Religion

Robert F. Prevost har valts till ny påve – den första amerikanen någonsin på posten. Men vad innebär det för unga i Sverige, oavsett om man är troende eller inte? Vi reder ut varför valet av påve kan påverka frågor som klimat, mänskliga rättigheter och inkludering – även här hemma.

Det kanske mest kända exemplet är buddhismens tankar om hur man skall lyckas övervinna fysisk påverkan genom att i sitt sinne låta alla intryck passera förbi obemärkt, på det att man i sitt inre inte skall rubbas. Till detta kommer diverse metaforer och liknelser, vanligtvis om hur floden eller havet är det förgängligt meningslösa, medan himlen eller liknande motsvarar det högre, oförgängliga och eftersträvansvärda. Flodens ström drar en med sig, och man finner sig fast i sina egna tillfälliga begär. Skulle den vackra katedralen i Reims ha kunnat byggas utan målinriktad disciplin hos dess skapare? Nu är det kanske lite

När man ser mönster i naturen och förstår att allt hänger samman på ett eller annat sätt, är det inte konstigt om man vill få en relation till sin omvärld. Detta är relationen till något större, och kan om man vill vara detsamma som Gud. Gud blir då något som vi kan kalla den planritning som utgör verkligheten. Den här relationen är meningsfull eftersom den ger att man aktivt känner sig som en del i alltings sammanhang. Jag har svårt att tro att någon människa mår bra av att vara isolerad från den värld hon befinner sig i. När man

På 1600-talet kom kristna missionärer till Japan. I och med detta konverterade många japaner till kristendomen och det var i början enbart dessa som firade jul. Kristendomen förbjöds däremot och de kristna fick leva med sin tro i hemlighet. Det var inte förrän i slutet av 1800-talet som religionen blev tillåten. Dagens jul är däremot något som har funnits i Japan ungefär lika länge som Halloween funnits i Sverige. Den japanska julen är en kommersiell högtid som nuförtiden firas av alla. Däremot är julen en högtid för alla par och inte för familjen som det är i till exempel Sverige.

För några år sedan upptäckte man att de så kallade girih-mönstren i islamisk arkitektur motsvarar samma princip som det moderna västerländska systemet med fraktaler. De muslimska arkitekterna hann med andra ord före västerländska matematiker med cirka 500 år (Mandelbrot upptäckte fraktala mönster på 1970-talet). Peter Lu, en av de amerikanska forskare som uppmärksammat sambandet, drar slutsatsen: Europeisk kultur. Muslimernas stora matematiska försprång är troligen ett resultat av det faktum att islam förbjuder målningar av föreställande art (även om det förekom i vissa former i en del muslimska länder). Ur detta kom att man i stället fick koncentrera sig på abstrakta