user-image
Okänd
Tjej

Jag älskar kläder, mode, inredning och vackra saker. Jag syr och designar själv, snickrar, håller på med järnsmide osv. Jag och min pojkvän bor i en egen lägenhet och när vi flytatde hit kändes det som rena drömmen att få inreda den, men det har inte hänt så mycket. Samma sak gäller händer när det gäller kläder, jag ser så mycket snyggt men kan inte bestämmamig för vad jag ska ha, eller vad som ÄR JAG. Det här är jättejobigt. Jag vill hitt amig själv och jag vill att min lägenhet och min klädstil ska representera den jag är inuti. Men hur vet man det? Dessutom, om jag tex bestämmer mig för hur ett rum ska se ut så ändrar jag mig alltid för jag tänker att det måste finns någon bättre lösning än så. Detta leder oftast till att det inte blir nånting alls istället. Vad kan jag göra åt mig själv?


SVAR

user-image
Det finns ett gammalt kinesiskt (tror jag) ordspråk som säger att om du tvekar för länge inför att ta nästa steg, kommer du få tillbringa ditt liv ståendes på ett ben.
Det ligger en hel del i det där enligt min erfarenhet och inte minst tydligt har det blivit i vårt så kallade moderna samhälle där det finns ett otal valmöjligheter. Samtidigt matas du och vi andra av budskap från media om hur viktigt det är att hitta sig själv, och uttrycka sig själv, varför många som inte känner sig säkra på vem dom är och vem dom vill vara, får panik och känner sig misslyckade.

Men det är helt naturligt att inte vara säker på vem man är och hur man skall uttrycka det inför sig själv och andra. Man skulle kunna säga att vi har hela livet för att ta reda på det, och det är en utmaning i sig då en människa aldrig är statisk. Det går alltså inte att en gång för alla bestämma sig för vem man är och sedan köra på det hela livet, för då hindrar man sig själv från att utvecklas. Istället måste vi förmodligen acceptera att både världen och vi själva förändras och att vi hela tiden måste vara beredda på att ändra uppfattning om oss själva, andra och världen efterhand som vi gör nya erfarenheter. Till slut brukar man då upptäcka att man skapat som en kärna i sig själv som är någorlunda konstant. Den kärnan består oftast av våra grundläggande värderingar och en grundläggande uppfattning om vem vi är inför oss själva. Den kärnan är det som gör att vi kan känna oss trygga i nya situationer och våga fortsätta att vara nyfikna.

Nu kommer dock det kniviga för den så kallade moderna människan. Hur ska hon kunna göra dom där erfarenheterna som lägger grunden till en stabil inre kärna? Vad ska hon välja att börja med och hur vet hon om det är rätt?
Enligt min erfarenhet är det precis här som det här gamla ordspråket kommer in. Om vi tvekar att ta nästa steg, dvs prova något, så kommer vi få stå större delen av vårt liv på ett ben, dvs fortsätta vara ganska vilsna och missa en massa upplevelser som kunde givit oss erfarenhet av vem vi själva är. För ALLA erfarenheter bidrar till vår egen utveckling. Tror man i förväg att det finns ett antal "rätta" val, som ger oss exakt "rätt" erfarenheter, så är det nämligen lätt hänt att man gör som du, man undviker att välja, för tänk om det blir fel!!!

Men det kan aldrig bli fel, för dom gånger man väljer något och efterhand känner att det valet inte var det "rätta" så har man gjort en god erfarenhet som dels ringar in ens egen personlighet ytterligare, samtidigt som det hjälper en att göra nästa val på ett annat sätt. Och det kan väl aldrig vara fel att veta vad man inte gillar, eller vad inte är som person. Att definiera något innebär ju nämligen ofta att avgränsa det man skall definiera från allt som inte stämmer.

I din situation handlar det alltså om att du måste bestämma dig för att välja NÅGONTING oavsett vad detta är. Om du tex börjar med att bestämma dig för att välja färg i ett av rummet du vill inreda. Bestämm att du skall gå på din första ingivelse av färger, och bestämm sedan en tid för hur länge den färgen skall få finnas kvar i rummet utan att du får ändra den (tex 3-6 mån). När du bestämt förutsättningarna så går du in i rummet och ser vad du får för första känsla av färger och sedan är det bara att sätta igång med arbetet. Under tiden du arbetar med rummet måste du följa att du inte får ändra dig förrän din bestämda tid har gått. När rummet är klart gäller det återigen att du är noga med att du inte får ändra något förrän tiden har gått. Under dessa månader är din viktigaste uppgift att vara nyfiken inför dina egna känslor för rummet. Du kanske går in dit och bara sätter dig och känner efter hur det känns i rummet. Du kanske går in och sätter dig och arbetar och upplever hur det känns, osv , osv. Ge dig själv chansen att uppleva rummet för att ERFARA om detta är du eller inte. Det är dock jätteviktigt att du verkligen bestämmer dig för att lägga dina tvivel åt sidan. För går du in i rummet och funderar över ifall du gjorde rätt val, och börjar tänka att du skulle nog ha tagit dom där andra tapeterna istället, ger du aldrig dig själv chansen att uppleva rummet förutsättningslöst, och då kommer du heller aldrig att veta vad du känner inför ditt val. Så det gäller alltså att bestämma sig för att man ALDRIG utvärderar sitt val förrän dom bestämda månaderna gått. Först då kan du nämligen säga om detta är du eller inte.
Om du börjar så här, så kommer du sannolikt med tiden att uppleva glädjen i att välja och glädjen i att uppleva saker utan att hela tiden gå och tvivla på om detta är rätt eller om du skulle valt något annat. Så våga ta det där steget för du kan aldrig veta förrän du provat, och det gäller alla dom andra sakerna också som du räknade upp i ditt brev, varför du kan använda samma princip där också. Försök bara att ta en sak i taget, då det är jobbigt i sig att göra alltför många val samtidigt om man i sig har svårt för att välja.

Visningar : 1608

Senaste frågorna

Se Alla