Konst

09:00 Vaknar hemma i min säng, är otroligt nog inte nervös utan ser fram emot dagen och fallskärmshoppet. Trodde verkligen att jag skulle vara ett nervöst vrak vid den här tiden men jag är väldigt lugn. Kikar ut genom fönstret och ser en helt blå himmel med strålande sol. Perfekt väder. Det känns som man svävar ovanför ett stort fotografi. Detta är inte jag, bara så ni vet. 12:30 Tar mig en promenad ned till stan, känner mig väldigt fnittrig och förväntansfullt och skulle helst bara vilja skrika ”GISSA VAD JAG SKA GÖRA SNART, HOPPA FALLSKÄRM. HEHE LOSERS!” 14:15 Sätter

INTERVJU Kodjo Akolor är stand up-komikern som hamnade i morgonradion. Nu har vi placerat honom i heta stolen på Ungdomar.se!

Jak & Daxter: the Precursor Legacy var fantastiskt på många sätt. Dess estetiska skönhet, dess sagolika miljöer och dess humoristiska karaktärer gör det till ett av de bästa spelen jag någonsin spelat. Mina förväntningar på radarparets efterlängtade återkomst var naturligtvis skyhöga. Frågan är bara om Jak II: Renegade verkligen lever upp till dem. Jak II inleds med en filmsekvens som tar sin början där det förra spelet slutade. En misslyckad uppfinning resulterar i att Jak och hans hårige följeslagare Daxter, tillsammans med Kiera och hennes vise far Samos, landar i en mörk framtidsstad vid namn Haven City. Staden styrs av

Känslor är något väldigt intressant har jag börjat märka, allt jag någonsin har sagt har varit så mycket skit förstår jag nu. Jag har alltid varit en defensiv person när det kommer till känslor, visade knappt några känslor alls. Folk försvinner från mitt liv och jag går till mina lektioner samma dag jag får reda på att min kusin har dött som ingenting har hänt, visar inte ett tecken på att jag är ledsen och springer runt i skolan lika glad som vanligt. Tanken att ens gråta hade aldrig kommit upp i mina tankar, varför ska man bli ledsen när

Jag flyger så ofta över plasten, neonet och betongen nuförtiden. Jag ser skyskrapor, järnvägar och supermultimedia växa fram för att begrava vår en gång underbara vardag. Barnen har övergivit de gröna ängarna, lekplatserna och sandlådorna för att ge sig in i världen av TV-spel och chips. Jag frågar mig vad som är fel med att leka kurragömma i löven. Vad är det för fel på att bygga sandslott eller rita teckningar. Jag blir rädd när jag ser hur "lek" är definierat nuförtiden. Leken är ingen lek längre, den har förvandlats till datorer och TV. Denna skit förvränger vår vardag och