Det beror på vilken penicillinsort du äter. För att kunna ge ett utförligare svar på...
Hej!
Du berättar om att du har en ätstörning, skadar dig själv, är utfryst och har inga vänner. Jag förstår att det måste vara väldigt tufft för dig. Men du berättar att du har en pojkvän åtminstånde, vilket är väldigt bra att du har någon i alla fall. Det låter som han är vettig när han berättar för dig att han tycker du är fin och bra, men jag förstår att det är svårt att tro på det och ta till sig det.
Din ätstörning, hur länge har du haft den och hur tar den sig i uttryck? Är det någon som vet om att du har den? Hur visar/döljer du den för din familj? Att vara drabbad av en ätstörning kan vara väldigt påfrestande då mycket av sin tid tas upp av sjukdomen och att inte få i sig tillräckligt med mat gör att man blir trött och energilös. Det är även vanligt att sin mens slutar under en ätstörning. En ätstörning behöver man hjälp och vård för att få stopp på.
Du berättar även att du skadar dig, hur djupt och ofta är det? Vad är orsaken till att just du skadar dig (finns många orsaker)? Att skada sig är aldrig en bra lösning på sina problem, ärren sitter kvar. Det finns en bra lista på saker man kan göra istället för att skada sig. Listan hittar du här.
Att du är utfryst och inte har några vänner är också bekymmersamt. Vet någon vuxen i skolan om att du är utfryst? Har du inte ens vänner utanför skolan? Har du testat att hitta vänner via nätet/sociala medier? Går du i någon fritidsaktivitet där du träffar andra i din ålder? Om du inte gör det, fundera ut något du kan börja med!
Allt det du beskriver är tydliga tecken på låg självkänsla. Det handlar om hur man värdesätter sig själv och ser på sig själv. Det går att förbättra sin självkänsla genom att göra övningar och börja reflektera över sig själv på ett konstruktivt sätt. Tänk på att du ALDRIG är dina prestationer, dvs går det dåligt på ett prov så är du INTE värdelös bara för det. Sök lite på nätet om övningar för att förbättra självkänslan! Jämför dig inte med hur andra ser ut och är, du är du och det är det som gör dig bra.
Dina problem är så pass många och djupa, att det krävs att vi har en dialog för att jag ska kunna hjälpa dig tillräckligt. Men det är väldigt viktigt att du försöker hitta någon vuxen i din närhet som du kan få stöd ifrån och prata med. Det sämsta du just nu kan göra är att fortsätta hålla allt inom dig och inte berätta. Det kommer bara göra att dina problem blir djupare och djupare. Har ni någon kurator på skolan? Det går även att gå till ungdomsmottagningen för att få samtalsstöd där.
Du är värdefull och unik, du är viktig och betydelsefull! Glöm inte det!
Visningar : 2113