user-image
Okänd
Annat

Hej, min kille har blivit mobbad från förskolan till sjuan, han går nu på gymnasiet och ibland mår han jättedålit för att han blivit mobbad, jag har lovat att hjälpa honom så han mår bättre, men jag vet inte hur jag ska hjälpa honom och jag vill inte ha nån hjälp från någon kurator eller annan vuxen, jag vill bara ha tips hur man hjälper en mobbad person, jag vill helst ha svar hur snabbt som möjligt, jag såras av att den enda som betyder nåt för mig är så lessen


SVAR

user-image
Det man kan göra är att finnas tillhands och lyssna när personen vill prata om vad han/hon varit med om. Sedan kan man också försöka tänka på att ge personen beröm för saker man tycker han/hon gör bra, och försöka lyfta fram personens positiva egenskaper och förmågor då många som blivit mobbade känner sig värdelösa.
Men det är inte säkert att detta räcker, för mobbning sätter många gånger så djupa ärr i själen att det är svårt för en person utan tillräcklig kunskap att hjälpa fullt ut. Det är istället lätt hänt att personer som försöker hjälpa tröttnar efter ett tag när inget verkar bli bättre, och det känns som det inte räcker hur mycket man än försöker ge beröm eller uppskattning. Då hamnar man lätt i den situationen att man väljer att lämna personen ifråga, eller stannar kvar av pliktkänsla, och då har man faktiskt gjort mer skada än nytta, varför man alltså ska tänka sig för innan man försöker hjälpa någon på egen hand.
Fördelen med en utomstående person som tex en psykolog eller en kurator är dels att dessa personer har mer omfattande kunskap om hur man hjälper en person som blivit mobbad, och dels att psykologen och kuratorn inte tröttnar även om det tar väldigt lång tid innan personen kommer på fötter igen.

Så, mitt råd till dig är att du funderar ordentligt ifall du tror att du har kunskap och ork att löpa hela linan ut. Kan du idag säga att du kommer fortsätta att vara ihop med din kille och hjälpa honom hur lång tid det än tar innan han slutar vara så här ledsen, alltså även om det tar år? Min erfarenhet är att det är oerhört svårt som privatperson att lova något sådant, varför man alltså bör tänka sig för innan man drar igång något och ger löften som man inte kan hålla. Som partner eller anhörig kan man göra ofantligt mycket genom att älska personen och ge stöd, men om problemen är svåra så är det mer rätt mot både en själv och den som mår dåligt att försöka hjälpa henne/honom till någon som jobbar professionellt med att hjälpa.

Visningar : 1436

Senaste frågorna

Se Alla