Forumet - Varför är det svårt för oss killar att visa känslor?

Varför är det svårt för oss killar att visa känslor?

3457 0 22
Jag är inte kille men på dem 2 killkompisar jag har så har dem nog lite svårt att gråta och bli ledsna. Visst de blir sårade men de blir inte ledsna. T.ex så min kompis Oskar gråter endast till filmer om djur dör, han har svårt för att liksom ta in hur huvudkaraktärerna mår och känner. Jag har bara sett honom gråta en gång då det verkligen brast för honom (Vi var en kompis grupp på 4 men 3 av oss bråkade och han hade ingen aning om vad han skulle göra).
Okej. Såhär är det.. I måndags (tre dagar sedan) så blev jag dumpad av killen jag älskar mest i världen. Jag hade märkt att han varit ganska nere de senaste 1-2 veckorna, men inte att han älskade mig mindre eller inte var kär i mig längre. Hans förklaring var att han i nuläget känner att han mår väldigt dåligt och därmed inte räcker till, han tycker allt har gått så fort och han tror att detta kommer bli bättre för oss båda. Vi grät, kysstes, kramades, han sa hur fin han tycker jag är, att jag är helt perfekt och att han aldrig träffat någon som mig innan.

Han sa även att hur klyschigt det än låter så har detta inte alls med mig att göra utan att detta endast beror på han själv.. och att han mer än allt önskade att det inte behövde vara såhär.. Jag respekterade hans val och sa att även om jag tycker det känns skit så måste han följa sitt hjärta. Vi pratade om alla våra minnen och grät ännu mer samtidigt som vi kramades och han höll så hårt i mig.. Han sa att han fortfarande tycker om mig sjukt mycket och jag besvarade såklart alla dessa grejer med att jag känner likadant för honom.. När jag frågade om vi aldrig mer kommer prata så sa han "jo, vi kommer ju höras av, eller hur?" och innan han gick så sa han "vi hörs och ses i framtiden" innan han gav mig en sista kyss.. nu har det gått tre dagar och ingen av oss har skrivit. Minns att han sa nånting om att "tid är allt" eller nått liknande.. jag saknar honom så, och jag hoppas han saknar mig med..Okej. Såhär är det.. I måndags (tre dagar sedan) så blev jag dumpad av killen jag älskar mest i världen. Jag hade märkt att han varit ganska nere de senaste 1-2 veckorna, men inte att han älskade mig mindre eller inte var kär i mig längre. Hans förklaring var att han i nuläget känner att han mår väldigt dåligt och därmed inte räcker till, han tycker allt har gått så fort och han tror att detta kommer bli bättre för oss båda. Vi grät, kysstes, kramades, han sa hur fin han tycker jag är, att jag är helt perfekt och att han aldrig träffat någon som mig innan.

Han sa även att hur klyschigt det än låter så har detta inte alls med mig att göra utan att detta endast beror på han själv.. och att han mer än allt önskade att det inte behövde vara såhär.. Jag respekterade hans val och sa att även om jag tycker det känns skit så måste han följa sitt hjärta. Vi pratade om alla våra minnen och grät ännu mer samtidigt som vi kramades och han höll så hårt i mig.. Han sa att han fortfarande tycker om mig sjukt mycket och jag besvarade såklart alla dessa grejer med att jag känner likadant för honom.. När jag frågade om vi aldrig mer kommer prata så sa han "jo, vi kommer ju höras av, eller hur?" och innan han gick så sa han "vi hörs och ses i framtiden" innan han gav mig en sista kyss.. nu har det gått tre dagar och ingen av oss har skrivit. Minns att han sa nånting om att "tid är allt" eller nått liknande.. jag saknar honom så, och jag hoppas han saknar mig med..