Tja! Först och främst vill jag skriva att jag verkligen inte ser mig själv som pedofil, men jag vill ändå veta vad ni tycker i frågan.
I ungefär ett år har jag suttit utanför dagis och förskolor och tittat på barn som leker från och till. Alltså jag är verkligen ingen pedofil, jag har inga sexuella känslor för barn eller något sådant, men jag trivs i dessa miljöer. Får nostalgikänslor liksom, tillbaks en massa minnen från när jag var barn och lekte hela dagarna som ungar gör.
Jag brukar hålla avstånd för att inte göra fröknarna misstänksamma eller ge dem en obehaglig känsla, har på sistone införskaffat mig en kikare som jag tänkte använda mig utav i framtiden som exempel.
Denna lilla "hobby" eller vad man skall kalla den för delar jag gärna inte med vänner, det känns som om de hade missuppfattat allt liksom.
Jag vill veta vad ni får för tankar av det här? Jag antar att det inte är ett fullt normalt beteende ändå?
I ungefär ett år har jag suttit utanför dagis och förskolor och tittat på barn som leker från och till. Alltså jag är verkligen ingen pedofil, jag har inga sexuella känslor för barn eller något sådant, men jag trivs i dessa miljöer. Får nostalgikänslor liksom, tillbaks en massa minnen från när jag var barn och lekte hela dagarna som ungar gör.
Jag brukar hålla avstånd för att inte göra fröknarna misstänksamma eller ge dem en obehaglig känsla, har på sistone införskaffat mig en kikare som jag tänkte använda mig utav i framtiden som exempel.
Denna lilla "hobby" eller vad man skall kalla den för delar jag gärna inte med vänner, det känns som om de hade missuppfattat allt liksom.
Jag vill veta vad ni får för tankar av det här? Jag antar att det inte är ett fullt normalt beteende ändå?