Jag vet inte vad jag ska göra.. jobbar på ett jobb där jag vantrivs och jag vantrivs med mitt yrke. Varje morgon är lika, går upp får ont i i magen och mår illa, vissar dagar jag är där går det bra, andra är så hemska att jag vill bara sticka ifrån och det känns som jag ska börja lipa när som helst och ibland är det så stressiga dagar så jag mår dåligt jätte länge efteråt, jag vill bara sluta, vilket är helt omöjligt, bor själv ska snart ut och resa så jag måste få in pengar på något sätt. klarar inte att vara utan lön i två mån om jag säger upp mig.. och det är helt omöjligt att få jobb här..och min chef hade blivit skitförbannad.han tror att jag ska jobba där i all evight, jag vet inte vad jag ska göra jobbar jag kvar här över sommarn kommer jag nog kollapsa men jag ser ingen utväg..

---

SVAR

När man hamnat i din situation är det lätt hänt att man känner det som att det inte finns någon utväg. Det beror oftast på att man i pressade situationer får lite "tunnelseende", vilket gör att man inte riktigt kan lyfta blicken och se andra alternativ. Det man sitter i känns så pressande så man inte riktigt kan tänka klart och se att det faktiskt finns alternativ.

Enligt min erfarenhet bör man ta den här typen av signaler du får från både din kropp och ditt psyke, på allvar. Att gå runt och vantrivas alltför länge sliter ner en, och gör man inget för att förändra situationen blir det hela bara värre tills man bryter ihop, eller bara resignerar, och inget av alternativen är önskvärda.

Mitt råd till dig är att du sätter dig ner och skriver ner vad det är som du inte trivs med idag, och vad det är som hindrar dig från att förändra din situation. Skriv sedan upp hur du skulle vilja förändra ditt liv.
Vad du har nu är alltså tre listor. En som berättar om vad du inte trivs med i nuläget, en som berättar om hur du skulle vilja ha det framöver, och en lista som talar om vad som står emellan och hindrar dig från att få det som du vill ha det.

Sedan gäller det att koncentrera sig på det som du upplever som hinder. Här kan du gärna ta en god vän till hjälp för att diskutera, just med tanke på det jag sade först, nämligen att man själv kan ha svårt att lyfta blicken då man känner att man sitter fast.
Men har du ingen lämplig vän som skulle kunna hjälpa dig kan du ändå göra det här själv, men det gäller att du vågar vara kritisk och ifrågasätta det du själv skrivit ner på lappen.
I ditt brev nämner du tex att du inte kan sluta på ditt jobb för att du behöver pengar då du ska ut och resa. Det betyder att det står "BEHOV AV PENGAR PGA RESA" på din lista med hinder. Att ifrågasätta det som idag utgör hinder för dig kan tex då innebära att du själv frågar dig vilket som är viktigast. Att du kan sticka ut på din resa snart, eller att komma ifrån ditt jobb som får dig att må dåligt varje dag. Kanske är det så att en lösning skulle vara att skjuta upp resan tills du har ordnat din situation på hemmaplan. Att förändra något mer långsiktigt kan nämligen innebära att man måste avstå från saker kortsiktigt. Om du tex sköt upp din resa något år eller så, skulle du kanske ha större möjlighet att säga upp dig och söka annat jobb, då ditt behov av pengar skulle minska.

Likaså skriver du att det är svårt att få jobb där du bor. Alltså bör det stå "BRIST PÅ ANDRA JOBB PÅ HEMORTEN" på din lista över hinder. Att ifrågasätta kan då handla om att du tex frågar dig själv varför du inte flyttar någonstans dit där det är lättare att få jobb, vilket skulle ge dig fler valmöjligheter om du vantrivs på jobbet. Vad är det som säger att du måste bo just där du bor, osv?

Jag kan självklart inte i detalj säga hur du skall ifrågasätta dom hinder du själv skrivit ner, då jag inte känner till vilka hinder du lägger vikt vid, men jag hoppas att principen framgår.

Om du jobbar på det här sättet jag beskrivit och försöker vara kritisk till dina egna påstådda hinder, så är det nämligen min erfarenhet att dom s k hinderna inte visar sig vara oöverstigliga, utan istället möjliga att lösa om du ser det lite mer långsiktigt. För många månger är det klokare att försöka reda ut och ordna sin vardag i första hand om det är den som får en att må dåligt. Att resa ifrån den kan kännas som en stor hjälp tillfälligt, men snart är man ändå tillbaka i vardagen igen då den inte förändras bara för att man är borta ett tag. Ser man istället till att ordna vardagen så märker man snart att världen ligger kvar därute även nästa år, och då kanske man kan resa utan att behöva känna ångest inför att komma hem.