Det beror på vilken penicillinsort du äter. För att kunna ge ett utförligare svar på...
Hej,
åh jag tänker så mycket när jag läser detta. Dels att du kanske inte ska oroa dig i onödan eftersom du inte vet om det ska ta slut eller inte. Och dels att det du verkar ha kommit fram till under pausen är att du inte alls vill lämna honom. Ska du inte kämpa för det först, innan du bestämmer dig för att det är slut. Men om det nu blir så, tror jag inte att det finns något sätt att förbereda sig. Man vet aldrig hur man reagerar när det väl händer. En del sörjer länge, nästan som att någon dött, medan andra klarar av att gå vidare rätt snabbt. Själv är jag av den typen som har ett uppbrott bakom mig som tagit lång tid att läka. Det viktigaste tror jag är att tänka att inget är fel och att det är ok att vara ledsen. Det är nästan en panikkänsla som kommer, som du skriver, men det kommer gå över, det blir bättre. Det är kanske det värsta man kan höra när man är i den situationen du är i, och det känns som att inget hjälper, men jag hoppas att ni kan stötta varandra i att komma vidare om ni beslutar er för att gå skillda vägar. Kram dig dig, och lycka till! /Annso
Visningar : 1844