Du har hamnat i en väldigt svår situation och dina handlingsmöjligheter är begränsade. Två saker är klara i sammanhanget:
Ett: Det är inte lämpligt för dig att ha en sexuell relation med henne då hon är underårig oavsett hur mogen du än anser henne vara. Det finns ingen absolut gräns för när man anser det vara sexuellt utnyttjande av underårig utan i lagen talas det om att åldersskillanden och mognadsgraden måste vara betydande, varför det är osäkert hur rättsväsendet skulle se på det hela om det gick till en anmälen, eller om du själv talade med polisen.
Två: Det är inte lämpligt att hota dig till livet oavsett om det finns en realism i hotet eller ej. Det är att betrakta som olaga hot och det är självklart något du kan anmäla, men som sagt då riskerar du även själv att bli granskad. Du skulle självklart kunna diskutera det här med polisen anonymt eller en kontakta en advokat för att höra hur man ser på läget om du är intresserad av att gå vidare den rättsliga vägen.
Men om vi släpper det rättsliga i det som försigår och mer ser till dig själv och den här flickan så är det ett faktum att hennes föräldrar har vårdnaden och är dom som i sista hand bestämmer vem flickan umgås med. Att dom så helt är emot den här relationen verkar inte gå att förändra varför du tvingas välja mellan några alternativ. Det ena alternativet är att du fortsätter träffa henne i smyg, vilket sannolikt kommer få konsekvenser både för dig själv och för henne. Hon hamnar i konflikt med sin familj och du utsätts för hot som det i dagsläget inte går att avgöra farligheten på, men mitt råd är att du betraktar det som en potentiell fara. Frågan är vad ett sådant val kan leda till i längden om vi bortser från dom tråkiga konsekvenser det får i nuläget. Sannolikheten för att ni ska kunna utveckla en sund relation begränsas starkt i och med smygande och smusslandet och i längden är det sannolikt inte hållbart att fortsätta så. För det är ändå fyra år tills hon kan hävda sin egen självbestämmanderätt. Så, hur du än vrider och vänder på det så är det här alternativet inte bara svårt att ro i land. Det innebär även att du placerar henne i en situation där hon står i ständig opposition till sina föräldrar och det är ingen önskvärd situation för en 14-åring.
Det andra alternativet är att du bryter förhållandet med henne och berättar för henne på vilka grunder du gör det. I det läget finns det ingen som vet ifall ni kommer ta upp kontakten igen när hon är äldre och har möjlighet att själv välja vilka hon umgås med, men risken finns förstås att ni båda gått vidare då eftersom det ligger långt fram i tiden, varför det kan vara klokt att betrakta detta som ett definitivt slut. Hon kommer självklart att bli besviken på dig och du kanske får höra många hårda ord från henne, för det är inte helt osannolikt att parallellt med hennes känslor för dig så spelar du också roll i hennes frigörelse från sina föräldrar vilket är en intensiv process under tonåren. Och även om det kan låta krasst i dina öron så är det min erfarenhet att en äldre kille som föräldrarna definitivt motsätter sig många gånger är ett viktigt verktyg i kampen mot självständighet för en tonårig tjej. Jag säger inte att det behöver vara så i detta fallet, men det är inte otroligt, vilket alltså inte behöver betyda att hon inte har känslor för dig som du säkert förstår. Men om man beaktar även denna aspekten så betyder det att du hamnar mitt i detta drama och då kommer att betraktas som en svikare på flera plan om du väljer att avsluta ert förhållande.
Du bör fundera över dom här alternativen väldigt noga och ska jag ge dig ett råd på vägen så är det att tänka på att det är du som är den vuxne i den här situationen, och därför faller det svåra beslutet främst på dig. Du har ett betydligt större ansvar än vad hon har i den här situationen för ni är inte två jämlika partners, utan hon är fortfarande ett barn i lagens ögon och faktiskt utvecklingsmässigt också även om hon självklart kan vara väldigt mogen i vissa avseenden. Hennes begränsade livserfarenhet i jämförelse med din och hennes beroende av sina föräldrar gör att hon inte självständigt kan fatta den här typen av beslut utan ansvaret vilar i första hand på dig och då gäller det att du även beaktar vad som är bäst för henne i längden. För hur du än vrider och vänder på det så är hon inte i den positionen att hon bestämmer vad hon själv vill i alla lägen, utan det yttersta ansvaret har hennes föräldrar och det är alltså upp till dig om du ska respektera det eller inte.