Blogg

Framtidens statsminister

Den 19-åriga Abubakar Mohamud från Hammarkullen är säker på vad han ska göra i framtiden. Idag är han utbildad undersköterska och jobbar 50% på ett funktionshem- rehabiliteringsavdelning. Utöver det jobbar han även med ungdomsinflytande och är vice ordförande i Angereds ungdomsråd.

Vad innebär rollen som vice ordförande?
–Min resa började i ungdomsfullmäktige som 12-åring. Under mina tre år där upptäckte jag att jag kan påverka min omgivning och därför engagerade jag mig mer. Nu är jag vice ordförande i Angereds ungdomsråd som betyder att jag är ansiktet utåt för verksamheten t.ex. på möten så som Trygghetsrådet, olika utskott, bygget eller miljön, förklarar han.

Ett av hans fokusområden är jämställdhet, inte bara mellan könen utan även mellan klass och etnisk bakgrund. Han har både själv upplevt och ser hur olika människor blir behandlade på grund av sin hudfärg eller härkomst.
–I dagens samhälle kan jag se att en svart kille inte har samma rättigheter eller förutsättningar som en blond kille har, säger han.

Abubakar menar att skolan, som är ett annat av hans fokusområden, är nyckeln till förändring. Som f.d. elev på Nytorpsskolan mötte han många lärare utan lärarutbildning.
–De undervisade i olika saker men även i kärnämnen, berättar han.
Han påpekar att outbildade lärare saknar pedagogisk kompetens som kan möjliggöra upptäckandet av elevers behov. Bristen leder till att många elever blir förbisedda, oförstådda och avslutar sin skolgång med ofullständiga betyg.
–I skolor där lärare har utbildning och ett pedagogiskt förhållningssätt är betygen högre och måendet bättre. Ofta ligger dessa skolor i medel- och överklassområden och för mig handlar det om politiska prioriteringar, tillägger Abubakar.

Han är positivt inställd till lönehöjning för att locka människor till yrket men det är inte lösningen. Enligt honom ligger problemet i att förortsskolor anses som oattraktiva arbetsplatser. Abubakar menar att skolmiljön borde förbättras och skärpas. Förslagen är att två lärare på 30 elever ska finnas till hands, elevers speciella behov ska upptäckas i tidig ålder och för att behoven ska bli tillfredsställda bör inte dessa elever beblandas med andra. Skolmiljön som barnen befinner sig i är avgörande för barnens prestation. Gråa väggar, tomma korridorer eller icke-stimulerande underhållning på rasterna motarbetar viljan till lärandet. Skärpning av elevers bemötande kan förbättras genom respekten för lärarens auktoritet.
–Jag tror att nu när det blev en egen förvaltning kan det bli lite bättre. Lärare ska få bestämma mer än vad de gör nu. Elever ska inte vara rädda för lärare men de ska känna att lärare har mer makt, berättar han.

”Jag vill inte att andra ska utsättas för det jag har gått igenom”
Dagens orättvisor är tydliga i 19-åringens ögon och när andra från olika områden undrar varför han har gått miste om grundläggande saker i sin skolgång blir frustrationen stor.
–När jag ser mina förluster på grund av skolans brister vill jag inte att mina syskon, andra barn och mina framtida barn ska utsättas för det jag har gått igenom. Barn från Hammarkullen och snarlika områden ska få ha samma förutsättningar som barn i t.ex. Askim. Allt detta gör att jag engagerar mig och vill att dessa orättvisor försvinner helt, säger han.

Trots sin medvetenhet och klara mål stöter Abubakar ofta på nedvärdering och rasism. ”Oj är du här? Har du kommit rätt?” är de vanligaste kommentarerna, som enligt honom grundar sig i att han är ung, svart, somalisk och muslimsk kille.
–De flesta i dessa sammanhang är medelålders vita människor. Min bakgrund erbjuder mig en djupare förståelse för områden jag jobbar med vilket de andra inte har tillgång till, förklarar han.

Han tycker att frågan ”Vad kommer du ifrån egentligen?” inte borde få ställas, eftersom den är exkluderande och grundar sig i fördomen om att han inte kommer från Sverige. Enligt honom saknar sådana frågor relevans i sammanhanget. Han genomskådar att många möten bygger på retorik och politisk korrekthet.

Politik är närvarande i både hans arbete och privatliv. Abubakar upplever allt större samhällsklyftor och orättvisor där rasism blir normaliserat vilket är oacceptabelt för honom.
–Härom dagen polisanmälde jag ett rasistiskt bemötande som jag utsattes för på en restaurang. Anmälan lades ner efter två dagar. Parallellt med min anmälan gjordes en annan anmälan för kränkande bemötande där den utsatte var icke-utländsk och polisen valde att inledda en utredning, berättar han.
Händelsen skapar en förståelse för Abubakar att lagen beskyddar ett visst folk som han inte tillhör och det gör ont i honom. Enligt honom ska lagar beskydda alla oavsett kön eller bakgrund.
–Det svider mycket i mig, men jag ska kämpa vidare för att förändra det, tillägger han.

Rasism finns i större skala
Under sin praktik som undersköterska på Hematologen på Östra sjukhuset bevittnade han händelser som omöjliggjorde hans närvaro på arbetsplatsen i tre veckor. Sjuksköterskors, undersköterskors och läkares uttalanden om huruvida tiggeriförbud bör införas, hur rumäner inte förtjänar vård eller hur man ska särskilja på människor chockerade Abubakar.
–En gång skulle vi rapportera och vi gick igenom varje patient. En av personalen tycke att blodvärdet såg konstigt ut hos en patient och att det tydde på en KOL-sjukdom. Plötsligt lades uppmärksamheten på patientens arabiska efternamn och den sista kommentaren var ”araber röker mycket och det är inte chockerande alls”. Därefter fortsatte rundan, återberättar Abubakar.

19-åringen menar att Sveriges sjukvårdspersonal ska vara neutral på sina arbetsplatser. Diskussioner i vårdrummet inför alla sortens patienter ifall N-ordet får eller inte får användas ska helt enkelt inte ske.
–Tillsammans med en kollega som blev vittne till dessa uttalanden kontaktade vi enhetschefen som rättfärdigade beteendet med personalbrist och därmed kunde hon inte göra något, berättar han.

Abubakar vill att staten ska ta vara på resurser som finns runt om i samhället. Legitimerade läkare med många års erfarenhet förbjuds utövandet av yrket tills att en adekvat komplettering tillgodoses.
–Istället för att man ska ta vara på deras kompetens låter man läkare kör taxi eller buss istället för att rädda liv i ett land där läkarbristen är enorm, kommenterar han.

I Abubakars samhälle finns inget hat, bara rent hjärta
Uppväxten i ett kärleksfullt hem har erbjudit lärdomen att hat är onödigt. I Abubakars perfekta samhälle får alla samma förutsättningar, utbildningsrättigheter, sjukvård och jobb.
–Nu har det blivit mycket vi och dom, tyvärr. Det är frustrerande samtidigt som det visar på att vi måste organisera oss för att få en förändring som gynnar oss alla. Därför ska jag till våren läsa statsvetenskap och när jag är redo tänker jag kandidera, avslutar han.

Intervju av: Carmen Jedrzejak


Runtom i landet bor unga människor med olika bakgrunder som har berättelser att dela med sig av. Berättelser som kan hjälpa till att öka förståelsen för vårt samhälle, förbättra bilden av det och rita om kartan för hur morgondagen kommer se ut. Berättelser som lyfter goda exempel där mångfald har varit en viktig framgångsfaktor för personer, organisationer och företag. Genom kunskap, rätt utrustning och ekonomiskt stöd vill vi skapa en inspirerande miljö där vi kan lära oss av varandra, bli starkare och tillsammans lägga grunden för morgondagens Sverige. Resultaten sprids till media och på så sätt höjs volymen på Sveriges framtid.

Läs mer om Liv1 här!


Skriv en kommentar

Powerhouse - en hub för unga sociala entreprenörer

Har du en dröm att göra världen lite bättre med hjälp av din passion? Är du mellan 13-25 år och behöver hjälp på vägen eller inte vet vad du vill? Här hittar du svaren!

Klicka här och låt vår nya chatbot visa dig vägen.

Du kan få allt från handledning i att göra event till att gå med i någon av Fryshusets verksamheter, gå på inspirationsevent eller få en mentor inom näringslivet. Helt enkelt allt du kan tänka dig, plus lite till.

Tillsammans förändrar vi världen!


Skriv en kommentar

TÄVLING! – Döp vår nya kompis

Snart kommer en ny kompis flytta in här på Ungdomar.se! Vi vet inte vad den heter än, hjälp oss komma på ett namn. De bästa förslagen vinner hörlurar från Urban Ears.

Inom kort kommer en chatbot att flytta in på Ungdomar.se. Hen kommer att bo uppe i menyraden. Chatboten är till för unga som har en dröm om att göra världen lite bättre med hjälp av sin passion. Det är inte alltid så lätt att veta hur man kan engagera sig eller vad man ska göra och det är i de lägena som man kan ta hjälp av vår chatbot. 

Genom att snacka med boten får du rekommendationer på saker som passar just dig! Du kan få allt från handledning i att göra event till att gå med i någon av Fryshusets verksamheter, ta en gratiskurs i entreprenörskap eller få en mentor inom näringslivet. På så sätt blir det enkelt att se hur just du kan engagera dig, utvecklas och förändra – både på lokal och global nivå.


Hjälp oss att ge boten ett namn och tävla om schysta lurar från Urban Ears. Tävlingen avslutas den 12 september. Du tävlar genom att svara på frågan och sen längst ner i formuläret ge ditt bästa tips på vad boten ska heta. 
För att tävla måste du vara 13 år eller äldre. 

Tävlingen är stängd!


Chatboten är en del av Powerhouse, Fryshusets hub för socialt entreprenörskap.


Skriv en kommentar

TÄVLING – Tala med, inte om

Berätta vad du tänker och känner när du ser den korta filmen och du har chans att vinna ett år med Spotify premium. 

Så tävlar du: 
Kolla på filmen. Svara på frågan om fördomar, förklara vad filmen handlar om. Vips du har tävlat om ett år med Spotify premium. 

Vi kommer att utse 3 vinnare. Tävlingen avslutas 1 oktober. För att kunna tävla måste du vara 13 år eller äldre. 

Tävlingen är stängd!

Tävlingen arrangeras i samarbete med Liv1


Runtom i landet bor unga människor med olika bakgrunder som har berättelser att dela med sig av. Berättelser som kan hjälpa till att öka förståelsen för vårt samhälle, förbättra bilden av det och rita om kartan för hur morgondagen kommer se ut. Berättelser som lyfter goda exempel där mångfald har varit en viktig framgångsfaktor för personer, organisationer och företag. Genom kunskap, rätt utrustning och ekonomiskt stöd vill vi skapa en inspirerande miljö där vi kan lära oss av varandra, bli starkare och tillsammans lägga grunden för morgondagens Sverige. Resultaten sprids till media och på så sätt höjs volymen på Sveriges framtid.

Läs mer om Liv1 här!


Skriv en kommentar

​André och Erik ger oss svenska folkets bästa raserier

Just nu befinner sig några av Ungdomar.se:s starkaste profiler i strålkastarljuset. André och Erik som båda har hängt, jobbat och fostrats på Ungdomar.se har skrivit den tokroliga boken Svenska folket rasar. Här berättar de mer om boken, hur de skrivit den och kopplingen till Ungdomar.se.

Några av er känner garanterat igen André Vifot Haas och Erik Nahlén. Men för er som är nya så är de gamla användare, redaktörer, bloggare och anställda på Ungdomar.se. Erik har basat över hela tjotabaletten och André har styrt och ställt över sajten i flera år. Utan dem inget Ungdomar.se! Men sen några år tillbaka har de gått vidare till nya jobb och nu har de även kommit ut med en bok.

Berätta kort om boken, vad handlar den om?
André: “Svenska folket rasar” är en underhållande och förhoppningsvis också lite allmänbildande bok där vi skriver om ett gäng händelser som gjort svenska folket rasande.
Erik: Boken handlar om till synes triviala saker, som när Marabou tog bort trillingnöten ur Aladdinasken och när SVT bestämde sig för att stryka Tjuren Ferdinand från Kalle Ankas jul. Men också seriösa saker, som hästköttsskandalen eller när Eskilstuna Zoo avlivade utrotningshotade antiloper.


Hur kom ni på att ni skulle skriva den här boken?
Erik: Vi svenskar är kända för att vara sansade och att inte brusa upp i onödan, men samtidigt dyker det ju hela tiden upp stora rubriker om att vi rasar mot något. André: Och vi kan rasa mot nästan precis vad som helst. Vi tycker den krocken är väldigt intressant och ville ta reda på vad som egentligen döljer sig bakom alla dessa löpsedlar.


Var hittade ni alla raserier? Har ni samlat på er genom åren eller har ni googlat?
André: Vi har dels frågat runt bland vänner och dammsugit olika obskyra nätforum, men också tillbringat otaliga timmar med att gräva runt i Kungliga Bibliotekets mediearkiv.
Erik: Man känner sig lite som en mordutredare när man sitter där, långt nere i källaren, och bläddrar bland dagstidningar från slutet av 1800-talet.


Har ni upptäckt någon trend eller är det är det något speciellt ämne eller fenomen som svenska folket rasar över?
Erik: Vi har inte gjort någon vetenskaplig studie, men i arbetet med boken har vi hittat några saker som brukar få igång det svenska raseriet. Först och främst är det när någon slösar med skattepengar, det är ju inte lika allvarligt i andra länder. Andra saker är när grupper som kanske har svårt att försvara sig – som djur, barn eller äldre – råkar illa ut, eller när någon rubbar våra traditioner. Om vi är vana att sitta och käka trillingnötter varje jul och så plötsligt kommer någon jävel och säger åt oss att vi inte får göra det längre, då visar vi ingen nåd!
André: En sista grej vi kan bli rasande över är när det skiter sig i viktiga sportevenemang. Vi har ju inte så mycket vi-och-dem känsla i Sverige, vi har exempelvis inte haft krig på 200 år, men när det är stora turneringar så blir vi väldigt nationalistiska och drömmer om succé. Så när någon då missar en straff eller släpper in en enkel puck, som Tommy Salo gjorde i hockey-OS 2002, och förstör den här folkfesten kan de räkna med ett rejält raseri.


Kan ni förutspå nästa stora raseri? Vad tror ni att svenska folket kommer att rasa över härnäst?
Erik: Det vore ju festligt om de rasade mot vår bok. Det skulle bli så bra rubriker.
André: Ja, verkligen. “Svenska folket rasar mot Svenska folket rasar”!


Vilken är din/er favoritstory från boken? Favvoraseriet liksom och varför är just den en favorit?
André: Det är ingen favorit för att den på något sätt är lustig, men jag är väldigt fascinerad av hästköttsskandalen. När det 2013 avslöjades att det gömde sig häst i fryslasagne och köttbullar. Folk blev ju verkligen rasande och kanske inte främst för att de blivit lurade utan på grund av vilken sorts kött det handlade om. Att käka häst i Sverige är ju väldigt tabu. Hästar ska bära en över böljande sommarängar, dansa omkring i färgglada cirkushattar och ge oss 25 gånger pengarna på Solvalla – INTE ligga nermalda mellan tunna pastaplattor och krämig bechamelsås!
Erik: Jag gillar ju raseriet mot det enormt dassiga programmet “Tutti frutti” som var ett tävlingsprogram som sändes 1994 och gick till stor gick ut på att tjejer döpta efter olika frukter och bär – typ Fröken Jordgubb och Fröken Ananas – skulle visa brösten. Dels eftersom svenskarna markerade så tydligt att det var en ny tid där sexualisering inte längre var okej, men dels eftersom historien kretsar kring två så färgstarka och ofiltrerade karaktärer: Bruno Wintzell och Dominika Peczynski.


Har ni själva rasat någon gång och i såna fall vad har ni rasat över? Vad gör er fulla av raseri?
André: Det blir ett otroligt tråkigt svar men vi blir faktiskt sällan upprörda. Vi är kanske de sista två sansade svenskarna och det är väl förmodligen därför som vi är så fascinerade över hela det här fenomenet.


Frågan alla vill ha svar på, har Ungdomar.se inspirerat eller gett stoff till er bok på något sätt?
Erik: Definitivt! Det var ju på den här sidan vi kunde härja fritt, testa idéer och blomma ut som både redaktörer, korrläsare och skribenter. Och forumets tusentals trådar har förstås gett oss supermycket inspiration.

Vad ska nästa bok handla om?
André: Vi har lite olika idéer, men nu har vi suttit med krökta ryggar och knapprat på den här i tre år så vi kommer försöka vila lite innan vi tar tag i nästa projekt.


Vill du hänga med i de senaste raserierna? Följ @svenskafolketrasar på insta. 


Skriv en kommentar