Forumet - Sockerberoende - allvar eller trams?

Sockerberoende - allvar eller trams?

1999 0 71
Var nyss ett inslag om "sockerberoende" i Aktuellt där nåt stolpskott tycktes hävda att socker frisätter dopamin på ett sätt som i förlängningen kan leda till ett beroende jämförbart med drogberoende, vilket ju inte stämmer nånstans...
Dopamin frisätts när människor gör saker de mår bra av, bland annat just för att vi ska motiveras att göra saker som får oss att må bra... detta går ju inte alls jämföra med t.ex. amfetamin, som direkt frisätter dopamin i ojämförbart stora mängder och som om det används kontinuerligt rubbar hela hjärnans kemiskt-biologiska balans...

Sötsaker käkar man för att det är gott och har man ett "sockerberoende" torde det ju bero på brist på självdisciplin, eller möjligen i allvarligare fall bakomliggande psykisk ohälsa, inte på att man är fysiskt beroende av socker... bah!

Vad tycker ni?

Spana också in:


Cobrak: Jag har svårt att förstå hur ett sockerberoende skulle kunna vara mindre allvarligt än resterande beroende. Drogen i sig är enbart ett symptom, det är anledningen till varför man missbrukar den som är huvudpoängen.
Om du har ett sockerberoende och inte får i dig nåt socker på ett par dagar börjar det klia i fingrarna, du får impulser att köpa sötsaker, blir kanske lite irriterad när du inte får nåt...

Om du har ett heroinberoende och inte får i dig heroin på ett par dagar skiter du på dig och kaskadspyr... vridande i dödsångest, skakningar, sömnlöshet... osv. osv.

Det är helt enkelt inte jämförbart. Däremot kan man såklart prata om sockerberoende som ett rent psykologiskt tillstånd, där det mycket riktigt finns anledningar till varför man utvecklat ett psykiskt beroende av något som får en att må bra, något som tröstar, något som gör att man slipper tänka och känna, vad det än må vara...


ekivok ekvilibrist:
Om du har ett sockerberoende och inte får i dig nåt socker på ett par dagar börjar det klia i fingrarna, du får impulser att köpa sötsaker, blir kanske lite irriterad när du inte får nåt...

Om du har ett heroinberoende och inte får i dig heroin på ett par dagar skiter du på dig och kaskadspyr... vridande i dödsångest, skakningar, sömnlöshet... osv. osv.

Det är helt enkelt inte jämförbart. Däremot kan man såklart prata om sockerberoende som ett rent psykologiskt tillstånd, där det mycket riktigt finns anledningar till varför man utvecklat ett psykiskt beroende av något som får en att må bra, något som tröstar, något som gör att man slipper tänka och känna, vad det än må vara...

Konsekvenserna där bland annat abstinensen inkluderas må vara annorlunda, men inte tänket bakom missbruket. Som du nämner i sista stycket är det ett psykologiskt tillstånd som drivs av beroendekraften vilket onekligen omfattar det stora problemet, inte sockret i sig. För att inte tala om att socker kan trigga missbrukares huvuddrog.

Cobrak: Konsekvenserna där bland annat abstinensen inkluderas må vara annorlunda, men inte tänket bakom missbruket. Som du nämner i sista stycket är det ett psykologiskt tillstånd som drivs av beroendekraften vilket onekligen omfattar det stora problemet, inte sockret i sig. För att inte tala om att socker kan trigga missbrukares huvuddrog.
Jag förstår hur du menar, men det verkar som att vissa vill mena att det ska betraktas som ett medicinskt tillstånd jämförbart med alkoholmissbruk, heroinmissbruk etc. Det är det som är det tokiga här. Det enda medicinska rådet man rimligen kan få om man äter ohälsosamma mängder socker är att inte äta ohälsosamma mängder socker.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2235907/


Tl;dr
our components of addiction are analyzed. “Bingeing”, “withdrawal”, “craving” and cross-sensitization are each given operational definitions and demonstrated behaviorally with sugar bingeing as the reinforcer. These behaviors are then related to neurochemical changes in the brain that also occur with addictive drugs. Neural adaptations include changes in dopamine and opioid receptor binding, enkephalin mRNA expression and dopamine and acetylcholine release in the nucleus accumbens. The evidence supports the hypothesis that under certain circumstances rats can become sugar dependent. This may translate to some human conditions as suggested by the literature on eating disorders and obesity
 

herkuled: Precis, man kan bli beroende av vad som helst om det finns i tilltäckligt stor tillgång, tex datorberoende, träningsberoende. Det kan få en att må bra i lagom mängder men om man överdoserar kan det få dåliga konsekvenser.
Det kan få mer eller mindre förödande konsekvenser, men det är inte medicinska tillstånd som man kan förvänta sig att få medicinsk vård för att komma till rätta med. Till skillnad från säg heroinberoende eller alkoholberoende.

SvenskWithAttitude: Läs på lite för helvete innan du öppnar käften, jag har personer i min närhet som är sockerberoende och det är ungefär jämförbart med en pundare...
Har du ens stött på en pundare? De är helt trasiga....

Cobrak: Byt ut "äter ohälsosamma mängder" till missbruka istället, för det är precis vad det är i ett beroende. Och det omfattar alla typer av sådana.
Fast hur ska en läkare hjälpa dig att komma till rätta med ett sockerberoende? Och ska man verkligen betrakta sockerberoende som en sjukdom, snarare än ett symptom på underliggande psykisk ohälsa eller brist på självdisciplin? Det är det det handlar om här.

Om sockerberoende är något du helt och hållet kan åtgärda på egen hand, så är det inte rimligt att det tar sjukvårdsresurser i anspråk.

ekivok ekvilibrist: Man har ju inte ett fysiskt beroende av humor bara för att man mår bra (dopamin frisätts) när man skrattar...
Vissa mår psykiskt dåligt för att de inte skrattar/är glada så mycket som de vill eller behöver vara glada... Därför kan man börja missbruka t.ex. socker, sex, narkotika, alkohol, spel eller ägna sig åt (ev annat) kriminellt.

För övrigt; vid intag av socker och särskilt vid sockerberoende så Vänjer man kroppen vid socker och då kan man få fysiska symptom, t.ex. trötthet eller ev utmattning, om man inte får i sig socker (igen). ... Men ja, heroinberoende och sockerberoende är två (helt) olika beroenden med Beroende som mgn, sedan kan ett väldig Svårt sockerberoende vara svårare att hantera för vissa människor... Så det bör tas på lika stort allvar som vilket beroende som helst. Skulle vilja säga att de flesta beroenden är farliga och då kan du tänka dig hur farligt det är att vara beroende av något som i sig är giftigt/farligt (t.ex. vitt socker). (Vi är beroende av näring men all näring är inte farligt för alla)