NEMI:
Har accepterat att vi inte kommer närmre varandra igen M och jag. Det var fint det som var och nog visste jag allt att det skulle vara något i en enstaka våg. Spelade mitt parti fel men den här gången finns det inget att försöka förlåta mig för. Glad att hon mår bra nu.
Kram
fan vad jag hatar att vara osams. det gör så ont i hjärtat och känns så livsfarligt hotfullt och jag blir så destruktiv och ledsen så jag vill slå sönder alla och mig själv. sen blir man sams igen och ruskar på huvudet.
önskar att allt inte bara var repetitioner av grejer som hände förut. så jävla ... ovidkommande för min upplevelse av verkligheten att ha en fix personlighet.
Fattar inte hur det kan vara så skönt att kolla K i ögonen. En speciell känsla, särskilt när jag ändå ogillar honom samtidigt
Är jävligt singel, kommer aldrig att få en partner *host* bi men mest gay *host*. Får ta å träna så man blir snyggare så kanske någon intresserar sig ^^
Mamma är nog religiös. Men pappa och jag är så jävla starkt emot och hånande av religion och det är 100% begripligt att hon inte vill prata om det med oss. All religion är givetvis falsk, men jag försöker att inte håna människor som är religiösa. Å andra sidan är det svårt både för mig och mamma att hålla isär kritik mot religion och kritik mot de som utövar den. Jag vill inte att hon ska behöva hålla sin tro hemlig, det gör mig ledsen.
Fast även om jag och pappa vore toleranta mot religion hade hon väl inte velat prata med oss ändå med tanke på att vi är två idioter som inte förstår oss på känslor ett dugg...
bonussyrran skickade en snap på min 7-åriga lillebrors starwars-teckning. har inte träffat han eller min lillasyster på flera år eftersom min pappa vägrar låta oss träffas, eftersom pappa "måste" vara med. det går ej eftersom jag är rädd för honom och inte vill hamna i bråk eller konflikt där han fortsätter traumatisera mig.
usch blev så ledsen när jag såg bilden. saknaden är enorm
Skrev till en polare som bor i USA (som jag inte träffat på ungefär 2-3år) på Facebook och skämtade om att han borde lägga sig då klockan var mycket. Vi har aldrig direkt varit nära vänner men han har alltid varit trevlig att umgås med när han varit i Sverige. helt plötsligt så hörs den irriterande ringtonen på Facebook.
Han ringer!
40min härligt samtal om det mesta som har med livet att göra innan han var tvungen att käka för att jobba vidare.
hoho. nog gjort ngt dumt nu aja
Tickstart:
berätta
ajo person jag höll på med för 1/1.5 år sedan frågade igår ifall jag ville ses "och ta en glass eller vad man gör nuförtiden". Tänkte ja jo det är rimligt. Men ah blev kvar över natten oså och det var nog inte jättesmart/bra
mjeh måh mvh frustration/motsvarande
Har firat min lillebrors student i helgen. Var mycket trevligt med studentmiddag osv trots att jag har varit megatrött! Gick även ut med honom, hans flickvän och deras kompis på kvällen vilket var ok. När vi kom hem till min mammas gård där alla skulle sova kom plötsligt min bror och hans kompis instormande. Kompisen skulle sova i den andra soffan bredvid mig eftersom lillstugan i närheten (där de 3 skulle sova) inte gick å vara i längre eftersom min bror och hans tjej ville ha det.. lite privat uh. Väcktes tidigt på morgonen sen av allt folk som gick fram och tillbaka framför sofforna
F.ö i korthet: så jävla glad att jag har min bästis, saknar ett par vänner som vanligt, börjar bli trött på att bara ha kk-relationer och gillar människorna på jobbet!
Han är ju fin ändå hnhmhm
Saknar mitt ex så sjukt fucking mycket.. det har gått lite mer än två dygn sedan vi satt här i min säng och grät och grät. Han sa att jag är perfekt och helt fantastisk och att han aldrig träffat någon som mig.. att jag fortfarande betyder så mycket för honom och att han gillar mig som fan, men att allt har gått fort och att detta inte kommer funka i längden (enligt honom). Jag vill bara att han ska inse hur fel han har. Att vi två är menade för varandra.. att ödet är att han bara ska inse hur mycket han behöver mig.. kärlek är tufft. Jag vill att han ska skriva.. han sa att vi hörs och ses i framtiden.. det har bara gått två dygn.. var är han? Jag saknar honom. Snälla F, ta tillbaka mig.. han kallade mig fortfarande för "gumman" och jag fick en sista kyss.. han sa att han önskar att det inte behövde vara såhär..
