bateman:
Det låter ärligt talat som en ganska bra idé. Lärare har ju så mycket ansvar och sådär kan man ju inte göra. Vore nog bra ändå att ändå få sagt det liksom, kanske hon fattar att hon inte var så snäll.
Ja, och oavsett om hon tar åt sig av det eller inte så skulle det nog vara skönt för mig.
kanske ska dela med mig av min värsta och bästa minnen också.
Värst: var nog i hela grundskolan med undantaget åttan och nian som var rätt ok, framförallt nian. Kmr ihåg en gång i sexan då jag blev spottad på och sen tvingad av min lärare att krama killen som gjorde det efter att han tvingats be om ursäkt. Blev även kallad anorexia barn vilket var mindre kul.... Hade en lärare som kastade apelsiner i klassummet också, hon tog även tag i mig så hårt att jag fick blåmärken på armen, det roliga va att hon inte ens visste att det var jag, utan slet bara tag i någon i matsalskön. Fanns en del bråkakare i min klass.... Gick till rektorn och hon började gråta och en del konflikter uppstod kan man säga. Ett tips till er som går i skolan är att inte snacka med rektor om en lärares metoder, gjorde det häromdan också och fick en utskällning inför hela klassen. Men denne gubbe har hatat mig ända sen jag började trean, han gillar inte att jag ifrågesätter saker och ting.
Bäst: Europaresan i nian, vi var borta i 8 dagar och åkte buss genom europa för att följa andra världskrigets fotspår. Bästa resan i mitt liv <3
Bästa: När en lärare som hade förutfattade meningar om mig eftersom jag sällan lämnade in några uppgifter hånfullt bad mig namnge länderna på en Europakarta och jag räknade upp allihop utan att tveka. Hon visste inte om att jag ägnade typ alla raster åt att sitta i datorsalen och spela Seterra. Högstadiet alltså.
Schism:
Bästa: När en lärare som hade förutfattade meningar om mig eftersom jag sällan lämnade in några uppgifter hånfullt bad mig namnge länderna på en Europakarta och jag räknade upp allihop utan att tveka. Hon visste inte om att jag ägnade typ alla raster åt att sitta i datorsalen och spela Seterra. Högstadiet alltså.
åh seterra <3 finns det kvar att få tag på? sist gång jag spelade det vare på en såndär fet dator från 90-talet 
Har så jävla många jobbiga minnen från skoltiden; gymnasie och grundskola. Jag har dock en del bra minnen också såklart, men de var inte alls lika många.
Ett av de värsta minnena är när läraren nästan dödade mig på julavslutningen i femman(eller sexan?). Hon gav alla i klassen godispåsar med våra namn på. "Klassens glutenallergiker" fick godis som hon kunde äta, så jag antog att jag kunde äta allt som fanns i min påse då läraren och alla i klassen var medvetna om mina allergier.
Jag sitter hemma och äter godiset. Jag tar i all hast en tugga av en godis och när jag tar den andra tuggan så känner jag hur tungan genast börjar svullna upp, så jag springer till köket och spottar ut biten, för att sedan springa till toaletten och spy som en gris. Jag hade extrema magsmärtor, kräktes m.m. i flera dagar och hade inte mamma varit där så hade jag troligen dött. Länge leve Betapred! Jag minns att min mamma var så in helvete förbannad och ville ringa läraren. Men jag började gråta och övertala henne att inte göra det, för att jag var så jäkla rädd att alla i klassen skulle hata mig om jag fick vår "snälla mentor (som gav oss fika, som jag förstås i stort sett aldrig kunde äta)" att få sparken. Jag var redan tillräckligt utfryst och mobbad i klassen. Fyfan alltså..
ojojoj, Seterra, det var gamla skolminnen det. Kommer ihåg att man klarade Europa på 20 sec och sånt 😛 Kunda även alla floder i asien hihi <3
Sen den där Cheffers Pyramider eller vad den hette.
PMR:
Har så jävla många jobbiga minnen från skoltiden; gymnasie och grundskola. Jag har dock en del bra minnen också såklart, men de var inte alls lika många.Ett av de värsta minnena är när läraren nästan dödade mig på julavslutningen i femman(eller sexan?). Hon gav alla i klassen godispåsar med våra namn på. "Klassens glutenallergiker" fick godis som hon kunde äta, så jag antog att jag kunde äta allt som fanns i min påse då läraren och alla i klassen var medvetna om mina allergier.
Jag sitter hemma och äter godiset. Jag tar i all hast en tugga av en godis och när jag tar den andra tuggan så känner jag hur tungan genast börjar svullna upp, så jag springer till köket och spottar ut biten, för att sedan springa till toaletten och spy som en gris. Jag hade extrema magsmärtor, kräktes m.m. i flera dagar och hade inte mamma varit där så hade jag troligen dött. Länge leve Betapred! Jag minns att min mamma var så in helvete förbannad och ville ringa läraren. Men jag började gråta och övertala henne att inte göra det, för att jag var så jäkla rädd att alla i klassen skulle hata mig om jag fick vår "snälla mentor (som gav oss fika, som jag förstås i stort sett aldrig kunde äta)" att få sparken. Jag var redan tillräckligt utfryst och mobbad i klassen. Fyfan alltså..
åhh vad jobbigt 🙁 <3 var har/hade du för allegier?
Xuzkie:
ojojoj, Seterra, det var gamla skolminnen det. Kommer ihåg att man klarade Europa på 20 sec och sånt 😛 Kunda även alla floder i asien hihi <3
Sen den där Cheffers Pyramider eller vad den hette.
jag kunde och kan fortfarande ingenting... men det var nåt med månen kmr jag ihåg, man skulle samla bränsle tror jag så spelade en del för att vår klass skulle vinna.
eller det var nog ett matte spel förresten, det där med bränslet.
Xuzkie:
ojojoj, Seterra, det var gamla skolminnen det. Kommer ihåg att man klarade Europa på 20 sec och sånt 😛 Kunda även alla floder i asien hihi <3
Sen den där Cheffers Pyramider eller vad den hette.
chefrens pyramid åhåhåhåh
Jag har hur många dåliga minnen som helst eftersom jag var mobbad större delen av min uppväxt. Här är tre av de minnen som fortfarande kan få mig att gråta:
- En tjej från parallellklassen när jag gick i sexan kom fram till mig och skrek:
- Varför har du gått och snackat skit om mig, och sagt att jag är en hora?
Det hade jag inte gjort. Jag hade inte ens någon att "snacka skit" till eftersom jag inte hade några vänner. Jag förnekade det, så klart, eftersom jag var oskyldig. Det slutade med att hon slog mig i ansiktet två gånger - en bitchslap och ett slag mot pannan. Sedan sprang jag grinandes till kuratorn. Visade sig att en snubbe i min klass hade sagt till den här tjejen att jag snackat skit om henne och kallat henne hora. När jag frågade honom varför han sagt det så sa han
- Var bara ett skämt ju, trodde inte det skulle bli så seriöst.
- Jag hade skrivit en antimobbningstext på min Playahead-profil (community likt Lunarstorm, om ni ej känner till det) i åttan. Det var en peppande text á la "vi är starka, allt kommer bli bra!" som riktade sig till andra mobboffer, där jag bland annat berättade om min egen erfarenhet (typ "jag blir kallad det här och det här, en gång hände det här osv osv") men nämnde inga namn eller signalement på personerna som mobbade mig. Bara förklarade händelserna. Några dagar senare klampar fyra av mobbarna, som gick i min parallellklass, in på min NO-lektion.
- Öh, ursäkta, det finns en tjej i den här klassen som har spridit skit om oss på nätet.
Jag begrep ingenting, men antog att det var riktat mot mig eftersom de alltid mobbade mig och ingen annan utsattes för mobbning i min klass. Detta fick jag också bekräftat för mig när de skrek
- Sonia, vänta bara, när den här lektionen är slut ska du få se!
Min lärare bad dem gå ut, men de insisterade på att vara kvar. Tillslut fick läraren knuffa ut dem. Jag var livrädd för att gå ut när lektionen var slut, så jag sprang (som vanligt) till kuratorn. På vägen dit såg jag att mobbarna tejpat upp det jag hade skrivit längs korridorerna och på dörrarna. Det hela slutade med att kuratorn kallade in mobbarna till ett samtal (där endast två av mobbarna medverkade) och talade om för dem att detta inte var okej.
- Två av mobbarna följde efter mig från skolan när jag skulle till en kiosk. De skrek efter mig att jag skulle stanna. "äckel", "fetto", "hora" var saker de kallade mig bland annat. Tillslut sprang de ifatt mig, och jag började gråta. Jag såg en av mobbarna i ögonen och sa
- Varför? Varför gör ni såhär mot mig? Varför just mig?
Och mobbaren log, såg mig rakt in i ögonen och sa
- För att du är äcklig. Du är så jävla äcklig att hela matsalen får kväljningar när du kommer in.
snoret:
Jag har hur många dåliga minnen som helst eftersom jag var mobbad större delen av min uppväxt. Här är tre av de minnen som fortfarande kan få mig att gråta:
- En tjej från parallellklassen när jag gick i sexan kom fram till mig och skrek:
- Varför har du gått och snackat skit om mig, och sagt att jag är en hora?
Det hade jag inte gjort. Jag hade inte ens någon att "snacka skit" till eftersom jag inte hade några vänner. Jag förnekade det, så klart, eftersom jag var oskyldig. Det slutade med att hon slog mig i ansiktet två gånger - en bitchslap och ett slag mot pannan. Sedan sprang jag grinandes till kuratorn. Visade sig att en snubbe i min klass hade sagt till den här tjejen att jag snackat skit om henne och kallat henne hora. När jag frågade honom varför han sagt det så sa han
- Var bara ett skämt ju, trodde inte det skulle bli så seriöst.
- Jag hade skrivit en antimobbningstext på min Playahead-profil (community likt Lunarstorm, om ni ej känner till det) i åttan. Det var en peppande text á la "vi är starka, allt kommer bli bra!" som riktade sig till andra mobboffer, där jag bland annat berättade om min egen erfarenhet (typ "jag blir kallad det här och det här, en gång hände det här osv osv") men nämnde inga namn eller signalement på personerna som mobbade mig. Bara förklarade händelserna. Några dagar senare klampar fyra av mobbarna, som gick i min parallellklass, in på min NO-lektion.
- Öh, ursäkta, det finns en tjej i den här klassen som har spridit skit om oss på nätet.
Jag begrep ingenting, men antog att det var riktat mot mig eftersom de alltid mobbade mig och ingen annan utsattes för mobbning i min klass. Detta fick jag också bekräftat för mig när de skrek
- Sonia, vänta bara, när den här lektionen är slut ska du få se!
Min lärare bad dem gå ut, men de insisterade på att vara kvar. Tillslut fick läraren knuffa ut dem. Jag var livrädd för att gå ut när lektionen var slut, så jag sprang (som vanligt) till kuratorn. På vägen dit såg jag att mobbarna tejpat upp det jag hade skrivit längs korridorerna och på dörrarna. Det hela slutade med att kuratorn kallade in mobbarna till ett samtal (där endast två av mobbarna medverkade) och talade om för dem att detta inte var okej.
- Två av mobbarna följde efter mig från skolan när jag skulle till en kiosk. De skrek efter mig att jag skulle stanna. "äckel", "fetto", "hora" var saker de kallade mig bland annat. Tillslut sprang de ifatt mig, och jag började gråta. Jag såg en av mobbarna i ögonen och sa
- Varför? Varför gör ni såhär mot mig? Varför just mig?
Och mobbaren log, såg mig rakt in i ögonen och sa
- För att du är äcklig. Du är så jävla äcklig att hela matsalen får kväljningar när du kommer in.
Åh gumman 🙁 sitter här och gråter nu, så jävla orättvist! och att skolan inte gjorde nåt åt det heller! Fan vad jobbigt det måste ha varit. Blev själv mobbad och är väl till viss del fortfarande det, men så här illa har det aldrig varit och jag har mått piss så kan tänka mig hur det måste ha vart för dig :'(
