Blogg

Rapportsläpp!

I samband med World Mental Health Day den 10 oktober släpper vi för andra året i rad den gemensamma rapporten ”Mitt uppkopplade liv”. Här ger ni unga er bild av ert uppkopplade liv. Vi gör undersökningen och rapporten för att vi vet att alla delar av våra liv påverkar hur vi mår. Både IRL och online och vi behöver förstå hur vi mår online och av att vara online för att kunna bidra till en positiv förändring. 

Vi frågade alltså unga mellan 13-25 om hur de ser på och upplever sitt liv online och sitt onlineliv i relation till sitt liv IRL. Vi fick nästan 1 000 svar och åsikterna går på många punkter vitt isär men vissa saker är de flesta rörande överens om. Åtta av tio reflekterar över hur de använder sina uppkopplade enheter och anser att de själva har störst ansvar för att förbättra sitt liv online. Cirka hälften av de som svarat uppger att det uppkopplade livet gör att de lär sig mer, kan påverka samhället och att de får bättre kompisrelationer. Men många upplever också att deras psykiska hälsa påverkas negativt, att de blir stillasittande och sover sämre. 

Hälften av ungdomarna svarade att det bästa med att vara uppkopplad är att lära sig nya saker, tätt följt av att aldrig behöva ha tråkigt (49%) och att träffa folk (47%). 45 procent tycker att de får möjlighet att påverka samhället och lika många att deras kompisrelationer blir bättre.

Det sämsta med det uppkopplade livet uppger 58 procent av ungdomarna är stillasittande. 54 procent upplever att de sover sämre och 42 procent att de blir osociala. Andra negativa effekter som framkommer är att deras psykiska hälsa blir sämre (39%), sämre självkänsla (31%) och att skolresultaten försämras (28%).

Rapporten visar att 55 % av de tillfrågade spenderar mer än 5 timmar per dag uppkopplad. Det säger något om hur viktigt det är att vi alla både unga och vuxna, både organisationer, företag och medmänniskor arbetar tillsammans för att även onlinelivet ska vara intressant, lärorikt, tryggt och hälsosamt. 

Ladda ner rapporten här!


Skriv en kommentar

​Prata med en Jourhavande kompis i sommar!

Känner du dig ensam, stressad, orolig eller bara behöver prata av dig om din dag? Jourhavande kompis finns här för dig som behöver någon att prata med i sommar. Vi vet att behovet av att prata med någon inte tar sommarlov.

Jag jobbar som verksamhetsutvecklare för Jourhavande kompis, en chattjour för barn och unga som drivs av frivilliga inom Röda Korsets Ungdomsförbund. Barn och ungas psykiska hälsa är en av mina hjärtefrågor, och därför tycker jag att det är så viktigt att det finns någon som lyssnar på barn och unga, även under sommaren. På grund av sommarlov och semestertider försvinner viktigt stöd för barn och unga under sommaren, men behovet av att prata med någon tar inte sommarlov.

Sommarlovet beskrivs oftast som en tid av frihet med tid för vila, lek och äventyr. Men för många barn och unga är inte sommarlovet den dans på rosor som det ofta målas upp som. När skolan slutar rubbas de vardagliga rutinerna för många. Även om inte alla gillar att gå i skolan så är skolan en plats dit många går för att träffa och umgås med sina vänner. För andra kan skolan vara en tillflykt från det som är jobbigt och stökigt hemma. När skolan stänger kan många unga som under terminerna upplever ensamhetskänslor och oro känna sig ännu mer ensamma och oron kan öka.

Det hjälper att prata med någon

Om en mår dåligt kan det ofta vara skönt att prata med någon om hur en mår. När jag själv har saker som jag går runt och tänker på tycker jag att det oftast känns lättare efter jag har pratat med någon annan om det, det är skönt att inte behöva bära på alla jobbiga saker själv. Det kan vara jobbigt att hantera alla känslor en känner, men det kan bli lättare om en får bolla dem med någon annan.

Chatta med en jourhavande kompis det du själv vill prata om, vi bryr oss!

Våga ta pauser – även under sommaren!

Vissa upplever att sommaren är en jobbig tid eftersom många har stora förväntningar på vad som ska hända. Sommarlovet kan då upplevas som en lång period där en borde hitta på en massa saker, trots att en inte vill eller orkar. Detta kan skapa känslor av stress och press. Våga ta det lugnt!

När jag frågade frivilliga i jourhavande kompis om deras bästa tips för att må bra i sommar fick jag bland annat svaret:

Ha för vana att ta små pauser i arbetet och vardagen. Man kan inte prestera 100 % konstant”.

Vad är Jourhavande kompis?

Jourhavande kompis är en chattjour där du som är upp till 25 år kan chatta om precis vad som helst. Du bestämmer själv vad du vill prata om. Hos oss är du anonym och de som svarar i chatten är också det. Vi är inga psykologer eller experter, bara andra unga människor som finns här för dig när du behöver det.

I sommar har vi öppet på tisdagar, torsdagar och söndagar kl. 17.00-20.00. Du hittar oss på www.jourhavandekompis.se

/Sara


Skriv en kommentar

Axel von Färsen i pandemi-tider

Hejsan ungdomar!

Inledningsvis behöver jag säga att detta är första gången i mitt liv jag bloggar. Spännande, på både gott och ont. Kommer jag göra bort mig eller inte? Läs mer så får du se!

För er som inte vet har jag varit mer eller mindre aktiv på forumet sedan år 2015. Det var då jag tog studenten och skulle kliva in i vuxenlivet, det känns som igår. Sedan dess har jag studerat på universitetet här i Göteborg. Jag började mitt intåg på universitetet genom att läsa sådant som intresserade mig: historia och internationella relationer. Om du inte vet vad du ska göra efter studenten är det någonting jag rekommenderar. Läs vidare och läs någonting som du är intresserad av. Det är okej att vara osäker på vad man vill göra av sitt vuxna liv!

Men nu kanske du undrar vad mitt första inlägg ska handla om förutom mig själv. Jo, en liten jämförelse mellan vår nuvarande pandemi och en historisk sådan, den spanska sjukan.

Den spanska sjukan inträffade mellan år 1918 till 1920. Dess namn har att göra med det första världskriget. Båda sidor av denna konflikt hade sjukdomsutbrott hos sina soldater, kanske redan år 1917. För att undvika att verka svag inför fienden tystade man dock ned det. Det var det neutrala Spanien som först kom ut med nyheter om sjukdomen, och därav namnet, den spanska sjukan.

Vad historiker idag vet kom troligtvis sjukdomen från djurhållningen, grisar, i USA – när sedan amerikanska soldater spred sig över Europa, både i kriget och under permission så spred sig smittan som en löpeld. Det var en av de värsta pandemierna människan har upplevt, inte minst eftersom den slog ut unga och unga vuxna. Varför då? Jo, i och med att dessa individer hade ett starkare immunförsvar. Sjukdomen kunde överaktivera immunförsvaret vilket kan förklara varför denna gruppen var en riskgrupp.

Redan här ser vi en stor skillnad. Nu cirka 100 år senare har vi en annan pandemi att brottas med. En som likt vanliga influenser slår mot våra äldre. Likt den spanska sjukan är den en zoonos, dvs. att den hoppat från djur till människa. I Coronas fall bär troligtvis fladdermöss och bältdjur ansvaret, i spanskans fall var det grisen. I bägge fallen talar det för att människan kanske bör minska sitt beroende på animaliska produkter. Det sliter både på miljön, och vår hälsa. Vägen framåt kanske blir vegetariskt, eller varför inte en helt vegansk kost? Vad tycker ni på forumet om detta? Själv blir jag avskräckt bara jag ser recept på rödbetor.

Men hur i hela friden ska vi som ungdomar hantera denna smittan och smittor i framtiden? Enligt mig själv bör vi ta oss en funderare kring hur vi rör på oss och hur vi behandlar våra medmänniskor. För min egen del har jag tack vare Corona fått en större respekt för vår vårdpersonal, som står längst fram i kampen för att rädda människoliv. Vi som vanliga medborgare har ett samhälleligt ansvar att inte föra smittan vidare och hålla oss friska. Vidare inser jag hur man även som ungdom lätt kan bli isolerad när skolan och nattlivet inför restriktioner. Ta hand om er där ute, både psykiskt och fysiskt! Promenader gör underverk.

Vad har jag annars gjort denna veckan? För det mesta har jag rensat fisk och spelat på en ny karaktär i World of Warcraft. Det känns stundtals underligt att man fortfarande kan spela ett 16 år gammalt spel och ändå vara fast i spelets natur och rika fantasi. Har ni själv någonting ni kan återkomma till flera gånger utan att bli uttråkad?

För er som spelar World of Warcraft eller Hearthstone så heter jag MrZodiar#2594 på battlenet. Jag brukar adda alla som begär det.

P.S.

Bilden som presenterar mig är min profilbild på Discord. Heter Chipsmongol#4783 där.


Skriv en kommentar

Att skapa eller inte skapa?

Hejsan Svejsan! I ärlighetens namn vet jag inte riktigt hur jag ska börja det här inlägget. I och med att de här är mitt första blogginlägg så visste jag inte ens vad jag skulle skriva om. Därför tänker jag nu skriva om just den känslan när man inte kommer på något. Du vet den känslan man får när man så gärna vill skapa något att det nästan kliar i hela kroppen, men att det ändå inte går? Just den känslan känner jag nu.

För tillfället sitter jag utomhus och skriver. Det är mitt i natten. Mörkret har smugit sig hit och det regnar. Jag sitter på verandan och har tak över mig. Jag behöver den här friska luften för att kunna fokusera och jag behöver den mörka natten för att vara kreativ. Så är det faktiskt. Jag är en riktig nattuggla. Det är på natten som mina ideér slår till som blixtnedslag. Det spelar ingen roll ifall jag blir dyngsur av regnet eller om jag råkar vara lite trött. Får jag en kreativ impuls, så ska skapandet ske där och då!

Som ni säkert märker med tanke på bildkollaget som jag skapat, så har jag många kreativa intressen. Jag älskar att skapa. Idéerna bara kommer flygandes till mig. Dock måste jag erkänna att det har varit svårt nu med tanke på situationen med den pågående pandemin. Idéerna och lusten till skapande har minskat drastiskt. Jag förmodar att det är för att jag känner mig instängd. Jag har behövt vara isolerad under en längre tid nu. Min mamma är i högriskgrupp för Covid-19 och skulle kunna dö ifall hon fick viruset. Det är en risk jag vägrar ta. Jag gör gladeligen allt i min makt för att hålla viruset utanför min familjs hem. Om det nu innebär att jag får vara isolerad, så är det bara att gilla läget.

Jag gick nyss ut första året på gymnasiet. Jag går inriktningen Singer/Songwriter på ett musikgymnasium. Såklart gjorde jag studierna på distans som så många andra. Jag ska inte ljuga. Det har varit svårt. Jag har högfungerande Autism. Ett av mina största problem med diagnosen är att jag har väldigt svårt för förändring. Jag vill veta vad som händer och blir extremt orolig ifall jag inte vet vad som kommer hända. Därför är väl en pandemi som vänder hela världen upp och ned inte optimal för mig.

Inte heller denna instängdhet är optimal. Jag har räknat dagarna sedan skolan stängde. De här dagarna kallade jag i början olidliga. Jag visste inte hur länge jag skulle hålla ut. 107 dagar är vi uppe i nu. Jag har klarat mig, men min kreativitet har verkligen fått lida för det här. Jag är alldeles för orolig för världen och så instängd att jag inte kunnat skapa lika mycket som jag vanligtvis kan.

Under sommarlovet har jag varit lite mer kreativ än jag var under vårterminen. Jag har lyckats skriva en låt. Den handlar om hur världen ser ut just nu. Inte bara det hemska viruset. Utan även alla orättvisor som finns. Låtens verser förklarar min förtvivlan gentemot allt som händer i en värld som på några få månader har varit med om så mycket kaos att det inte ens går att beskriva. Refrängen inger dock en känsla av hopp. Vi behöver det nu mer än någonsin:

Sometimes I just wonder, why things never go our way.

But I'll just keep on dreaming that it will be fine someday.

Jag brukar verkligen inte vara såhär klyschig, men nu finns det inget val. Vi behöver varandra och vi kommer behöva kämpa. Vi måste ta hand om oss själva både psykiskt och fysiskt. Finns det något som du kan göra som gör dig glad och som inte involverar närkontakt? Gör det, även om det är svårt! Jag mår bra av att skapa saker. Därför har jag försökt skapa något åtminstone fem minuter varje dag. Även om jag inte är motiverad. Jag har lyckats skriva en låt och nu sitter jag här och bloggar – något som är helt nytt för mig!


Skriv en kommentar

Så kan du hantera negativa känslor

Det var ett tag sedan jag fick veta att jag får ett blogginlägg här på Ungdomar.se. Jag gick runt och funderade på vad jag skulle skriva om men jag kom inte på så mycket mer än några enstaka försök att vara rolig och inte låta som en tönt som bloggar. No offence mot bloggare men det är ju så att det finns fördomar.

Jag är tydligen tvungen att berätta lite om mig själv, så här kommer det:
Jag är en lagom gammal och lagom stor människa som bor nånstans i sydvästra Sverige. Personligen liknar jag en isbjörn, jag sover länge och djupt och när jag är vaken är jag inte så aktiv om jag ska vara ärlig. Jag tenderar att gilla psykologi och samhällsfrågor men jag försöker balansera det med mitt intresse för naturvetenskap vid sidan om mina desperata försök för att hitta en partner som jag kan dela min livsglädje med. Hur bra jag har lyckats med det kan man fråga sig… Ibland passar jag på att göra saker som jag verkligen tycker om som att kolla på animerade Pixar filmer eller äta 3 enorma kulor glass till lunch.

Häromdagen kollade jag på Onward (Framåt) en animerad film av Pixar som handlar om två tonåriga alf-bröder som ger sig ut på en extraordinär resa för att upptäcka om det fortfarande finns lite magi kvar i världen. Filmen i sin tur fick mig att tänka på psykisk ohälsa bland unga och vad man kan göra för att förebygga det.

Så jag tänkte passa på att använda psykologikurserna jag läser och skriva om emotionellt stabilitet. Varför just emotionellt stabilitet? Tja, det är för att våra känslor är ofta reaktioner på händelser och dessa gör att vi kan identifiera vad som är viktigt för vårt välbefinnande. Känslor är helt enkelt omöjliga att undvika, vi använder känslor för att lösa problem, fatta beslut och skapa nya relationer. Men om vi inte vet hur vi ska hantera våra känslor kan vi hamna i problem, må dåligt eller låta småsaker påverka oss lite för mycket kanske?

Så konsten att hantera känslor, enligt mig, är minst lika viktigt som att kunna räkna ut roten ut 1. Så varför har vi inte sånt i skolan, tja det får man fråga Skolverket om.

Man behöver inte nödvändigtvis vara emotionellt störd för att lära sig att hantera känslorna på ett bättre sätt. Den ungas humör är som en berg- och dalbana, ett myller av känslor och inte sällan humörsvängningar. Den unga är otålig, ur balans, förvirrad och ombytlig. Ibland känner du dig nedstämd och ledsen, ibland ler livet. Och om du inte vet hur du ska hantera sånt kan man lätt sjunka i långa perioder av sorg eller ångest. Alla mår dålig ibland och det är lätt att övertänka vissa saker, vi människor tenderar att känna vissa känslor som sorg och ångest starkare än glädje eller lycka.

Så här har jag samlat mina fem bästa tips som kan hjälpa dig (vare sig om du mår dåligt just nu eller inte) att hantera dina negativa känslor bättre.

Steg 1: Bestäm en tid, är det en vecka eller max 3 månader du ska sörja eller “tänka på det”. Det är bra, för att du sätter en gräns för hur länge du ska ägna dig åt övertänkande och negativa känslor. Om du inte bestämmer en tid, då är det lätt att du glömmer bort att du har gått vidare. Det kan hända att du redan har gått vidare men du är van vid att må på ett visst sätt eller att du är van vid att inte vara glad och att dra dig tillbaka i sociala sammanhang. Bestäm dig för hur mycket tid du ska lägga på det och hur du ska gå tillväga. Om det är en person som har dött är du såklart ledsen men tiden du lägger på det är inte samma som när du t.ex har blivit underkänt i ett ämne eller när din kompis har slutat prata med dig.

Steg 2: Ta din tid, bearbeta dina känslor och lär dig acceptera situationen. Ibland vänjer man sig vid tanken att en person är borta men man blir fortfarande ledsen när man tänker på det. Glöm inte att det är inte själviskt att gå vidare utan moget. Livet rullar på och tiden går, efter att du har bearbetat dina känslor och bestämt dig för att gå vidare är det dags att gå vidare till nästa steg. Det viktiga här är att ta det i din takt, för om du inte har gjort det ordentligt blir det lättare att falla tillbaka. Ett tips är att skriva ner saker, “anledningar”, eller sånt som får dig att känna “nu ska jag gå vidare” det kan vara skolan, en person man behöver ta hand, det kan vara vänner eller ett intresse. Så varje gång du känner att du vill ge upp kan du kolla på din lista och se vilka eller vad du bryr dig om.

Steg 3: Du vet att känslor är reaktioner till olika situationer, och det finns olika sätt att uttrycka sina känslor, vissa skrattar när de är stressade och vissa får panikattack. Målet är att uttrycka sig på ett relativt normalt sätt. Just för att det finns olika tolkningar av t.ex sorg och hur man väljer att åtgärda sina känslor kan man lätt bli hånad eller utfryst av andra personer, känna att ingen bryr sig om en eller ingen tar en på allvar, när man går igenom svåra situationer. Då är det viktigt att komma ihåg att alla upplever nästan samma sak men de reagerar inte på samma sätt. Så det är normalt att någon tycker att sättet du bearbetar dina känslor på är konstigt. Det är inte ett tecken på att de är osympatiska eller bryr sig mindre om dig, det är mest ett tecken på att vi är olika och värderar olika känslor olika mycket. Så lägg inte så stor vikt på andra personers beteende.

Steg 4: Många av oss upplever negativa känslor dagligen. Vissa blir till och med traumatiserade men i slutändan går man vidare. Om du tänker att det är ett problem som du ska lösa på ditt sätt då blir det enklare. Du kan välja att inte göra någonting åt det, du kan välja att vara ledsen för resten av livet och skylla allt på det som har hänt dig eller så kan du vända på steken och börja hjälpa andra person som också har gått igenom samma sak och de som behöver hjälp. Du ser, alla känslor; negativa som positiva har två sidor och det är du som väljer hur du ska gå tillväga med problemet. Ett exempel är Oprah Winfrey, amerikansk pratshowvärd, skådespelare, filmproducent, entreprenör. Som 9 åring blev hon våldtagen, misshandlad och fick en mängd olika rasistiska kommentarer. Men inget av det stoppade henne från att nå toppen. Så glöm inte att du har full kontroll över det som händer i din hjärna och om du känner att du inte har det, oroa dig inte! Det är någonting du kan träna!

Steg 5: Alla har rätt till att må bra och när man inte klarar av det själv är det dags att be om professionell hjälp, så tveka inte att kontakta din närmaste ungdomsmottagning(https://www.umo.se/hitta-mottagning/) eller BUP(https://www.bup.se/hitta-mottagning/) för hjälp. Du kan också ställa frågor till BUP och läsa frågor som andra har skickat om svårigheter och problem kring psykisk ohälsa (helt anonymt). På ungdomsmottagningar kan få stöd på telefon, chatt och mejl. Eller så går du direkt till mottagningen, antingen bokar du tid eller på drop-in tider. Där kan du få hjälp av kurator såväl som psykolog helt gratis tills du fyller 25.


Skriv en kommentar