user-image
Okänd
Annat

Hej! Jag har (tyvärr) börjat fundera på livet. Varför lever man? Varför utbilda sig om man ändå ska dö? Jag har tonvis av vänner, massor av släkt och två underbart stöttande föräldrar, men fast det känner jag omotiverad att fortsätta leva. Omotiverad att plugga, omotiverad att äta, omotiverad till att leva över huvud taget. Varför är jag född i en så bra värld och är inte ens tacksam till livet? Det skulle vara mer rättvist att någon som strävade mot någonting var född i mitt ställe! Allt jag vill göra är att stoppa upp med allt och försvinna. Tack i förhand!


SVAR

user-image
Hej.

Det är inget konstigt att man funderar över livet. Vad meningen är också vidare. Det har alla funderat över i alla tider!
Här kommer tro in. Religion och filosofi. Vad man tror om livet är upp till var och en. Ibland kan man fundera över en djupare mening eller bara tillvarons funktion.

Om dessa tankarna gör dig ledsen och du känner så som du säger så är det bra att prata med någon. Kurator på skolan, någon vuxen du litar på eller någon annan som du litar på bara. Man behöver inte känna så som du gör. Ibland gör man det, men det går över. Och ibland kan det vara bra att prata med någon så det går över lite lättare!

Att träffa vänner och familj är viktigt för att komma på andra tankar. Motion är viktigt. Och att prata med någon känns så gott som alltid bättre.

Ta hand om dig
/Kenny

Visningar : 1208

Senaste frågorna

Se Alla