Okänd

Tjej ,16 år

Jag vet inte vart jag ska börja. För något år sedan hade jag allvarliga ätstörningar, jag slutade nästan äta helt och greps ofta av panikångest. Mina kompisar hjälpte mig mycket och jag gick även och pratade med en kurator vid ett tillfälle. Det började bli bättre. Vid samma tillfälle slutade även min mens komma och för att få tillbaka den behövde jag gå upp i vikt. I början av det här året började min mens komma tillbaka, jag började äta och min panikångest försvann. Nu känns det som att min vikt svajar igen. Min mens är oregelbunden (har nästan slutat komma helt nu) och när den inte kommer börjar jag äta jättemycket i hopp om att den ska komma tillbaka. När jag ätit så här mycket blir jag rädd för att bli tjock och då grips jag av ångest. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag är livrädd för att gå upp i vikt och jag är rädd att jag ska falla tillbaka där jag var för något år sedan eller värre! Jag är ett kontrollfreak men om väl jag börjat äta kan jag nästan inte sluta (som idag då jag åt en halvkladdkakepaj!) I övrigt mår jag bra (vilket jag inte gjorde för 2 år sedan). Jag trivs superbra på min skola och alla mina kompisar är jättesnälla och det finns ingen vikthets på skolan. Min hjärna är delad på två. Den ena delen säger att allt kommer lösa sig om jag slutar äta. Den andra delen säger tyst att det jag gör är extremt korkat men den kan inte komma på några andra lösningar. Så, vad tycker du jag ska göra nu?

SVAR

Annesofie Blixt

Jag tycker du ska försöka tänka över dina tankar om ätandet. Det där som handlar om att "när jag väl börjar finns inget stopp." För det gör faktiskt inget om det blir så ibland. Och om det blir så kanske det beror på att du äter för lite överlag. Det är rätt vanligt att det blir bättre med en ätstörning men att man hamnar tillbaka och sviktar ibland. Kan tänkta mig att det är där du är nu. Om jag vore du skulle jag försöka tänka mig tillbaka till då jag var som sämst. Försöka klura på varför jag hade viljan då, och vad det är som försvunnit nu. Du kan till och med skriva ner några "varför" som du kan ha nära till hands om detta skulle hända igen. Du säger också att du har ett kontrollbehov, kan det vara det som gör att du hamnar i det här tror du? Kanske är det en sak utöver ätandet du skulle behöva hjälp med? Om jag var du skulle jag verkligen försöka tänka på att få en balans i allt, inte äta väldigt mycket eller väldigt lite i perioder. Kanske ta hjälp av en kurator igen, eller en dietist. För som du själv säger är det inte värt att hamna tillbaka där du var innan. Grymt att du skriver här och reagerar redan nu på det! Kram och lycka till! /Annso