Podd

09:00 Vaknar hemma i min säng, är otroligt nog inte nervös utan ser fram emot dagen och fallskärmshoppet. Trodde verkligen att jag skulle vara ett nervöst vrak vid den här tiden men jag är väldigt lugn. Kikar ut genom fönstret och ser en helt blå himmel med strålande sol. Perfekt väder. Det känns som man svävar ovanför ett stort fotografi. Detta är inte jag, bara så ni vet. 12:30 Tar mig en promenad ned till stan, känner mig väldigt fnittrig och förväntansfullt och skulle helst bara vilja skrika ”GISSA VAD JAG SKA GÖRA SNART, HOPPA FALLSKÄRM. HEHE LOSERS!” 14:15 Sätter

I en kompakt tystnad satt modebloggerskorna hopsjunkna i de vita soffgrupperna på Scandic Anglais och försökte bearbeta helgens nederlag. Det enda som hördes var det klickande ljudet från när Hänt Extras Hans Shimoda försiktigt monterade upp sitt Hubble-liknande teleobjektiv utanför panoramafönstret. Cecilia satt med armarna i kors och blängde avundsjukt på Sofi, som på ett nästan erotiskt vis doftade på sin nymonterade hårförlängning.– Det här kommer faktiskt från skägget på en marockansk bergsget. Den är inte utrotningshotad än så det är både trendigt och ekologiskt, ljög Sofi, och försökte dölja faktum att det silverblonda hårsvallet egentligen hade kapats från hennes

Jag sitter på bussen en oerhört trist måndagsmorgon, och börjar plötsligt nynna på en låt; "take take take it away" – utan att egentligen veta vad det är för låt jag nynnar på. Allt eftersom dagen går sitter låten kvar i huvudet, och jag kan fortfarande inte minnas vad det är för något jag lyssnat på som verkligen inte kan försvinna ur huvudet. Hela dagen blev en längtan hem till datorn, för att kunna utforska vad det egentligen var för låt jag letade efter. Hemresan går av stapeln, 27 långa minuter på bussen, och med bara en refräng där jag

Jag var en av dem som föll pladask för EA:s underbara mästerverk vilket gör Tony Hawk’s Proving Ground extremt svårt att tycka om, för det går över huvud taget inte att uppskatta Neversofts epilepsi-skating efter man har fått smaka de ljuva frukterna i San Vanelona. Skate har satt en helt ny, extremt mycket högre, ribba och Tony Hawk kan flaxa allt han vill – han kommer aldrig att komma över den i sin nuvarande form. Men hör man till den skaran som inte upptäckt Skate ännu (stackars er) eller som faktiskt föredrar Tony Hawk före nykomlingen (vad är det för

Det blir lätt så som sportintresserad svensk i dag, när NBA inte längre innehåller någon Charles Barkley, Michael Jordan, Reggie Miller eller Hakeem Olajuwon. Jätten O’Neal är visserligen kvar, numera i Miami Heat, och Tony Parker känner jag ju faktiskt till – men inte främst för hans korståg med San Antonio Spurs, utan för att flickvännen är en Desperate Housewife, ljuvliga Eva Longoria. Och årets posterboy, Washingtons Wizards stjärnskott Gilbert Arenas, hade jag aldrig hört talats innan jag satte tänderna i NBA Live 08. Soloshower är sällsynta i NBA 08. Nu är det passningsspel som gäller. Men jag har bestämt