user-image
Okänd
Tjej

Hej! Jag är 20 år och har jättesvårt att koncentrera mig på skolan. Jag läser vid universitetet och studerar ett ämne som jag tycker om och är intresserad av. Det är mycket litteratur och jag grips av panik för att det är så mycket. Jag tog studenten i våras och hade svårt att koncentrera mig även där. Folk ser mig som intelligent och duktig, men jag ser mig som otillräcklig. Jag hade lätt för att koncentrera mig när jag var yngre, lättare än alla andra, men sen blev jag deprimerad och struntade i skolan. Sedan dess har jag inte orkat och jag kan inte, hur mycket jag än vill lära mig det jag läser, så går det inte. Orden bara flyger förbi och vill inte in i huvudet. Vad kan man göra för att kunna koncentrera sig bättre?


SVAR

user-image
Koncentrationssvårigheter som du beskriver det hänger ofta ihop med stress i olika sammanhang. En depression medför ju också koncentrationssvårigheter, men eftersom det verkar som om det var längre tillbaka som du var deprimerad skall jag koncentrera mitt svar till hur man kan minska stressen när man pluggar.

Att läsa vid universitet och högskola skiljer sig avsevärt från gymnasiet. En av dom stora skillnaderna är litteraturmängden som du också tar upp. Den stora mängden läsmaterial kräver att man har en strategi för hur man skall kunna tillgodogöra sig materialet, då det i princip är omöjligt att sitta och lära sig allt material från pärm till pärm. Att bara läsa igenom allt ordagrant kan nästan ta hela den tid man har avsatt för den aktuella kursen, varför man måste göra på ett annat sätt än att bara sätta sig och läsa sida för sida och hoppas att det går in. Nej, istället krävs alltså en strategi, annars får man lätt panik då man känner att man inte har kontroll över situationen, och det finns inget värre än att sätta sig att läsa med känslan av att det är så mycket att det är omöjligt att få in. Då kommer stressen som ett brev på posten, och då är det kört med koncentrationen.

Det finns en mängd olika studietekniker, och nu ska jag berätta om en som jag tycker har funkat (efter 8 1/2 års Universitetsstudier borde jag veta, puh!!!).

Det första man bör göra är att få så mycket information som möjligt från föreläsarna om vad som är viktiga och mindre viktiga avsnitt. I allt kursmaterial finns det nämligen litteratur som utgör själva kärnan i kursen och sedan finns det en mängd litteratur som man mer skulle kunna kalla referenslitteratur. Det är sådan litteratur som man bör ha grepp om rent övergripande och som kan fördjupa den kunskap man får genom kärnmaterialet, men det är inte meningen att man skall kunna det på detaljnivå. Denna grovssortering mellan vad som är kärnlitteratur och vad som är referenslitteratur brukar som sagt föreläsarna kunna upplysa en om. Ibland kan det vara ett par kapitel i en bok som är kärnlitteratur och resten är referenslitteratur osv.

När man gjort denna första sortering gäller det att komprimera materialet i kärnlitteraturen så det blir överblickbart. För även om tex tre hela böcker är kärnlitteratur så finns det ingen möjlighet att plugga in ord för ord ändå, utan det finns även i kärnlitteraturen mer eller mindre viktiga avsnitt. Vad som är det viktigaste i kärnlitteraturen brukar vara det som föreläsaren tar upp under lektionstid, varför en del i att komprimera materialet består i att föra anteckningar på föreläsningarna. Det gäller dock att försöka lära sig anteckna på ett sätt som förkortar och förminskar det som sägs, annars har man snart anteckningar som är lika omfattande som läroboken i sig. Men lyckas man med detta har man efter förläsningarnas slut skapat sig en egen "lärobok", där det allra viktigaste finns med, och det är detta material man skall lägga krutet på. Sålunda kan man ta sina anteckningar och kärnböckerna, och sätta sig och läsa boken/böckerna parallellt med att man kollar av gentemot sina anteckningar. Efter första genomgången upptäcker man om det är så att det finns ytterligare "jätteviktigt" material i böckerna som man inte fått med i sina anteckningar. I sådant fall kompletterar man anteckningarna med detta. Resultatet blir nu att dina anteckningar består av allt det som är viktigast för kursen, varför man nu kan lämna böckerna därhän och koncentrera sig på anteckningarna. Anteckningarna är lättare att plugga in då den mängden material brukar vara överblickbar. Men generellt när man skall lära sig något och verkligen få in det är det viktigt att man inte bara läser igenom materialet helt passivt. Istället bör man försöka växla mellan att läsa och tänka efter. Om man börjar med första avsnittet i sina anteckningar som kanske behandlar kapitel ett i en kärnbok, så kan man tex först läsa igenom sina anteckningar, sedan lägger man bort anteckningarna och försöker repetera för sig själv i tankarna vad man läst och fundera över hur det hela hänger ihop. Första gången kanske man kommer ihåg hälften av det man läst och då tar man upp anteckningarna igen och läser samma avsnitt, sedan lägger man bort dom och försöker återigen att tänka igenom och repetera i sitt eget huvud. Så håller man sedan på tills det sitter, och i dom fall man inte förstår sina egna anteckningar finns ju böckerna där som hjälp.

När man sedan kommit så långt att man fått in sina anteckningar och därmed fått in det viktigaste, kan man övergå till referenslitteraturen. Denna litteratur är som sagt oftast material som på olika sätt fördjupar den kunskap som finns i kärnmaterialet, varför det oftast brukar vara lättare att ta till sig det som står när man hunnit lära sig kärnmaterialet.
Referenslitteraturen läser man igenom en gång och försöker ägna lite tid åt att koppla ihop det med det man tidigare lärt sig utifrån kärnmaterialet, och detta göra man genom att stanna upp lite ibland och tänka på det man läst. Det kan räcka att läsa igenom referensmaterialet en gång översiktligt, men det får man avgöra själv utifrån vilken ambition och vilken tid man har.

Om man studerar så här systematiskt under hela kursen och börjar att plugga på detta sätt redan efter att man varit på första föreläsningen har man gjort det största grovjobbet när föreläsningsserien är klar. Oftast har man sedan några veckor fram till tenta, och den tiden kan man använda för att läsa referensmaterialet och sedan finslipa kärnmaterialet genom att gå igenom anteckningarna ytterligare gånger, samt avsluta med att läsa igenom kärnböckerna en gång till. Den gången kan man dock läsa utan att fastna då det mer blir som en sista repetition om man gjort inlärningsjobbet tidigare.

Pluggar man på detta systematiska sätt så har man en stor chans att både lyckas på tentor och verkligen lära sig något, vilket ändå är målet.
Att ha en strategi för att komprimera materialet är nödvändigt, då man annars hamnar i en ond cirkel där stressen över mängden material gör att man inte kan koncentrera sig, vilket i sig ökar stressen osv, osv. Genom att bryta ner materialet och sortera det efter hur pass viktigt det är, och skapa sin egen "huvudlärobok" i form av anteckningar, ger en möjlighet att minska stressen och ökar därmed ens förmåga till koncentration. Sedan finns det som jag sade andra studietekniker, men mitt råd är att du börjar med att pröva den här strategin så kan du sedan förändra strategin efter vad som passar dig.

Visningar : 1944

Senaste frågorna

Se Alla