user-image
Okänd
Tjej ,13 år

Hej jag är en tjej på 13 år. Jag har börjat högstadiet för ngr månader sen och hamnade då i en ny klass. Men jag fick med mej mina två bästa kompisar. Men jag har blivit rätt bra kompis men rätt många tjejer både i klassen och i andra klasser. Men jag vet inte vad det är med mej, jag är ofta tyst och "hänger bara med" dom andra. Men jag skulle aldrig kunna gå själv med någon "ny" kompis jag är så dålig på att prata och skämta liksom. Och det var grymt länge sen jag var hemma hos någon själv. Vi är oftast i grupp med 3 o 3 om jag är hemma hos nån (även med mina gamla kompisar). Jag är liksom lite tyst. Och när jag var på utvecklingssamtal sa läraren att jag borde ta mer plats. Och jag håller med, men hur gör man.. ??? Hemma är jag hur pratig och flamsig som hellst och med mina gamla kompisar (iaf i skolan).. Hur ska jag göra… ??


SVAR

user-image
Hej!
Du skriver att du kan vara pratig med din familj och med dina gamla vänner, men att du är ganska tyst när du träffar dina nya vänner och i din nya klass. Det är inte så konstigt att du är tyst i nya sammanhang, då du kanske inte känner dig tillräckligt trygg än. Man kan vara rädd för att missuppfattas och att människor ska få en felaktig bild av en.

Det är egentligen ingenting som är fel med att inte prata så mycket. Du har troligen andra egenskaper som dina nya vänner uppskattar, kanske är du är bra på att lyssna och att de kan säga saker till dig utan att du för det vidare. Det är inte ens säkert att de tycker att du är så tyst som du själv tycker. Hursomhelst vill ju dina nya vänner vara med dig, annars skulle de nog inte fråga om du vill följa med dem hem.

Om dina nya kompisar är mer pratiga så kan det också bero på att de är nervösa för vad de ska säga. Ibland när man är osäker säger man ingenting och ibland pratar man för mycket. Du skriver att du är pratig och flamsig med dina gamla kompisar och med din familj. Kanske kan det vara skönt att i skolan och med dina nya kompisar ha en mer tillbakadragen roll. Men jag förstår att det kan vara jobbigt att inte våga prata om man egentligen vill säga något.

Din lärare säger att du borde ta mer plats i klassen. Det kan vara så att du börjar prata mer när du känner dig tryggare i klassen. Men det kan också vara jobbigare att börja prata ju längre tiden går, eftersom att du och dina klasskompisar kanske vant sig vid att du är tyst. Då kan pressen på att säga ”något smart” öka. Tänk på att alla andra som pratar i klassen kanske inte alltid säger något jättesmart och att ingen annan än du bryr sig om du säger något ”fel”. Kanske kan du börja med att försöka säga något i klassen varje dag. I början kanske något enkelt, som att svara på en fråga som du vet är rätt. Efter ett tag kanske du kan uttrycka egna åsikter i klassen. Du kan vända dig till en gammal kompis och låtsas som att det bara är hon eller han som lyssnar.

Det kanske är jobbigt i början, men efter en tid blir du troligen mer van. Ibland kan det kännas lättare om läraren tillfrågar en personligen än att behöva räcka upp handen. Då kanske du kan be en lärare du litar på i ett ämne där du känner att du har bra koll att ställa frågor till dig direkt.

Visningar : 756

Senaste frågorna

Se Alla