Hej jag är en tjej som mår både fysiskt & phyciskt dåligt. Där jag går i gymnasiet , alla vet vem jag är och alla skrattar och blänger på mig varje dag. Jag är en pojk/flicka , jag ser praktiskt ut som en kille helt och hållet. Men jag trivs med den stilen men tyvärr så har jag pga av min stil fått en massa dåliga rykten ;( Folk skriker transa till mig dom säger att jag är en shemale , dom skrattar åt mig. Alla vet vem jag är men jag vet inte ens hälften av vilka dom är , vissa smygfotar mig ialla vad jag tror. Jag försöker ignorera dom men det är nästan omöjligt jag känner mig så ful och så värdelös fast djupt inom mig så vet jag att jag ser mycket bättre ut än alla andra. Det har till och med varit några personer som har velat slå mig pga hur jag ser ut och jag fattar inte vad jag gör för fel , är jag så äcklig och motbjudande? Jag är bisexuell men alla tror att jag är gay som jag inte är. Jag har blivit mycket påverkad av allt det här , jag har fått beslutsångest , extrem ångest och paranoid känsla. Om jag tex går förbi några ungdomar som skrattar så tror jag automatiskt att dom skrattar åt mig och så fort någon tar fram sin mobil så tror jag att dom tänker ta en bild på mig och lägga upp på nätet. Jag har blivit så pervekad att jag funderar på att byta stil och se ut som en tjej vilket jag är , jag orkar inte med allas kretik mot mig ;(

---

SVAR

Hej!

Det låter som att det egentligen är dom andra som har problem, inte du. Det är inget fel på dig men dom andra vill gärna att du ska tro det.

Högstadie- och gymnasietiden är en tid som för ungdomar präglas väldigt mycket av oskrivna regler och normer. Hur man ska se ut. Vad man ska ha för kläder. Vad man ska lyssna på för musik. Hur man ska bete sig. Många av dessa saker går dessutom ut på att bryta mot "vuxenvärldens" normer och regler. Därför kan det tyckas som en fånig paradox att ungdomsvärlden sällan är öppen för att man bryter deras egna normer och "regler". Man ska alltså sticka ut och gå en egen väg, men inte ifrån den egna massan utan ifrån alla andra. Sticker man ut på "fel" sätt så riskerar man att straffas, så som du nu blir. Det låter dessutom som att vissa blir ännu mer provocerade av dig för att du ändå fortsätter vara dig själv.

Och det är helt rätt gjort av dig. Du ska inte behöva ändra dig för att andra inte kan hantera att någon sticker ut. I en annan situation kanske du inte ens skulle sticka ut, det finns många både tjejer och killar som ser androgyna ut, och inom vissa subkulturer ses det t.o.m. som eftersträvansvärt.

Har du några vänner som du umgås med och som accepterar dig som du är, eller är du helt ensam? Du ska inte behöva utsättas för den mobbning som dom i skolan utövar. Att skratta åt någon, tjuvfota och kalla någon för dumma saker är inte rätt. Det är mobbning. Och det låter som att din skola skulle behöva jobba med det, och kanske också med normkritik.

Jag tycker egentligen inte att du själv ska behöva göra något. Egentligen är det dom andra som har problem. Men tyvärr kan man ju inte alltid förändra alla andra, så då är det ju bra att göra så gott man själv kan. T.ex. så säger du ju att du börjar må dåligt, att du börjar tro att alla skrattar åt dig alltid eftersom dom faktiskt gjort det en del. Det du kan göra är att påminna dig själv att det kanske inte alltid är så som det känns. Att påminna dig själv att alla inte alltid skrattar åt just dig. Och påminna dig om att du är bra precis som du är. Alltid. Samtidigt ska du alltid komma ihåg att det faktiskt är de andra som är dumma, och att du inte gjort något fel. Du ska inte ta på dig skulden när du inte gör något fel.

För att orka och ändå må bra är det alltid bra att göra något på fritiden som man själv tycker om att göra. Och där andra faktist accepterar en som man är. Kanske har du redan något som du gör, t.ex. en idrott eller annat intresse. Annars kanske du kan börja med något som just du tycker är roligt.

Du får gärna lägga till mig på msn om du vill prata: helena.eriksson@fryshuset.se