Forumet - Vänskapsdilemma

Vänskapsdilemma

597 0 9
Jag står inför ett dilemma, och jag vet inte riktigt vad jag ska göra.
Jag har ett par olika vänkretsar som jag umgås i, med olika intressen och sätt att vara på.

Problemet är dock att de olika vänskapskretsarna per regel inte skulle gilla varandra på ett personligt plan. Jag vet med mig att det finns några i mina vänskapskretsar som gillar, enligt dem "mörk humor". Humor som för andra skulle upplevas som väldigt okänslig och respektlös. Jag tar personligen inte illa upp, men jag vet att andra kan göra det. Jag försöker liksom inte lägga i någon värdering i det. De flesta i mina vänskapsgrupper är väl precis som jag, respekterande och öppna för det mesta. Men jo, visst finns det några som har väldigt skev syn på andra människor.

Det känns liksom dåligt att någon på ett seriöst sätt kan tala nedlåtande om andras sexuella läggningar, samtidigt som en av mina bättre vänner är homosexuell. Det känns så jävla oschysst mot honom och dessutom känner jag mig sjukt egoistisk. Vi säger ju till lite subtilt, men som ni vet hur "killar kan vara" så låter det ibland bara oseriöst, han skrattar bara av det.

Är det självklara valet att bara dra från de som håller på så? Jag är vän med de bra sidorna och försöker samtidigt förstå de dåliga sidorna - på både gott och ont. Men det låter så skevt att vara vän med en homofob. Jag kan inte ha vänner som skulle ogilla någon annan vän bara för deras läggning. Vad gör jag?
Hm, inte lätt det där. Personligen skulle jag alltid i första hand välja mina moraliska värderingar över vänner. Det är det som ligger närmast en själv. Om någon beter sig på ett sätt som går mot de värderingarna, är de inget att ha. 

Du kan fundera över vilken av vänskapskretsarna som är viktigast för dig, och om du kan fortsätta umgås med båda utan att kompromissa med dina moraliska värderingar?

sgt.sunshine: Beror lite på åldern, på högstadiet är väl alla mer eller mindre så.
Nu gick jag inte gymnasiet men skulle tippa på att dom flesta mognat vid det laget, beror kanske på linje/skola också.
Ja, jo, det är sant.


L Y S: Hm, inte lätt det där. Personligen skulle jag alltid i första hand välja mina moraliska värderingar över vänner. Det är det som ligger närmast en själv. Om någon beter sig på ett sätt som går mot de värderingarna, är de inget att ha. 

Du kan fundera över vilken av vänskapskretsarna som är viktigast för dig, och om du kan fortsätta umgås med båda utan att kompromissa med dina moraliska värderingar?
Känner också det. Jo, alltså det går ju förstås men det känns ju också oschysst mot några av mina vänner. Jag verkar ju inte kunna vara alla till lags, så någonstans måste jag ju välja. Båda grupperna vill jag ju vara med men som sagt, det känns egoistiskt.

Spana också in:


stiftelse: Känner också det. Jo, alltså det går ju förstås men det känns ju också oschysst mot några av mina vänner. Jag verkar ju inte kunna vara alla till lags, så någonstans måste jag ju välja. Båda grupperna vill jag ju vara med men som sagt, det känns egoistiskt.
Ok, fast din homosexuella vän påverkas egentligen inte av att du umgås med det andra gänget så länge du inte bekräftar eller tar efter deras homofobiska åsikter, så det är inte egoistiskt.

Du behöver inte bestämma dig direkt, känn efter ett tag till hur det känns att ha båda vänskapskretsarna så kommer valet till slut kännas naturligt och självklart.


stiftelse: Jag står inför ett dilemma, och jag vet inte riktigt vad jag ska göra.
Jag har ett par olika vänkretsar som jag umgås i, med olika intressen och sätt att vara på.

Problemet är dock att de olika vänskapskretsarna per regel inte skulle gilla varandra på ett personligt plan. Jag vet med mig att det finns några i mina vänskapskretsar som gillar, enligt dem "mörk humor". Humor som för andra skulle upplevas som väldigt okänslig och respektlös. Jag tar personligen inte illa upp, men jag vet att andra kan göra det. Jag försöker liksom inte lägga i någon värdering i det. De flesta i mina vänskapsgrupper är väl precis som jag, respekterande och öppna för det mesta. Men jo, visst finns det några som har väldigt skev syn på andra människor.

Det känns liksom dåligt att någon på ett seriöst sätt kan tala nedlåtande om andras sexuella läggningar, samtidigt som en av mina bättre vänner är homosexuell. Det känns så jävla oschysst mot honom och dessutom känner jag mig sjukt egoistisk. Vi säger ju till lite subtilt, men som ni vet hur "killar kan vara" så låter det ibland bara oseriöst, han skrattar bara av det.

Är det självklara valet att bara dra från de som håller på så? Jag är vän med de bra sidorna och försöker samtidigt förstå de dåliga sidorna - på både gott och ont. Men det låter så skevt att vara vän med en homofob. Jag kan inte ha vänner som skulle ogilla någon annan vän bara för deras läggning. Vad gör jag?

Att din kompis talar nedlåtande om homosexuella behöver inte betyda att han är homofob, det kan rent av sagt vara så att han är osäker på sig själv om försöker bekräfta för sig själv att han tycker att det är fel med homofili trots att han tycker om det (fast det syns inte), när han blir äldre lär han känna sig själv bättre och bli mer självsäker och mer förstående. Det är bra att du säger ifrån till honom. Du kan säga att en av mina bästa kompisar är homosexuell och jag gillar inte att du pratar illa om homosexuella, snälla håll det för dig själv i så fall.

L Y S:
Ok, fast din homosexuella vän påverkas egentligen inte av att du umgås med det andra gänget så länge du inte bekräftar eller tar efter deras homofobiska åsikter, så det är inte egoistiskt.

Du behöver inte bestämma dig direkt, känn efter ett tag till hur det känns att ha båda vänskapskretsarna så kommer valet till slut kännas naturligt och självklart.

Sant, men det känns som att jag indirekt accepterar beteendet genom att visa att jag fortfarande kan umgås med honom.


Trevlig-Snubbe:

Att din kompis talar nedlåtande om homosexuella behöver inte betyda att han är homofob, det kan rent av sagt vara så att han är osäker på sig själv om försöker bekräfta för sig själv att han tycker att det är fel med homofili trots att han tycker om det (fast det syns inte), när han blir äldre lär han känna sig själv bättre och bli mer självsäker och mer förstående. Det är bra att du säger ifrån till honom. Du kan säga att en av mina bästa kompisar är homosexuell och jag gillar inte att du pratar illa om homosexuella, snälla håll det för dig själv i så fall.

Ja, har tänkt på det också. Jag tror ju mest att allt handlar om omognad liksom. Jag vet inte hur mycket de egentligen menar det de säger...
Jag har vänner med och utan gränser och har lärt mig att bara nonchalant ignorera och även säga ifrån när en vän utan gränser drar till ett extremt kränkande skämt. När jag var yngre så brukade jag hänga med i skämt om andra för att platsa in i gäng men nu säger jag ifrån för att jag är min egen person.

På en skola där jag studerade för ett tag sedan var den en kille som var lite annorlunda men jag stod upp för honom och vill tro att jag var en stöttande pelare mot alla dryga jävla skämt han fick utstå varje dag. Det var inte så att jag umgicks med honom på fritiden men på skolan kunde han komma och prata med mig och vi hade det ganska roligt tillsammans.

Om du har flera gäng så måste du ändå stå upp för dina vänner i de andra gängen och bara acceptera att dina vänner kan tycka du är konstig. Det är för mig viktigt att stå upp för alla dina vänner och accepterar att alla har olika värderingar om saker och ting. Om dina vänner absolut inte accepterar dig som vän när du står upp för och umgås med homosexuella vänner så borde du lämna dina homofobiska vänner som inte bryr sig om dina värderingar.

Många människor brukar sedan skämta om saker utan att mena något illa. En av mina gamla vänner har noll gränser och jag vet att han aldrig menar något illa men vissa skämt har varit så jobbiga att man bara vill lämna rummet. Hur någon pratar behöver per automatik inte reflektera dennes värderingar men du borde utmana och visa att du inte stödjer det som sägs.