Forumet - Vore det bättre utan dem?

Vore det bättre utan dem?

437 0 4
På senaste tiden har jag känt att mina två närmaste vänner inte är de människor som jag egentligen skulle vilja umgås med. De går mig mer och mer på nerverna men när vi träffas och hänger är det ofta bra. Men jag irriterar mig mer och mer på de och tar mer och mer illa upp när de blir irriterade på mig. Jag kommer på mig själv med att bli närmast arg när jag ser att någon av de har skrivit i vår gruppchatt. Jag vill inte höra från dem. Iaf inte båda samtidigt. De pratar om saker jag inte kunde bry mig mindre om och jag svarar helst inte om jag inte känner att jag måste. 
Utöver det så tycker jag att de underskattar mig ibland. Den ena är 1 år äldre än mig och den andra är 6 månader äldre än mig, och jag är upplever att de behandlar mig som ett barn. Jag har ett lite "eget" sätt att vara men jag är långt ifrån korkad. Men jag kan nästan vara så gott som säker på att hon som är 6 månader äldre än mig (och som jag också är bästa vän med. Vi går också i samma klass) njuter av när jag inte vet något. När min okunskap kan höja henne. Jag avskyr det. Och hon typ skäller ut mig och svarar barskt åt mig om jag ställer en "dum fråga". Jag tycker inte jag förtjänar det. Jag är känslig och vill inte ha några sådana människor i min omgivning. Men de är oftast schyssta, smarta, roliga och trevliga. Det är bara det att det inte känns riktigt rätt alla gånger...
Efter sommarlovet börjar jag i gymnasiet och har möjlighet att ta lite mer avstånd från de. Borde jag göra det?

solrosen: På senaste tiden har jag känt att mina två närmaste vänner inte är de människor som jag egentligen skulle vilja umgås med. De går mig mer och mer på nerverna men när vi träffas och hänger är det ofta bra. Men jag irriterar mig mer och mer på de och tar mer och mer illa upp när de blir irriterade på mig. Jag kommer på mig själv med att bli närmast arg när jag ser att någon av de har skrivit i vår gruppchatt. Jag vill inte höra från dem. Iaf inte båda samtidigt. De pratar om saker jag inte kunde bry mig mindre om och jag svarar helst inte om jag inte känner att jag måste. 
Utöver det så tycker jag att de underskattar mig ibland. Den ena är 1 år äldre än mig och den andra är 6 månader äldre än mig, och jag är upplever att de behandlar mig som ett barn. Jag har ett lite "eget" sätt att vara men jag är långt ifrån korkad. Men jag kan nästan vara så gott som säker på att hon som är 6 månader äldre än mig (och som jag också är bästa vän med. Vi går också i samma klass) njuter av när jag inte vet något. När min okunskap kan höja henne. Jag avskyr det. Och hon typ skäller ut mig och svarar barskt åt mig om jag ställer en "dum fråga". Jag tycker inte jag förtjänar det. Jag är känslig och vill inte ha några sådana människor i min omgivning. Men de är oftast schyssta, smarta, roliga och trevliga. Det är bara det att det inte känns riktigt rätt alla gånger...
Efter sommarlovet börjar jag i gymnasiet och har möjlighet att ta lite mer avstånd från de. Borde jag göra det?
Berätta för dem hur du känner om det är verkligen värt det. Du avgör själv om du vill vara med någon eller om du vill umgås med någon. Jag tror erans vänskap kan bli starkare av att ni är ärliga..du behöver inte göra en stor grej av det här för det kommer och går människor hela tiden även när det gäller familjen så gör det som känns bäst för dig och du tror är bäst.

Idon’tnookey:
Berätta för dem hur du känner om det är verkligen värt det. Du avgör själv om du vill vara med någon eller om du vill umgås med någon. Jag tror erans vänskap kan bli starkare av att ni är ärliga..du behöver inte göra en stor grej av det här för det kommer och går människor hela tiden även när det gäller familjen så gör det som känns bäst för dig och du tror är bäst.
Tack för svar. Jag tror att jag kommer att fortsätta umgås med de men jag känner att jag inte vill säga hur jag känner, för min bästa vän kommer med störtsa sannolikhet gå till försvar och det orkar jag inte med. Jag gillar dem men tror att det naturligt kommer bli så att vi umgås mindre på gymnasiet. Det blir som det blir.

Spana också in:


solrosen:
Tack för svar. Jag tror att jag kommer att fortsätta umgås med de men jag känner att jag inte vill säga hur jag känner, för min bästa vän kommer med störtsa sannolikhet gå till försvar och det orkar jag inte med. Jag gillar dem men tror att det naturligt kommer bli så att vi umgås mindre på gymnasiet. Det blir som det blir.
Okej hoppas det går bra