Religion

Robert F. Prevost har valts till ny påve – den första amerikanen någonsin på posten. Men vad innebär det för unga i Sverige, oavsett om man är troende eller inte? Vi reder ut varför valet av påve kan påverka frågor som klimat, mänskliga rättigheter och inkludering – även här hemma.

Jag såg änglar i helvetet Markbundna. Ätandes med djävulen och dansandes med lågorna Frivilligt fast. Jag såg demoner i himlen Vingprydda. Jobbandes åt Gud och sovande på moln Tvångsfritt Häktade. Så vad säger du nu?När himlen är djävulens tjänare Och helvetet är änglarnas lustgård? Jag såg Gud i dina böner Dyrkad. Precis som jag såg Gud i deras Enhetlig med din. Jag såg krig under bibeln Helig död. Spillt blod, barns tårar och mödrars skrik Accepterad förstörelse. Så vad säger du nu?När ni förlorade allt ni hade, Men ville samma sak? När änglar festar med djävulen Och demoner spelar på

Och nu ska vi inte vara förutsägbara och sitta och garva åt någon som misslyckas med detta, utan istället lyssna på en kille som heter Matthew Luke Sandoval. Han har gjort en cover på Regina Spektors låt Samson som är, som jänkarna säger, "out of this world". Nu handlar ju i och för sig originaltexten om kärleken till en kille och resultatet blir därför lite mer homoerotiskt än vad som var tänkt från början, men lyssna på hans röst. Jisses.

Då och då stöter man på snillen som försöker verka smarta genom att håna all religiös kunskap och avfärda den som nonsens. "Gudar, myter, legender – tänk så dumma stenåldersmänniskorna var", skrattar de, medan de ivrigt skriver av sina matematiska formler på papper, djupdyker i långa ordlistor efter "nya" semantiska upptäckter och skapar invecklade kalkyler över hur vi ska ändra räntesatserna för att öka jämställdheten i samhället. Men någonstans på vägen stannar vi upp. Vi drämmer de dammiga akademiska uppslagsverken i golvet, river matteböckerna i bitar och ser på medan de ekonomiska klyftorna växer. Någonstans har vår moderna, "objektiva" vetenskap

Det kanske mest kända exemplet är buddhismens tankar om hur man skall lyckas övervinna fysisk påverkan genom att i sitt sinne låta alla intryck passera förbi obemärkt, på det att man i sitt inre inte skall rubbas. Till detta kommer diverse metaforer och liknelser, vanligtvis om hur floden eller havet är det förgängligt meningslösa, medan himlen eller liknande motsvarar det högre, oförgängliga och eftersträvansvärda. Flodens ström drar en med sig, och man finner sig fast i sina egna tillfälliga begär. Skulle den vackra katedralen i Reims ha kunnat byggas utan målinriktad disciplin hos dess skapare? Nu är det kanske lite