user-image
Okänd
Tjej ,13 år

Det är svårt men det går verkligen inte att prata med min pappa, han ställer för högra krav och allt på mig och jag är bara 13. Det är sjukt. Igår senast skulle jag fråga han en sak och han sa bara ”gå har inte tid med dig” den sved verkligen. Och om han nu verkligen ”älskade” mig skulle väll han ändå inte trakassera mig med allt om övergreppet och allt annat ? Får dagligen höra att jag ska äta mindre och shit. Senast i somras hade han inte heller tid för mig han var upptagen med sina tjejer. Jag vet Inge känns bara som inte bup hjälper mig, då och då kan jag må bra för stunden sen så är jag ändå deppig Inte nog att pappa trakassera mig utom mina bröder och framfor gör med det, går inte en dag jag inte får höra något dåligt om mig, mår allmänt dåligt när jag måste vara hemma. Jag vill bara skada mig, men jag hatar att jag inte vågar. Ja jag har kompisar men pratar inte direkt med dom om hur jag mår känner eller sådan


SVAR

Hej,

Du har helt rätt i att du bara är 13 år och ska absolut inte behöva utstå trakasserier i ditt eget hem från din pappa och bröder. Ingen människa ska behöva må dåligt eller inte känna sig trygg i sitt hem. Som tonåring kämpar man redan med sig själv och sin identitet, då behöver man höra att man är bra, duktig, fin och annat positivt. 

Jag vet inte vad det är för övergrepp du vart utsatt för, men det låter som om du behöver bearbeta något som har skett i ditt liv. Det kan inte vara lätt att göra själv och framförallt inte när din familj inte stöttar dig.

Du ska vara stolt över dig själv som inte vågar skada dig, för jag lovar dig att det kommer inte göra det bättre. Att du väljer att avstå visar på en styrka hos dig själv och en vilja att inte låta det negativa i din omgivning ta över. 

Riktigt dåligt av BUP att de inte ger dig det stöd du behöver. Därför skulle jag råda dig att försöka hitta stöd hos andra myndigheter, så som ungdomsmottagningen (http://www.umo.se/Att-ta-hjalp/Ungdomsmottagning/Hitta-din-mottagning/), socialtjänsten (http://www.socialstyrelsen.se/) eller be att få prata med kuratorn på din skola. 

Jag hoppas verkligen att någon vuxen fångar upp dig och hjälper dig. Du är också varmt välkommen att höra av dig till mig igen via min hemsida http://www.sexperten.nu/ om du önskar.

Mvh Ingrid.


Visningar : 1537

Senaste frågorna

Se Alla