Trots att jag läser distans med skolan (ofrivilligt, finns inga direkta klasser som jag hade önskat) så har jag lyckats träffa en kurskamrat två gånger. Och hon vill fira när medicinkursen är slut och gå på danskurs, med mig! Jag är nog inte så tokig ändå. Bra slut på en annars väldigt tänkanegativtangåendemigsjälv dag. Tänker att lärarna inte tycker att jag kommer passa inom mitt yrke och så. Men d är social fobin! Screw you!
Långt inne i ljuvlig vänzon. Här vill jag alltid vara.
AndersLkpg:
Långt inne i ljuvlig vänzon. Här vill jag alltid vara.
Ska besvara ditt PM när jag är inne via dator och inte mobiltelefonen!
ekorrespondenten: Ska besvara ditt PM när jag är inne via dator och inte mobiltelefonen!
Åh, stressa aldrig för min skull! (Har börjat må jättedåligt av min identitet och kan kanske tyvärr inte skriva just nu!)
AndersLkpg:
Åh, stressa aldrig för min skull! (Har börjat må jättedåligt av min identitet och kan kanske tyvärr inte skriva just nu!)
Nejdå, jag stressar inte och stressa ibte du heller. Hoppas på att du ska börja må bättre. Kram
önskar att ett par umare som gjort extra avtryck hos mig, bodde närmre mig
Kan inte hantera relationer. Jag är en helt jävla värdelös människa och jag överdriver inte ens.
det känns lite bättre nu
stör mig så jävla mycket på hans beteende, ord och handlingar.det som stör mig mest är hur han uttryckte sig när han skrev det svaret till mig - det formella, kyliga och opersonliga språket. det var helt tvärtemot mot hur han var irl. näe, usch vad förnedrande. jävla douche. well, då jag och min uppsatspartner kommer spendera en del tid i skolan i augusti/september lär jag ju se honom där ett antal gånger. kul.
Han förvånar mig varje dag.. hur kan en människa som han vara på riktigt? Så sexig, omtänksam, intelligent, perfekt i mina ögon
Det finns en person som visserligen mår ganska dåligt men som också är ganska obetänksam och hänsynslös mot andra. Hn menar inte att vara det, men det ligger i dens natur att vara så och skulle förmodligen vara det även om den inte mådde dåligt. Jag har svårt att hantera den här personen för den reagerar allt som oftast på ett oschysst och orättvist sätt mot mig. När jag försöker göra något bra så puttas det bort och fram kommer det okänsliga fram. Jag tycker inte riktigt att det är schysst att jag ska behöva ta det, helt oprovocerat - speciellt inte när jag försökt gör något bra.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med den här relationen för jag börjar bli trött på att behöva ta det där. Det kommer inte tjäna något till att ta upp saken med personen för hn är inte någon som tar till sig av andras synpunkter och beter sig ofta omoget och är oftast bara sur. Man kan inte diskutera med denne som en vuxen person, för man får bara dryghet tillbaka.
Så jag antar att det är upp till mig nu att bestämma mig för hur jag vill göra. Antagligen kommer jag släppa det helt vid ett senare tillfälle när jag är mindre stött av det här. Men jag blir trött på det och det här är ett beteende jag inte accepterar.
man blir ju lite nyfiken på om man ska känna sig träffad
Vill ha ett öppet förhållande med min partner men hen vill inte hårt liv...
Är det förresten någon annan bisexuel häromkring som känner att en vill ha liksom båda könen samtidigt? Inte nödvändigtvis en partner av varje biologiskt kön, men friheten att ha sex med båda?
En till pusselbit har fallit på plats och jag börjar få klarhet i mina tankar kring det här med relationer. Det är inte direkt trevliga tankar, men jag börjar åtminstone förstå dem lite bättre. Jag vet dock inte hur jag ska göra för att komma ifrån dem, eller jobba vidare med dem. De förstör så mycket för mig. Hur blir jag en människa som vill och vågar investera känslor i relationer? Hur blir jag en människa som folk vill umgås med? Inte bara för att de måste, eller för att ingen annan är tillgänglig. Är så trött på att känna mig som ett femhundrahandsval.