Tellus:
Men när alla säger att "college is about finding yourself". Vadå finding yourself?! Va man ingen person innan då? Och NÅGON måste ju veta hur man svarar på den frågan eftersom den inte dött ut än.
Näämen det är enkelt va. Du ser... Det är klumpig engelska så vad de menar är
"Collège Is about figure out what you'd like/love to do" liksom typ sesådära va.
Asså Collège är en typ utav höge skola i vissa länder. Så de menar: "Att gå i skolan kommer lättare att visa dig vad du själv egentligen vill göra/arbeta med." "Tyyyyp" 
"Skolan är om att finna digsjälv"
jag ju
tror de
Kaffe Latte
Kronotomi: Lider starkt av depersonalisationssyndrom
Betyder detta att du inte har några som helst åsikter eller känslor angående någonting? Har du inga karaktärsdrag? Det hade nog varit min definition på någon som inte har en personlighet.
Xuzkie: Att gå i skolan kommer lättare att visa dig vad du själv egentligen vill göra/arbeta med.
Det kan jag förstå, absolut; Man upplever och presenteras för nya saker och så klurar man ut om man gillar det eller inte. Jag har ändå svårt för att förstå hur man "hittar sig själv".
Tellus:
Aa det har jag också varit med om men det beror på vilket humör jag är på, hur samtalet tidigare har sett ut eller vilka jag umgås med. Men personlighet är väl mycket mer än bara åsikter? Det är väl humor och humör och om man är morgon- eller kvällsmänniska och om man gillar att dela med sig och om man tycker om mat eller om man avskyr katter osv osv.
mm självklart men för mig är det oberoende av humör och sånt. allt det där ändras ju om man är sån som "inte vet vem man är"
jag är personifieringen av tråkig.
Tellus: Betyder detta att du inte har några som helst åsikter eller känslor angående någonting? Har du inga karaktärsdrag? Det hade nog varit min definition på någon som inte har en personlighet.
Jag har åsikter osv. min inte nödvändigtvis särskilt konkreta eller grundade i annat än de mest basala av tankar och adjektiv. Det är ett väldigt paradoxalt tillstånd, mestadels har jag svårt att relatera omvärlden till mig själv och tvärtom.
Jag själv kan inte riktigt se eller ta del av min personlighet om man säger så, det ger mig frihet att ta vilken ställning jag känner för för stunden men det gör det lite tveksamt vart gränsen mellan vad som är jag eller inte går.
NEMI: jag är personifieringen av tråkig.
Det håller jag inte med om. Ditt sätt att skriva och dina fotografier bevisar att du är motsatsen. 
färg: mm självklart men för mig är det oberoende av humör och sånt. allt det där ändras ju om man är sån som "inte vet vem man är"
Så du har olika åsikter och känslor mot situationer osv hela tiden utan anledning? Hur resonerar du när du ena dagen står för något men andra dagen står för det motsatta?
Det är ett kasst engelskt uttal som påvisar på att sitt yrke/(det man sysslar med för betalning) = är vad man är. De definierar yrke som person. Då länder (erhhmmm U.S.A.) kretsar jobbet över personen.
Liksom:
Person nr1, - Vad var du för något innan du dog?
Person nr2, - Jo jag var snickare.
Somsagt... Kasst och löjligt.
Kronotomi: Jag själv kan inte riktigt se eller ta del av min personlighet om man säger så, det ger mig frihet att ta vilken ställning jag känner för för stunden men det gör det lite tveksamt vart gränsen mellan vad som är jag eller inte går.
Om jag förstår det rätt så är det då du som inte vet vem du är men detta behöver inte nödvändigtvis betyda att du inte har någon personlighet? Människor i din omgivning hade alltså kunnat beskriva dina karaktärsdrag?
