Jag har ingen direkt fråga, utan vill ha en åsikt. Jag har varit ihop med min första pojkvän (kalla honom för R) i snart ett år och hans bästa kompis (kalla honom K) som också varit en mkt bra kompis till mig och de var kompisar innan vi träffats. För ungefär 2 veckor sedan så fick både jag och K reda på saker om R såatt ingen av oss ville ha med honom att göra (tex otrohet) och K stöttade mig otroligt genom detta och jag har alltid tyckt att han varit attraktiv o så men aldrig fantiserat om honom förrän R och jag gjort slut. Jag trodde dock inte att K tycke så om mig så jag låtsades som inget fast jag hade starka känslor för honom. En kväll var vi ensamma hos han och drack lite för mkt, vi hade jättekul tillsammans och till slut hamnade vi i säng och hade det underbart! och det hände för ungefär 3 dagar sedan, vi vet inte riktigt hur vi ska göra, bägge vill vara kompisar och sen ta det lugnt och kanske blir det mer senare. Fast nu är jag plötsligt blyg för honom och kan inte sluta tänka på han, han var dessutom den första jag haft sex med förutom R… ngt råd?

---

SVAR

Det låter ju som om ni är överens om att ta det lugnt och se vart det hela leder, och är ni överens om detta så är ju det en bra lösning. Att förändra en kompisrelation till en parrelation är ju något som man kanske inte gör över dagen, och därför kan man göra klokt i att ta det lite lugnt så man verkligen hinner känna efter ifall man vill vara mer än kompisar. Man tar ju oftast en risk med vänskapen när det kommer andra känslor in i bilden och därför är det väl inte dumt att man känner efter ordentligt om det är värt att ta den risken. Speciellt när man som ni har hamnat i säng och ni inte var riktigt nyktra.
Sedan är det ju inte konstigt att du känner dig lite blyg. Att ha sex med sin kompis och känna att det kanske blir något mer, gör ju som jag sade att relationen er emellan blir lite annorlunda mot vad den brukar, och då är det ju lätt att man känner sig lite blyg och obeväm med varandra innan man riktigt kommit underfund med hur relationen egentligen ska se ut. Sluta bara inte att prata med varandra, så inte båda går och väntar på att den andra ska ta initiativ. För man behöver faktiskt prata en del när sådant här händer så man vet hur den andre tänker och känner. Annars är det lätt hänt att man går och fantiserar ihop saker, vilket ofta leder till missförstånd som kan göra att man till slut står där utan vare sig kompis eller partner.
Sedan måste ni ju också prata om ifall ni ska säga något till din förra kille och vad ni säger. Men först måste ni ju veta hur ni själva ska ha det, innan ni kan bestämma er för hur ni hanterar den biten.