Jag är en tjej som är väldigt känslig av mig i vanliga fall, speciellt vissa dagar. Har väldigt lätt för att gråta bara av missförstånd och sådana saker.
En av de vänner som var mig närmast under hela högstadiet och även nu fast vi inte umgåtts på så länge avled hastigt i en olycka för ca en månad sedan, och jag kan inte gråta! Jag grät samma dag, jag grät på minnesstunden och jag grät på begravningen, men det är det enda. I vanliga fall skulle jag gråta lite då och då, men nu är det som att det tar stopp.
Jag förstår inte varför, det gör ont, det gör sjukt ont inuti mig, men jag vet inte om det kanske är så att jag försöker att inte förstå att hon är borta? Jag gör allt för att få fram de förbaskade tårarna, eftersom annars sitter jag bara och funderar och tänker och håller på och mår jättedåligt på det sättet istället.
Jag kollar på bilder på oss tillsammans och på bara henne, jag läser i hennes logg på facebook där alla skriver sorgliga saker, lyssnar på ledsen musik men det kommer inget.
Jag känner mig så okänslig, det känns som att jag inte bryr mig, som att folk inte tror att jag är ledsen, att jag inte tyckte om henne. Men jag gör det ju, jag vill bara skrika ut min frustration och verkligen kunna gråta ordentligt, visa att jag faktiskt mår jättedåligt.
Ursäkta mitt svammel men jag blir inte klok på det här!
En av de vänner som var mig närmast under hela högstadiet och även nu fast vi inte umgåtts på så länge avled hastigt i en olycka för ca en månad sedan, och jag kan inte gråta! Jag grät samma dag, jag grät på minnesstunden och jag grät på begravningen, men det är det enda. I vanliga fall skulle jag gråta lite då och då, men nu är det som att det tar stopp.
Jag förstår inte varför, det gör ont, det gör sjukt ont inuti mig, men jag vet inte om det kanske är så att jag försöker att inte förstå att hon är borta? Jag gör allt för att få fram de förbaskade tårarna, eftersom annars sitter jag bara och funderar och tänker och håller på och mår jättedåligt på det sättet istället.
Jag kollar på bilder på oss tillsammans och på bara henne, jag läser i hennes logg på facebook där alla skriver sorgliga saker, lyssnar på ledsen musik men det kommer inget.
Jag känner mig så okänslig, det känns som att jag inte bryr mig, som att folk inte tror att jag är ledsen, att jag inte tyckte om henne. Men jag gör det ju, jag vill bara skrika ut min frustration och verkligen kunna gråta ordentligt, visa att jag faktiskt mår jättedåligt.
Ursäkta mitt svammel men jag blir inte klok på det här!
![[sad]](/img/smilies/sad.gif)