time: En viss Koskinen-Hagman kom in och handlade av mig på jobbet i förrgår och när han hörde att jag ska bli gymnasielärare bad han mig ringa upp om sisådär 6 år pga "det är många som går i pension och jag ser fram emot att få ta in lite nytänkande lärare"
Fett! Önskar jag gick en lika ljus framtid till mötes. 
kakakaka: absolut ej värt det.
Alltså vadå värt det. Måste man så går det att göra. Med pendlarkort givetvis. Känner en som gör det nu under sommaren, bor i Stockholm och jobbar i Uppsala. Arbetsdagen blir iofs längre men ingen pendlar väl av fri vilja. 
kakakaka: hmpf är bra på förklara nationer, han var min guide när jag var nyinflyttad så lyssna!


time: Fingerprints får ta ett fint kort på oss imorgon och så lägger vi in det.
Det Kaka säger! Utan blild scrollar alla bara förbi.
alla tjatar om att sommar ska vara något bra... har svårt att hitta vad det där braiga skulle vara.
Idag blir en göra ingenting-dag
Ja
kompis lade precis upp detta. följer inlägg1 pga hoppas på saftig bråk nu

Just när jag börjar må bra. Just när jag börjar känna att jag är på rätt väg. Precis när jag känner att jag börjar må bra i mig själv, i min situation. Precis när jag börjar läka, så händer det. Nu är jag på botten igen. Allra längst ner på botten. Och ingenting kan hämta upp mig. Inte ett jävla piss. Inga drömmar, inga visioner, inga komplimanger, inga peppande ord. Jag är på botten och jag kommer aldrig någonsin ta mig upp igen. Jag använde de få krafter jag hade kvar för att kämpa mig upp och lyckades en bit. Men nu har jag fallit. Eller snarare; knuffats ner. Knuffats ner av vidriga, idiotiska människor som inte tänker på andra. Som är fullkomligt hänsynslösa. Jag orkar inte leva i den här världen längre. Den är för mycket.
Hänger tvätt och gråter. Fingråter. Ibland är det skönt att fingråta, lite sådär filmiskt. Inte så där så att det låter som att en svalt en basketboll och försöker hulka upp den. Och inte sådär så att ögonen blir röda och små som på en albinokanin och så täppt i näsan att en endast kan andas genom munnen, som en jättegammal och trött golden retriever. Nej, utan fingråta så att tårarna rinner kontrollerat. Det är dessutom mindre smärtsamt att gråta så.
Gråter för att jag läser fina saker som hänt mellan människor och pga saknar sådant så fruktansvärt mycket. Vet knappt om jag upplevt det dock, kanske mest det jag gråter över.
Men nu ska jag sluta fingråta och gå och köpa en blomma till min syster. Om jag tänker på hur bra hon är så börjar jag gråta igen.
hejdå
empati: Jag orkar inte leva i den här världen längre. Den är för mycket.
Livet alltså. Kommer alltid och hugger en i hälarna när en minst anar det.
Om de bara visste att de såg toppen av isberget. Om de bara visste vad som gömmer sig härunder. Om de bara visste hur lite de faktiskt vet.
Idioter.
Så intressant hur folk tror att de känner en bättre än en själv. Som om jag inte skulle ha någon koll på vad som är bäst för mig, hur jag borde leva mitt liv. Lägg ner. Ni vet ingenting. Jag skrattar åt er när ni leker hobbypsykologer och försöker analysera mig.
Har lyckats odla en självdisciplin som jag inte trodde fanns. Fuck yeah!


borta med vinden
va mkt saker jag inte kan packa ner
time:
Kan man inte byta nation om man ändrar sig? Du fick ju bostad via Gotlands dock! Det var väl bra! Har smålands också såna grejer?
Gotlands har ju inte sånt stort söktryck på sina bostäder så därigenom kan det gå relativt lätt att skaffa bostad därigenom och ja man kan ju byta, har senaste terminen varit med i två nationer samtidigt pga en transfer
// mvh en som flyttar in i en gotlandslgh om några veckor
