Jag är en kille på 17 år som har en kompis som inte verkar må så bra. Han har sagt 1 gång att han vill ta sitt liv men sa senare att han bara var på dåligt humör just dagen. Han talar alltid om hur dum i huvudet han är och om hur bra alla andra har det i jämförelse med han själv. När jag senast frågade hur det var med honom svarade han att han hade mycket aggressioner inom sig och att aggressioner inte alltid träffade rätt människor. Killen som jag snackar om är annars världens trevligaste grabb men han kan ibland bete sig minst sagt underligt. Som t e x att bli arg på en utan någon orsak. o s v. Skulle vara jättesjysst om du kunde svara på vad jag ska göra. Vill bara att grabben ska må bra igen! MVH/ fundersam 17 åring

---

SVAR

Jag tycker det är jättebra att du reagerar för självmord är tyvärr alldeles för vanligt bland unga. Nu säger inte jag att din kompis menar allvar med att ta sitt liv, då det är svårbedömt för mig när jag inte träffat honom, men oavsett om det är så att din kompis allvarligt funderar på att ta sitt liv eller ej, så mår han uppenbarligen inte bra.
Men det är inte alltid helt lätt att hjälpa en kompis som mår dåligt, då mycket beror på vad han/hon själv vill, men jag tycker att man ska försöka göra det man kan i sådana här lägen, för din kompis signalerar ju ändå starkt att han mår dåligt.

Det man kan göra som kompis är att finnas där som stöd och lyssna när den som mår dåligt snackar om det. Man kan också försöka peppa personen, och i ditt fall så kan du tex ifrågasätta varför han pratar så illa om sig själv och försöka berätta för honom hur du ser på honom när han själv hamnar i dom lägena då han tycker han är dum i huvudet.
Det man också kan försöka göra som kompis är att stötta personen att få hjälp. Din kompis verkar ju medveten om att hans aggressioner tex inte riktar sig mot rätt personer i vissa fall, och när man säger en sådan sak så uttrycker man ju också att man egentligen inte vill bete sig så mot andra, men att man inte riktigt kan kontrollera sig själv eftersom känslorna blir för starka och man inte har något annat sätt att hantera dom på. Det faktum att du säger att han vanligtvis är jättetrevlig talar ju också för att han själv är bekymrad för det här och att han kanske blir ledsen och besviken på sig själv för att han inte jämt kan vara den trevliga kille han innerst inne är. En sådan sak kan ytterligare späda på hans syn på sig själv som dum i huvudet osv.
Men det positiva med att han själv verkar vara medveten om det här, kan vara att han kanske är mer benägen att söka hjälp om du tex stöttar honom, än han hade varit om han själv tyckte att hans beteende var helt okay. Så mitt råd är att du vid ett lämpligt tillfälle berättar för honom att du tycker han är en trevlig person, att du vill att han ska må bra, men att det verkar som om det finns saker som plågar honom. Sedan kan du tex föreslå honom att söka en kuratorskontakt så han kan få någon att snacka med. I det läget kan det vara bra att säga att man själv gärna finns där som kompis och stöttar men att det är svårt som kompis att hjälpa en vän hela vägen då man inte vet hur.

Kanske tycker han att det du säger känns bra, men det kan också hända att han blir negativt inställd, och en del blir lite arga också när någon föreslår att dom skall söka hjälp. Det beror oftast på att många känner sig anklagade och sjukstämplade när någon tycker att dom behöver hjälp. Och i ett sådant läge handlar det om att man får försöka förklara att det inte handlar om det utan att det handlar om att man bryr sig och vill att personen ska må bra. Och problem kan vi ju alla få. Så var inte rädd, eller ta det personligt om han reagerar negativt först, utan försök våga ta upp det igen vid ett senare tillfälle när det hunnit sjunka in lite hos honom och han hunnit fundera över det du sagt.

Men förhoppningsvis tycker han att ditt förslag är bra och tar din utsträckta hand utan att det blir några negativa reaktioner. I det läget kanske du till och med kan hjälpa honom och skaffa en tid på tex närmaste Ungdomsmottagning eller följa med honom till skolkuratorn om han skulle vilja det.

Det här är enligt min erfarenhet det bästa man kan göra som kompis, för då visar man att man bryr sig och tar personen på allvar. Och jag tycker som sagt att det är väldigt bra att du reagerar och bryr dig på det här sättet om din kompis.

Sist vill jag säga att om du hamnar i det läget att du känner oro inför ifall han verkligen skall ta livet av sig, dvs om han nämner det fler gånger, eller kanske börjar dra sig undan, eller något annat som gör att du börjar känna att det går åt fel håll. Då skall du inte vara rädd för att själv gå och berätta för tex skolkuratorn, hans föräldrar om du tror det är lämpligt, någon lärare, dina föräldrar, skolsköterskan, läkaren på skolan, någon på Ungdomsmottagningen, eller någon annan vuxen som du kan lämna över ansvaret till. Allt för många unga tar livet av sig i tron att det inte finns någon hjälp att få, och därför är det viktigt att man ibland ser till att skaffa den hjälpen även om personen själv säger att han/hon inte vill ha någon hjälp. Så skulle du hamna i det läget, var inte rädd för att berätta för någon annan vuxen som kan hjälpa till. Men förhoppningsvis så behöver det aldrig gå så långt utan du kan hjälpa din kompis att få hjälp ändå.