Igår på stan så träffade jag en gammal klasskompis från gymnasiet som jag inte har sett på typ 1 år.
Vi pratade inte länge, men det obligatoriska "Kan vi inte ses allihopa i sommar?" (Hon syftade på tjejerna från vårt gamla gäng) dök såklart upp.
Joda, det tyckte jag också sa jag - bara hör av dig, jag har samma nummer.
Annars finns ju Facebook, sa hon.
1. Vi ses aldrig i vanliga fall och vi pratar aldrig längre. Är det bara trevligt snack att man säger att man vill ses eller?
2. Jag har fortfarande inte Facebook!
3. Att vi kommer att ses i sommar är lika med 0!
Jag vill nog inte ses helt enkelt. Känns inte som man har något att säga varandra längre typ.
Äsch, jag är knas.
Det hade kanske varit kuuul?
jag har blivit så jävla trasig av alla fucked up relationer. skulle behöva träffa någon som jag kan bygga något stabilt med men det tycks vara omöjligt.
Pendulum:
jag har blivit så jävla trasig av alla fucked up relationer. skulle behöva träffa någon som jag kan bygga något stabilt med men det tycks vara omöjligt.
kan man inte göra sig otrasig fast man är själv? känns som fördömt från utgångspunkten om man går in i ett förhållande som trasig. men å andra sidan är jag typ lagd åt att reducera alla relationsproblem till osjälvständighet och dålig känsloreglering, vilket förstås gör det väldigt smidigt att rekommendera ensamhet.
svefnpurka:
kan man inte göra sig otrasig fast man är själv? känns som fördömt från utgångspunkten om man går in i ett förhållande som trasig. men å andra sidan är jag typ lagd åt att reducera alla relationsproblem till osjälvständighet och dålig känsloreglering, vilket förstås gör det väldigt smidigt att rekommendera ensamhet.
jag har varit ensam väldigt länge och skulle nog våga påstå att jag är en självständig person. de relationsproblem jag haft har berott på andra saker. menar inte att man blir otrasig av att bygga en stabil relation med någon annan. man behöver förstås jobba med sig själv och det försöker jag göra. jag är mest trött på att när man väl träffar någon så ska det alltid strula till sig.
Varje gång jag ser henne smälter jag. Shit
Konfunderad.. jobbigt att vara kär ibland, gör att man behöver den andra personens närhet och blir som helt besatt. Samtidigt jobbar vi på skilda orter och kan inte ses så ofta. Har problem med mina känslor tror jag? Vet inte, känner bara att jag behöver mer ärlighet och uppmärksamhet rent ut sagt för att väga upp med allt mitt jobb i relationen just nu. Men man kan ju inte kräva så mycket heller.. asså vettefan. jag är trött och ledsen och vet inte vad jag ska göra åt det bara.
sa rakt ut till personen att jag tyckte den var negativ. har aldrig sagt något så direkt och har lite skuldkänslor, personen är ju inte enbart negativ och jag förstår den, men känner mig ändå orättvist behandlad. det var ordet, orättvist behandlad! nåväl, älskar denna människa väldigt mycket trots allt och vill inte förstöra något
019linnea: Men man kan ju inte kräva så mycket heller..
019linnea: älskar denna människa väldigt mycket trots allt och vill inte förstöra något
det här är rätt hemska saker att tänka. hur ska det bli bättre om du är rädd att kräva att personen beter sig på ett sätt som gör att du inte mår dåligt? om du är rädd för att förstöra något genom att berätta hur du känner? sträck på ryggen hurru. du har all rätt att jobba på att förhållandet inte tynger ner dig. ni måste kunna prata med varandra om du vill att det ska hålla långsiktigt med din hälsa i välbehåll!
ply:
det här är rätt hemska saker att tänka. hur ska det bli bättre om du är rädd att kräva att personen beter sig på ett sätt som gör att du inte mår dåligt? om du är rädd för att förstöra något genom att berätta hur du känner? sträck på ryggen hurru. du har all rätt att jobba på att förhållandet inte tynger ner dig. ni måste kunna prata med varandra om du vill att det ska hålla långsiktigt med din hälsa i välbehåll!
Bra skrivet!
Jag vill inte sätta krav på någon, iallafall inte i den här situationen - där emot tänker jag prata om tankarna med personen. Håller med om att kommunikationen blir viktig
ply:
det här är rätt hemska saker att tänka. hur ska det bli bättre om du är rädd att kräva att personen beter sig på ett sätt som gör att du inte mår dåligt? om du är rädd för att förstöra något genom att berätta hur du känner? sträck på ryggen hurru. du har all rätt att jobba på att förhållandet inte tynger ner dig. ni måste kunna prata med varandra om du vill att det ska hålla långsiktigt med din hälsa i välbehåll!
019linnea:
Jag vill inte sätta krav på någon, iallafall inte i den här situationen - där emot tänker jag prata om tankarna med personen. Håller med om att kommunikationen blir viktig
nä, krav kanske blir fel, undvik inte konfrontation om du mår dåligt över något han gör bara.
kravet: inte behandlas illa
Yes.
ply:
nä, krav kanske blir fel, undvik inte konfrontation om du mår dåligt över något han gör bara.
019linnea:
Yes.
ditt inlägg lät säkert mer illa i mitt huvud än i ditt, menade inte att anta saker.
Uppskattar genuint att du skriver detta, det finns ju många olika perspektiv och sidor att se på allt. Vill iaf ge dig ett tack för vägledningen!
ply:
ditt inlägg lät säkert mer illa i mitt huvud än i ditt, menade inte att anta saker.