Storchen84: Sant, men allting ligger ju i ursprunget. Hur uppkom det att människan vill ha fina saker? Hur började det? Jag tror inte att det alltid varit biologiskt utan att det snarare är att det började för vem vet hur länge sedan och att det sedan gått i arv i hur många generationer som helst, att det till slut gått så långt att det ligger i våran natur (är osäker på om att kalla det biologiskt inte är att ta i). Det intressanta är det vi nog aldrig med säkerhet kan få veta - när gjordes det första smycket eller den första fina saken och hur kom man på tanken att göra den/det? Var det liksom en slump? Var det ett par stenar som hamnade på ett sätt o så tänkte någon grottmänniska att det där var fint o vill ha det runt halsen? Eller var det en slump på det sätt att en grottmänniska testade något som sedan fick mycket tycke av andra?

Jo men det mesta i vår utveckling har skett av en slump, men som sedan bakades in i våra gener eftersom vi har kunnat ha användning av det. Upptäckten av elden är en slump, och nu myser vi av att sitta intill brasor och ljus, det är numera biologiskt.

Razor: Jo men det mesta i vår utveckling har skett av en slump

Nja, inte dom senaste åren väl. Menar bilar o mobiler har inte blivit dyrare och "smartare" av en slump? Men ja, som sagt - i praktiken anser jag det vara omöjligt att utrota girighet. Man kan spekulera och teorisera om hur det hade gått att göra, men jag tror inte på att det finns något alternativ som faktiskt skulle funka i praktiken tyvärr.

Storchen84: Nja, inte dom senaste åren väl.

Nej, jag tänkte på ursprunget till att vilja ha fina saker. Jag tror att människan en gång fattade att den gillade skönhet, och sedan försökte de återskapa den känslan man får när man betraktar någon fint. Ett sätt att återskapa känslan är att ha prylen i sin närhet och använda och/eller titta på den för att väcka den bra känslan.

Razor: Buddhismen verkar samtidigt ha utplånat viljan att utveckla sig, eller för den delen att göra något alls annat än sitta och meditera hela dagarna. Buddhister är inte kända för att ha drivit någon slags utveckling framåt.  

jag tror att du antingen har missuppfattat eller försöker måla en väldigt snäv karikatyr av buddhismen. man måste inte bli en munk för att använda buddhismens etiska regler och lära som en metod för att motverka girighet. får jag av nyfikenhet fråga hur det kommer sig att du ogillar girighet, men värdesätter "något slags utveckling framåt"? vad är det du menar?

durga: jag tror att du antingen har missuppfattat eller försöker måla en väldigt snäv karikatyr av buddhismen. man måste inte bli en munk för att utnyttja buddhismens etiska regler och lära som ett sätt att motverka girighet. får jag av nyfikenhet fråga hur det kommer sig att du ogillar girighet, men värdesätter "något slags utveckling framåt"? vad är det du menar

Jag kan en del om buddhistisk filosofi. Målet är att släcka ut alla begär, alla! Begär = vilja. Utan viljan att uppfinna, upptäcka, konstruera, bygga, resa...blir det inte mycket kvar än sittande utan mycket görande.

Jag skrev inte att jag ogillar girighet. Jag vill bara lära mig mer om vad det är, vad det kommer ifrån o.s.v. Girighet är bra inom vissa gränser eftersom det skjuter fram utvecklingen. Det är när den löper amok som det blir problem.

Girighet handlar för mig om en begäran efter att uppnå bekräftelse och trygghet som man inte kunnat få utlopp för på ett hälsosamt sätt: vill man ha bekräftelse genom ytliga fenomen som tex kändisskap borde man ha fått det genom sanna bekräftelse av de som känner en; och vill man samla pengar har man behov av den trygghet man egentligen borde få av välfärden. 

Här ser jag det givetvis från min synvinkel, då jag varken vill bli känd eller har intresse för pengar. 

Razor: Jag tror att människan en gång fattade att den gillade skönhet, och sedan försökte de återskapa den känslan man får när man betraktar någon fint. Ett sätt att återskapa känslan är att ha prylen i sin närhet och använda och/eller titta på den för att väcka den bra känslan.

Sant, och då innebär det egentligen att enda sättet att utrota girighet är masshjärntvättning av varenda människa för att få bort den bra känslan prylar ger - samt programmering för att kunna få den känslan av annat. Och under tiden frånta dom alla fina prylar.

Jag är girig för att jag är förhållandevis bra på det, folk tenderar att gilla sådant de är bra på.
Sedan så vill jag såklart bygga en så bra framtid som möjligt för mina nära och kära, och del av det är att ha en stark ekonomi och att vara eftertraktad på arbetsmarknaden.

Jag tror att girighet existerar på grund av att människan är gjord så. Sedan vi gick på savannen och slaktade oxar har vi alltid haft motivationen till att överleva, människan är gjord för att överleva. För att överleva krävs olika försvarsmekanismer och automatiska metoder, och jag tror att girighet är en av dessa metoder. Girighet ska föra oss framåt mot våran överlevnad, även om i dagens samhälle detta inte är lika nödvändigt som det var på tiden man slogs om bäst grotta. 
Girighet finns i oss alla, även om vissa uppenbarligen har fått en större dos av det än andra. Och nej, jag tror inte det går att utrota, men som många andra egenskaper (ex ilska och panik) så tror jag att det går att dämpa och "träna bort". Uppfostras man till att bli girig så blir man självfallet det, men möter man sedan någon som är raka motsatsen till detta och öppnar nya vägar för en, är jag övertygad om att denna egoistiska metod skulle dämpas.

Storchen84: Sant, och då innebär det egentligen att enda sättet att utrota girighet är masshjärntvättning av varenda människa för att få bort den bra känslan prylar ger - samt programmering för att kunna få den känslan av annat. Och under tiden frånta dom alla fina prylar.

Hm, typ att radera det mänskliga från mänskligheten.  Om vi lyckas hitta sätt att skapa bra känslor med hjälp av bara tankens kraft kan det nog fungera, men innan vi nått så långt tror jag att prylarna fortfarande kommer ha sin plats i vårt samhälle. Sen så har vi en annan aspekt, prylar kan också vara verktyg och verktyg är en förlängning/utökning av vår egen kropp varför vi aldrig kommer vilja vara utan verktyg. Bilar får oss att färdas snabbare, Internet hjälper oss att kommunicera över stora avstånd o.s.v.

leiz: Jag tror att girighet existerar på grund av att människan är gjord så. Sedan vi gick på savannen och slaktade oxar har vi alltid haft motivationen till att överleva, människan är gjord för att överleva. För att överleva krävs olika försvarsmekanismer och automatiska metoder, och jag tror att girighet är en av dessa metoder. Girighet ska föra oss framåt mot våran överlevnad, även om i dagens samhälle detta inte är lika nödvändigt som det var på tiden man slogs om bäst grotta. Girighet finns i oss alla, även om vissa uppenbarligen har fått en större dos av det än andra. Och nej, jag tror inte det går att utrota, men som många andra egenskaper (ex ilska och panik) så tror jag att det går att dämpa och "träna bort". Uppfostras man till att bli girig så blir man självfallet det, men möter man sedan någon som är raka motsatsen till detta och öppnar nya vägar för en, är jag övertygad om att denna egoistiska metod skulle dämpas.

Bra skrivet, tack!

Personligen tror jag att girighet är en evolutionärt nedärvd överlevnadsmekanism. En primitiv sådan men den har sin funktion i måttliga mängder, den hjälper oss att överleva, utveckla oss o.s.v.

När den spårar ur verkar vi söka saker som mer handlar om att öka illusionen om trygghet än att öka en reell trygghet (chansen att överleva & vara lycklig), den slutar vara rationell vid det stadiet. Ett exempel är vad som händer i världen med miljöförstöring, det är på inget sätt rationellt att försöka säkra artens överlevnad genom att förstöra jorden som föder oss. Människans girighet har därför nu blivit irrationell.

Razor: Hm, typ att radera det mänskliga från mänskligheten

Nja, skulle inte kalla girighet för en del av att vara människa, inte en bra del i alla fall. Men jo, den delen hade behövt raderas från innebörden att vara människa - girighet är en negativ del av oss.

Razor: Om vi lyckas hitta sätt att skapa bra känslor med hjälp av bara tankens kraft kan det nog fungera

Fast det var inte så jag menade, utan jag menade att man får samma bra känsla av något annat i stället för att ha massa saker. Typ som att höra barnskratt eller att hjälpa mindre lyckligt lottade personer eller så. Tänk om man fått ut samma bra känsla av att hjälpa utsatta människor som av att ha fina saker, hur mycket bättre världen hade varit. Eller hm, då hade det väl blivit bråk om vem som ska hjälpa/har hjälpt mest i stället känns det som...

Razor: prylar kan också vara verktyg och verktyg är en förlängning/utökning av vår egen kropp varför vi aldrig kommer vilja vara utan verktyg. Bilar får oss att färdas snabbare, Internet hjälper oss att kommunicera över stora avstånd o.s.v.

Fast nu pratar du om sådant som inte är helt nödvändigt, men som fortfarande är en lyx. Bilar är ett sådant exempel - det finns tåg, buss och flyg. Men låt oss ta det där med bilar - en bil att färdas i behöver inte vara något som kostat flera miljoner. Min allra första bil hade jag i 7 år, den kostade 12k - om man nu ska ha det som exempel. Den behöver inte kosta så lite heller men ja, du förstår vad jag menar hoppas jag.

Vi vill ha statussymboler - eller ja dom flesta av oss i alla fall. En sådan sak som är överflödig är iphones. Kan en iphone göra så oändligt mycket mer än en smartphone för halva priset (säg typ 3000)? Nu säger alla som har senaste iphone "haha ja lol självklart" men nej, jag köper inte det. Att ha den senaste iphonen är en statussymbol. Eller "modeaktigt". Eller både och.

Razor: Internet hjälper oss att kommunicera över stora avstånd o.s.v.

Vet inte om man ska räkna med internet i dessa exempel, för internet är så omfattande så att det även börjar spridas ganska bra till U-länder. Man måste inte vara rik eller trampa ner folk för att ha tillgång till internet.

aristoteles:
Jag är girig för att jag är förhållandevis bra på det, folk tenderar att gilla sådant de är bra på.
Sedan så vill jag såklart bygga en så bra framtid som möjligt för mina nära och kära, och del av det är att ha en stark ekonomi och att vara eftertraktad på arbetsmarknaden.

Du är bra på att tjäna pengar. Det är inte samma som att vara bra på att vara girig.

Tillägg: girighet är ett bra sätt för dig att bli framgångsrik?

Kudhos:

När man har kommit till ett mål (i vad det nu är) så är det ju lätt att dra ut på det. "Jag är nöjd när jag når X" men varje gång du kommer närmare ditt mål så flyttar du gränsen.

Tänk dig typ "Jag är nöjd när jag kan springa 5 km." sen när du kan göra det så ba "Men tänk om jag kunde springa 6 km?" Så gör du det. Pang boom och så är du med i stockholm ultramaraton på 72 km.

Kommunism finns ju